Sen häggmispel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sen häggmispel
Amelanchier alnifolia 9027.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Rosordningen
Rosales
Familj Rosväxter
Rosaceae
Underfamilj Maloideae
Släkte Häggmispelsläktet
Crataegus
Art Sen häggmispel
C. alnifolia
Vetenskapligt namn
§ Crataegus alnifolia
Auktor (Nutt.) Nutt. ex M.Roem.
Amelanchier alnifolia.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Sen häggmispel eller grovsågad häggmispel (Amelanchier alnifolia) är en växt i familjen rosväxter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten kommer ursprungligen från Nordamerika, och har sitt naturliga utbredningsområde från norra USA upp till norra Kanada och Alaska.[1] I Europa finns den främst som odlad och förvildad. I Sverige växer den i de södra och mellersta delarna.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

A. a. var. semiintegrifolia

Den växer som en buske eller ett lågt träd och blir upp till fyra meter hög. Bladen är strödda och, till skillnad mot andra häggmisplar, inte långa och smala, utan ovala och grovtandade. Blommorna är vita och kronbladen är hälften så breda som långa. Unga blad är kala, vilket är en skillnad mot häggmispel (A. spicata), vars unga blad är ludna undertill. Frukten är röd, via blå, till svartblå och rund till formen. Frukten har nedbörjda foderblad och dess spets är täthårig.[2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Frukten från sen häggmispel har länge använts som föda, såväl rå som tillagad eller torkad. Den torkade frukten har sedan använts i soppor och puddingar. Sen häggmispel har ett hårt trä som bland annat har använts till redskap och pilar. [3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ USDA, ARS, National Genetic Resources Program (2004-12-01). ”Taxon: Amelanchier alnifolia (Nutt.) Nutt. ex M. Roem.”. Germplasm Resources Information Network - (GRIN) Online Database. http://www.ars-grin.gov/cgi-bin/npgs/html/taxon.pl?2870. Läst 2010-08-13. 
  2. ^ [a b] Naturhistoriska Riksmuseet. ”Sen häggmispel”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/amela/amelaln.html. Läst 2010-08-13. 
  3. ^ USDA NRCS Corvallis Plant Materials Center. ”PACIFIC SERVICEBERRY”. USDA NRCS Plant Guide. http://plants.usda.gov/plantguide/pdf/pg_amals.pdf. Läst 2010-08-13.