Alaska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alaska (olika betydelser).
Koordinater: 64°N 153°V / 64°N 153°V / 64; -153
Alaska
Delstat
Alaska markerat på USA-kartan.
Alaska markerat på USA-kartan.
Flag of Alaska.svg
Alaska-StateSeal.svg
Motto: North to the Future
Smeknamn: The Last Frontier
Land  USA
Huvudstad Juneau
Största stad Anchorage
Officiellt språk Inget[1][2]
Invånarnamn Alaskan
Koordinater 64°N 153°V / 64°N 153°V / 64; -153
Högsta punkt Mount McKinley
 - höjdläge 6 193,7 m ö.h.[3]
Lägsta punkt Havsnivå
 - höjdläge m ö.h.
Längd 2 285 km
Bredd 3 639 km
Area (1:a) 1 717 854 km²
Folkmängd (47:e) 710 231 (2010)[4]
Befolkningstäthet 0,4 invånare/km²
Inträde i unionen 3 januari 1959 (49:e)
Legislatur Alaska legislatur
Guvernör Sean Parnell (R)
Viceguvernör Mead Treadwell (R)
Tidszon Alaska: UTC-9/DST-8
Aleutian: UTC-10/DST-9
Förkortningar AK US-AK
Webbplats: alaska.gov

Alaska är en amerikansk delstat och den största till ytan i USA. Den är belägen i den nordvästra änden av den nordamerikanska kontinenten med Kanada i öster, Norra ishavet i norr, Stilla havet till väster och söder samt med Ryssland längre västerut över Berings sund. Cirka hälften av Alaskas 698 473 invånare bor i Anchorage. Från och med 2009 förblir Alaska den glesast befolkade delstaten i USA.[5]

Den amerikanska senaten godkände köpet av Alaska (se även USA:s territoriella expansion) från det ryska imperiet den 30 mars 1867 för $7 200 000 vilket är cirka två cent per acre (4 047m²) vilket blir ca $4,87/km². Alaska genomgick flera administrativa förändringar innan det blev ett organiserat territorium den 11 maj 1912 och den 49:e delstaten i USA den 3 januari 1959.

Namnet "Alaska" (Аляска) infördes redan under den ryska kolonialtiden när det användes endast för halvön och härstammar från aleutiska alaxsxaq som betyder "fastland" eller mer ordagrant "objektet mot vilken talan av havet är riktat". Det är också känt som alyeska, den "stora marken" eller "det som havet bryts mot", ett aleutiskt ord med samma rötter.

De 48 delstater som ligger söder om Alaska kallar amerikanerna för "The Lower 48" (nedre 48). En sammanfattande benämning på Alaska och "The Lower 48" är kontinentala USA. Administrativa huvudorten i Alaska heter Juneau. Alaska har flera stora naturtillgångar, bland annat petroleum, guld och koppar. Det kan bli ner till -60 grader kallt i Alaska. Klimatet är tempererat i söder och arktiskt i norr.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Alaska blev först befolkad av människor som kom över landbron Berings sund. Alaska befolkades till slut av en mängd olika folkgrupper: inupiaqerna, inuiterna, eskimåerna och aleuterna och en stor grupp olika indianer. De olika folkslagen levde i allmänhet på jakt och fiske men de var också duktiga på handarbete som att bygga bågar och igloon. Många, om inte alla, av de folkgrupper som fanns innan Columbus nådde Amerika tog denna väg över Berings sund, och fortsatte genom Alaska längre söderut genom de nordamerikanska och sydamerikanska kontinenterna. De första nedskrivna berättelserna tyder på att de första européer som nådde Alaska kom från Ryssland. Vitus Bering seglade österut och såg Elias. Folk från rysk-amerikanska kompaniet jagade utter för deras päls. Pälsen från björnar var också värdefulla fast då fanns det inte så mycket björnar. Kolonin Ryska Amerika som skapades blev aldrig särskilt lönsam, mest på grund av höga transportkostnader.

Efter påtryckningar godkände den amerikanska utrikesministern William Seward USA:s senats köp av Alaska från Ryssland för $7 200 000 (i dagens penningvärde [2009] ungefär $109 miljoner[6]) den 9 april 1867 och USA tog över kontrollen den 18 oktober samma år (detta datum firas numera i Alaska som allmän helgdag). Den första amerikanska administratören av Alaska var polsk-födde Wlodzimierz Krzyzanowski. Inköpet av det nya området var inte populärt i resten av USA, där Alaska blev känt som "Seward's Folly" (Sewards galenskap) eller "Seward's Icebox" (Sewards islåda), efter mannen som organiserade affären. Alaska firar varje år inköpet av området som Sewards dag, den sista måndagen i mars. Efter inköpet och fram till 1884 var området känt som Alaska-departementet och mellan 1884 och 1912 som Alaska-disktriktet.

Den 7 juli 1958 undertecknade President Eisenhower den så kallade Alaska Statehood Act och detta ledde till att Alaska den 3 januari 1959 blev den 49:e delstaten i USA.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Alaska utlagt över Kontinentala USA.

Alaska är en av USA:s två delstater som inte gränsar till någon annan amerikansk delstat. Hawaii är den andra. Omkring 800 kilometer kanadensiskt territorium skiljer Alaska från delstaten Washington, och Alaska är därför en exklav. Det är också den enda delstaten där majoriteten av dess egna invånare måste passera genom ett annat land för att komma till dess huvudstad. Enda bilvägen till huvudstaden Juneau kräver en bilfärjetur till Kanada, som dessutom bara går 1-2 gånger om dagen. Avstånden är långa, och bilresan Juneau-Anchorage är 1500 km förutom färjan.

Alaska har en yta på 1 477 261 kvadratkilometer, och är därmed USA:s till ytan största delstat. Den har också den längsta kustlinjen av alla stater.

Staten brukar ofta delas upp i följande regioner

  • South Central Alaska är statens södra kustregion och hyser majoriteten av dess befolkning. Framförallt Anchorage, statens största stad, ligger här, men även de små men växande städerna Palmer och Wasilla. Regionens ekonomi bygger mycket på petroleum, transport, turism och dess två militärbaser.
  • Sydöstra Alaska ligger i sydöst och där ligger huvudstaden Juneau, många mindre städer, tidvattensglaciärer och stora skogar. Turism, fiske och skogsbruk är regionens främsta näringar.
  • I Alaska Interior, inre Alaska, ligger Fairbanks. Genom regionen rinner många stora floder, såsom Yukonfloden och Kuskokwimfloden, och den hyser även stora mängder tundra.
  • Alaskan Bush är statens mest avlägsna del, och består av 380 urbefolkningsbyar och småstäder såsom Nome, Bethel, Kotzebue och Barrow, som också är USA:s nordligaste stad.

Med sina många öar har Alaska en nästan 54 700 kilometer lång kustlinje. Ökedjan som leder västerut från Alaskahalvöns södra udde heter Aleuterna. Detta område hyser många aktiva vulkaner, exempelvis Mount Shiskaldin som är stiger 3042 meter över havet. Vulkankedjan sträcker sig till Mount Spurr, som ligger väster om Anchorage på fastlandet. Nordamerikas största tidvattenskillnader uppnås precis söder om Anchorage, och ofta är skillnaderna mellan ebb och flod där mer än 10,7 meter.

Alaska hyser 3,5 miljoner sjöar över 8 hektar (ca 280 000 km²). Myrar och våtmark täcker 487 747 km² främst i norra, västra och sydvästra Alaska. Glaciärer täcker 41 440 km² av staten. Beringglaciären nära sydvästra gränsen mot Yukon i Kanada täcker bara den 5 827 km². Alaska är USA:s såväl västligaste som nordligaste delstat. Dessutom korsar öarna Aleuterna faktiskt den 180:e längdgraden, vilket även gör Alaska till USA:s östligaste stat, fastän själva datumlinjen svänger runt öarna för att inte splittra dygnet i Alaska. Enligt en rapport från oktober 1998 ägs ungefär 65% av Alaska av den amerikanska staten; marken hålls som nationalparker och liknande reservat.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Alaskas administrativa indelning

Alaska är indelat i 18 boroughs, till skillnad från andra delstater, som är indelade i counties. Utöver dessa finns elva folkräkningsområden som täcker befolkade områden, men som inte tillhör någon borough. Dessutom finns Unorganized borough.

Borough:

Folkräkningsområden inom den oorganiserade boroughen:

Nationalparker[redigera | redigera wikitext]

Städer[redigera | redigera wikitext]

De fem största städerna i Alaska (2010).

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

1898 startade guldrushen, som på kort tid medförde en tillströmning av cirka 30 000 nya invånare. Sedan dess har staten bidragit till den amerikanska ekonomin med produkter för åtskilliga miljarder dollar. 1968 upptäcktes en enorm fyndighet av petroleum och naturgas vid Prudhoe Bay vid den arktiska kusten. För att på ett effektivt sätt kunna tillvarata fyndigheten byggdes till en kostnad av 8 miljarder USD den cirka 1 300 km långa ”Trans Alaska pipeline” tvärs över Alaska till hamnstaden Valdez.

Andra viktiga industrier i staten är fiskhantering, skog och skogsprodukter samt skinn och turism. Alaska har också, sedan 1970-talet, en form av basinkomst. Alla medborgare får med andra ord en summa pengar varje år, och utbetalningen sker enligt principen "lika till alla". Pengarna kommer från delstatens utvinning av olja och gas.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

2004 hade Alaska 655 436 invånare. Av dessa var 69, 3 % av europeisk ursprung, 15,6 % indianer, ca 50 000 inuiter och aleuter, 4,0 % av asiatisk ursprung, 3,5 % av afrikansk ursprung och 0,5 % från Hawaii eller andra öar i Stilla havet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ CompuServe.com
  2. ^ ”RCN – Digital Cable TV, High-Speed Internet Service & Phone in Boston, Chicago, New York City, Philadelphia, Washington, D.C. and the Lehigh Valley” (på engelska). Users.rcn.com. http://users.rcn.com/crawj/kritz.htm. Läst 2 juni 2010. 
  3. ^ ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). U.S Geological Survey. 29 april 2005. http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html#Highest. Läst 3 november 2006. 
  4. ^ ”Resident Population Data - 2010 Census” (på engelska). United States Census Bureau. http://2010.census.gov/2010census/data/apportionment-pop-text.php. Läst 27 februari 2011. 
  5. ^ ”Census Bureau” (på engelska). Factfinder.census.gov. http://factfinder.census.gov/servlet/DTTable?_bm=y&-geo_id=04000US02&-ds_name=PEP_2007_EST&-mt_name=PEP_2007_EST_G2007_T001. Läst 2 juni 2010. 
  6. ^ http://www.westegg.com/inflation/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]