Sickan Castegren

Från Wikipedia
Sickan Castegren
Sickan Castegren på ett rollporträtt från 1910-talet.
Sickan Castegren på ett rollporträtt från 1910-talet.
FöddHilda Matilda Josefina Castegren
20 december 1887
Helsingfors
Död8 juni 1963 (75 år)
Stockholm
Andra namnSickan Amundsson
IMDb SFDb

Hilda Matilda Josefina "Sickan" Castegren, född 20 december 1887 i Helsingfors, död 8 juni 1963 i Stockholm, var en svensk skådespelare och operettsångerska.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sickan Castegren var dotter till skådespelarna Victor Castegren och Hilda Castegren.

Castegren scendebuterade 1909 som Käthe i pjäsen Gamla HeidelbergSvenska Teatern i Helsingfors, där hon engagerades 1909–1911. Åren 1911–1917 hade hon fast engagemang på Albert Ranfts teatrar i Stockholm, men därefter endast tillfälliga roller. Förutom operett spelade Castegren även i revy- och talroller. Hon filmdebuterade 1926 och medverkade i ett flertal filmer fram till 1952.

Hon var åren 1929–1938 gift med Erik Amundson. Hennes grav är belägen på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Skådespelaren Sickan Carlsson fick enligt självbiografin Sickan (Stockholm 1977) sitt namn efter Castegren, som var faderns favoritartist.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

Sickan Castegren i Ack, ElviraSödra teatern.
År Roll Produktion Regi Teater
1911 Käthie Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[3]
Dora Miller Den starkaste
Clyde Fitch
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[4]
1912 Charlotte De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[5]
Verja 4711
Algot Sandberg
Knut Nyblom Vasateatern[6][7]
1914 Fränze Storstadsbaciller
Jean Gilbert
Carl Barcklind Vasateatern[8]
1915 Viviane Pariserluft
Martin Knopf
Vasateatern[9]
Stephanie Två man om en änka
Victor Hollaender, Heinrich Storbitzer och Richard Kessler
Carl Barcklind Vasateatern[10]
Mrs Pipkin Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin
Carl Barcklind Oscarsteatern[11]
Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Oscarsteatern[12]
1919 Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw
Djurgårdsteatern[13]
Fästmanssoffan
Georg Nordensvan
Albert Ståhl Djurgårdsteatern[14]
1927 Som i ungdomens vår
Walter Kollo och Willy Bredschneider
Arvid Petersén Södra Teatern[15]
1928 Österlunds Hanna
Frans Hedberg
Hjalmar Peters Tantolundens friluftsteater[16]
1943 Mrs Grey Den okuvliga Mr Bunting
Robert Greenwood
Martha Lundholm Vasateatern[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sickan Castegren”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58920. Läst 20 februari 2013. 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 2 oktober 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-02/14869/5. Läst 2 augusti 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  5. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  6. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  7. ^ ”4711”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23246&pos=194. Läst 8 juli 2015. 
  8. ^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  9. ^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015. 
  10. ^ ”Två man om en änka”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14593&pos=225. Läst 9 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 4 juni 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-06-04/148/6. Läst 21 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 8 juli 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-07-08/178/4. Läst 21 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 augusti 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-08-28/232/11. Läst 12 juni 2016. 
  16. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 juni 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-06-01/147/12. Läst 1 januari 2016. 
  17. ^ ”Den okuvlige Mr. Bunting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14157&pos=432. Läst 3 maj 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än- : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 142. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]