Franz Lehár

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Franz Lehár på ungerskt frimärke
Franz Lehár fotograferad 1936.
Minnesmärke över Franz Lehár i Komárom.

Franz Lehár, (ungerska: Lehár Ferenc), född 30 april 1870 i Komárom/Komárno i dåvarande Österrike-Ungern (i nuvarande Slovakien), död 24 oktober 1948 i Bad Ischl i Österrike, var en österrikisk-ungersk tonsättare, främst känd för sina operetter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lehár var son till en militärkapellmästare och satt redan vid 5 års ålder med i orkestern under repetitionerna. Hans dröm var tidigt att bli kompositör och 12 år gammal skickades han till Prag för att studera violinspel och musikteori. En av hans lärare i teori var Antonín Dvořák. En dag visade han Dvořák två sonater, som han hade skrivit. Denne tittade igenom dem och sade: "Lägg bort violinen och bli tonsättare!"

Efter avslutade musikstudier anställdes Lehár som konsertmästare vid en teater i Tyskland och något senare i faderns militärorkester och snart också vid flera garnisoner i Ungern och Österrike.

Vid den här tiden började Lehár att skriva operamusik utan framgång. Han fick då idén att prova på operetten, vilket visade sig lyckosamt. Redan hans två första operetter blev succéer på Theater an der Wien, men det var först 1905 med Glada änkan som det stora genombrottet kom. Denna operetten har spelats mer än 100 000 gånger över hela världen och även filmatiserats vid ett flertal tillfällen.

Om Franz Lehár berättas också att han, vid sitt besök i Sverige 1937, på fullt allvar lär ha trott att Helan går var Sveriges nationalsång.[1]

Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

Filmer som använder musik av Franz Lehár (urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Widlund, Göte (red.), red (2001) [1993]. Manskörprisma. Stockholm: Gehrmans musikförlag. sid. 261. Libris 1699882 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Internet Archive: Die Lustige Witwe 1904