Södra teatern
- Denna artikel handlar om Södra teatern i Stockholm. Se även Södra Teatern i Malmö.
Södra teatern är en teater vid Mosebacke Torg, nära Slussen, i Stockholm som tillhör Riksteatern. Teatern byggdes 1852 och är därmed Sveriges äldsta aktiva privatteater. Nadia Izzat är teaterchef för Södra teatern. Stora Scenen är från 1859 och rymmer 414 personer, varav 240 parkettplatser. I huset finns även sex andra scener, fem barer och två restauranger. Under sommaren finns även tre uteserveringar på Södran, Terrassen, Södra Bars veranda och Sjuans balkong, alla med utsikt över centrala Stockholm.
Södra Teatern har en internationell profil och presenterar evenemang året runt på de tre scener. 2007 besökte drygt 160.000 personer huset och såg över 500 evenemang från hela världen. 2011 arrangerar Södra Teatern ca 1000 evenemang, samt turnerar med vissa produktioner i landet.
Det går även att hyra Södra Teaterns lokaler för konferenser, fester, bröllop och liknande.
Innehåll |
[redigera] Historia
I slutet av 1700-talet låg värdshuset Stockholms vapen där Södra teatern är beläget idag. Värdshuset hade en trädgård och stor utsikt över Stockholm. Det byggdes ut i början av 1800-talet till ett "förlustelseställe" med bland annat karuseller, dansbana och sommarteater.
År 1853 revs värdshuset och en teater byggdes. Samma år invigdes den första salongen som erbjöd farser, vaudeviller och komedier. I augusti 1857 brann teatern ned samtidigt som flertalet andra byggnader runt Mosebacke. Redan den 1 december 1859 invigdes dock en ny teater, Södra teatern. Arkitekt var Johan Fredrik Åbom.[1] Dagen efter invigningen kallades den av Aftonbladet för en av världens vackraste teatrar. Teaterns framgångar fortsatte fram till 1873 då pengarna oväntat tog slut. Den dåvarande teaterdirektören, Ludwig, kunde inte betala ut skådespelarnas löner och i ren desperation gick han upp till vinden och tog sitt liv. Det sägs att hans vålnad än i dag finns kvar på teaterns öde vind.
1890 skedde ytterligare en olycka vid teatern då Victor Rolla, varietéartist och fallskärmshoppare, omkom i vad som senare har kallats Sveriges första flygrelaterade dödsolycka. Han hade engagerats av källarmästaren Quintus Mellgren, som drev restaurangen i teaterhuset. Rolla lyfte från Mosebacke med en ballong som störtade en stund efter starten, och Rolla omkom.[2]
År 1896 tvingades teatern att stänga efter att riksdagen hade infört alkoholförbud under föreställningarna, vilket ledde till att publiken svek. Teatern öppnade igen år 1900, men det dröjde ytterligare fem år innan de gjorde succé, det stora genombrottet för nya Södra Teatern blev revyn Stockholmsluft, 1905.
Efter första världskriget efterfrågades ett nöjesliv à la Paris även i Stockholm. Södran hittade sin plats på nöjeskartan med hjälp av bland annat författaren Kar de Mumma och artister som Thor Modéen och Sickan Carlsson. 1939 tog Gustaf Wallenberg över som teaterchef på Södra Teatern. Han satte upp revyn Uppåt väggarna vari Nils Poppe slog igenom.
Under 1950-talet började intresset för revyer minska och samtidigt hade lokalerna blivit alltför slitna och 1958 togs ett rivningsbeslut. Beslutet upprörde många, bland annat Evert Taube som startade en proteströrelse för att rädda Södran. Upprustningen skedde successivt, och inte förrän 1967 kunde Södra teatern återinvigas.[3] Teaterscenerna i Ingmar Bergmans Oscarsbelönade film Fanny och Alexander 1982 spelades in här. 1984–85 sattes musikalen Kavallerijungfrun upp på Södra teatern.
2007 lånade Södra teatern ut sin lokaler till Stockholm Prides "hjärna", PrideHouse.
[redigera] Södra teatern idag
Idag är Södra teatern främst en scen för internationella gästspel med ett varierat utbud av konserter, skådespeleri, seminarier, föreläsningar, musikklubbar med mera. Det går också att hyra Södra Teaterns lokaler för konferenser, fester med mera. Södra Teatern säger sig vilja spegla tiden genom olika former av sceniska uttryck. Målet är att vara både internationellt och interkulturellt genom att i sin repertoar presentera olika områden i världen. Detta tar sig i uttryck bland annat genom debatter, temaarrangemang och festivaler. Diskussionerna rör ofta frågor om kulturkrockar, identitet och normativitet.
[redigera] Referenser
- ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire Fredric (1988). Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Stockholm: Prisma. Libris 8357899. ISBN 91-518-1841-8 (inb.)
- ^ Johannesson Lars museiman, red (1990). Stadsvandringar. 13. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Libris 3685996. ISBN (inb.)
- ^ http://www.sodrateatern.com/sv/Om-Sodra-teatern/Husets-historia/ Husets historia på Södra teaterns webbplats.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Södra teatern.
- Södra Teaterns officiella webbplats
