Silke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Silke är även ett flicknamn. Se Silke (namn).
Silkesmaskkokonger
Silkesmaskar på mullbärslöv
Japanska kvinnor granskar färdigvävt sidentyg

Silke är kokongtrådar som silkesfjärilens larver spinner in sig i när de förpuppas. Silkestråd är en textilfiber som används till tyg och garn som till exempel siden. Det finns två sorters silke, mullbärssilke och tussahsilke.

Råsilke[redigera | redigera wikitext]

Råsilke är en tråd som bildas av en grupp om 5 till 8 av de fibrer som hasplas ur silkesmaskens kokonger. Fibern består av två parallella kärnor av fibroin sammanhållna av ett klistrigt ämne, sericin. Att kärnorna är två till antalet beror på att silkesmasken har två spinnvårtor tätt intill varandra på sitt huvud, och spinner ur bägge vårtorna samtidigt.

Väl ute i luften stelnar sericinet, som till att börja med är en tjockflytande vätska, nästan genast till geléartad konsistens och håller på så sätt ihop gruppen av de enskilda fibrerna. Två eller flera av dessa fibergrupper tvinnas sedan till silketråd av önskad grovlek.

Typer av silke[redigera | redigera wikitext]

Mullbärssilke[redigera | redigera wikitext]

Mullbärssilke är silke som odlas i mullbärsträd, och silkeslarven lever av trädets blad. Silkeskokongerna är ungefär 4 cm långa. Larverna spinner in sig i silket för att förpuppas, men för att få fram silkestråden dödas larverna genom kokning. Om man inte dödar larven utan skär upp silket försiktigt får man kortare trådar. Silket kan sedan hasplas upp, och man hasplar vanligen 10–15 trådar tillsammans. Efter avhasplingen kokas silket av, vilket innebär att det protein, sericin, som klistrar samman trådarna avlägsnas. Silkestråden är därefter färdig att användas.

Tussahsilke[redigera | redigera wikitext]

Tussahsilke kallas också vildsilke och till skillnad från mullbärssilket kan inte sericinet kokas av. Silkestråden från tussahsilke är därför grövre och mer ojämn än mullbärssilkestråden. Larven dödas med en nål. Silkestråden i en kokong är ungefär 300 till 900 meter lång. Eftersom man heller inte kan kontrollera vad vildsilkeslarven äter varierar den i färg, från vit till mörkgrå, beige och gult. Tussahsilket används för tillverkning av shantung.

Schappesilke[redigera | redigera wikitext]

Schappesilke kallas det silke som görs av de längsta silkefibrerna som inte kan nystas av kokongen. Fibrerna blir bearbetade till ett blankt och jämnt garn efter kamgarnsspinnmetoden.

Bourettsilke[redigera | redigera wikitext]

Bourettsilke är ett ojämnt, nopprigt silkesgarn som tillverkas av det kortfibriga avfallet som uppstår vid tillverkning av schappesilke.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin [1]
  • Mimers brunn: Siden — från larver till kläder [2]