Brännässla
| Brännässla | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Nässelväxter Urticaceae |
| Släkte | Nässelsläktet Urtica |
| Art | Brännässla U. dioica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Urtica dioica | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Brännässla (Urtica dioica) är en art i familjen nässelväxter. Arten är allmän över hela Nordeuropa, men förekommer även i övriga Europa, Asien, Nordafrika och som införd till Nordamerika.
.jpg)
Blommorna är enkönade; växten är dessutom oftast tvåbyggare. Liksom hos de flesta vindblommiga växter är frukten en nöt. I likhet med andra arter i nässelsläktet är den en ört med små grönaktiga vindblommor. Dessa pollineras av vinden genom att ståndarna hastigt rätar ut sig från sitt inböjda läge när blomman mognar. Pollenet slungas därvid upp i luften. Hela växten (utom bladens ovansida) är försedd med brännhår, se artikeln om nässelsläktet.
Brännässlan kväver andra örter; jordskiktet är vanligtvis bart under ett nässelstånd. Närvaron av brännässlor är en stark indikation på att marken är kraftigt kvävehaltig.
Ett 29 cm långt blad av brännässla hittades 2011 i Grohed söder om Uddevalla.[1]
Innehåll |
Användning [redigera]
De späda vårskotten kan skördas till föda (nässelkål och nässelsoppa). Stjälken har tidigare använts för att ge bastfibrer. Nässlorna rötades och bearbetades till fibrer precis som lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna, men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg, nättelduk (det vill säga nässelduk). Förr användes även roten till textilfärgning.
För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka.
Brännässlor används också för att göra nässelvatten för att gödsla andra grödor.
Värdväxt [redigera]
Brännässlan är också värdväxt för flera insekter som exempelvis nässelfjäril och kartfjäril. Den tämligen ovanliga växten nässelsnärja (Cuscuta europaea) parasiterar också på nässlor.
Källor [redigera]
- Den virtuella floran - Brännässla
- Engelska Wikipedia: Stinging nettle
- Krok – Almquist 25:e uppl. 1980. Svensk flora ISBN 91-24-60287-6
- ^ Rekordnässla?, Bohusläningen, 5 juli 2011.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Brännässla
- Brännässla i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Brännässla på livsmedeldatabasen Fineli
