Silversmygare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Silversmygare
Hesperia comma-01 (xndr).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Fjärilar
Lepidoptera
Överfamilj Tjockhuvudfjärilar
Hesperioidea
Familj Tjockhuvuden
Hesperiidae
Underfamilj Hesperiinae
Släkte Hesperia
Art Silversmygare
H. comma
Vetenskapligt namn
§ Hesperia comma
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Silversmygare, Hesperia comma, är en fjärilsart i familjen tjockhuvuden. Vingspannet varierar mellan 25 och 32 millimeter, på olika individer.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Silversmygaren är på ovansidan gulbrun som övergår i mörkare brunt mot vingarnas ytterkanter. Både fram- och bakvingarna har ljusgulbruna fläckar. Hanen har en avlång mörk fläck med vit mitt på framvingen. Vingens undersida är ljust gulbrun och grönaktig med vita fläckar på bakvingen samt några gulvita fläckar på framvingen. Larven är mörkt gråbrun med svart huvud och blir upp till 30 millimeter lång.[2] Underarten fjällsilversmygare (Hesperia comma catena) är mindre samt att undersidan är mörkare grön.[3]

Värdväxter för silversmygaren är olika gräs så som arter i gröesläktet, svingelsläktet och luddtåtelsläktet.[4][5]

Flygtiden är i juli till augusti.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna fjärils utbredningsområde är den holarktiska regionen utom den nordligaste delen, vilket innebär att den förekommer i norra Afrika, Europa, den tempererade delen av Asien samt i Nordamerika.[5] I Norden finns den i södra Norge, Sverige och Finland. Underarten fjällsilversmygare finns lokalt i nordligaste Norge och Sverige och även sällsynt i finska Kilpisjärviområdet, där den är fridlyst. I Sverige är denna underart upptagen som Starkt hotad (EN) på rödlistan. Huvudarten silversmygare är upptagen på olika länders rödlistor; i Danmark och Nederländerna som Sårbar (VU), i Belgien som Akut hotad (CR) och i Sverige som Missgynnad (NT). Dess habitat är framför allt torra ängsmarker och sådan miljö försvinner alltmer beroende på igenplantering och ett intensivt bete.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 147-148. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  2. ^ [a b] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 105. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  3. ^ [a b] Artdatabanken, SLU Faktablad Hesperia comma 2008-01-18, läst 5 september 2008
  4. ^ Moths and Butterflies of Europe and North Africa Hesperia comma, läst 4 september 2008
  5. ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Hesperia comma, läst 4 september 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]