Simplex
- Den här artikeln handlar om simplex inom matematik. För andra betydelser, se Duplex.
Inom geometri är ett simplex, ibland kallat hypertetraeder, en n-dimensionell motsvarighet till en triangel eller tetraeder. Ett n-simplex är den enklast möjliga polytopen i n-rummet, och en regelbunden polytop (och tillika ett regelbundet simplex) om alla dess sidor är av samma längd.[1]
Namnet kommer från latinets simplex som betyder "enkel".
Innehåll |
Definition [redigera]
Mer specifikt är ett simplex det konvexa höljet till en ändlig uppsättning punkter i ett euklidiskt rum. Ett simplex är ett n-simplex om det är mängden av det konvexa höljet av
affint oberoende punkter. Om mängden är
så bildar vektorerna
en bas för det associerade vektorrummet.[2] Enklare uttryckt är det en uppsättning punkter som är sådan att inget m-dimensionellt plan rymmer fler än
punkter från uppsättningen.
I enlighet med detta utgörs ett simplex av en given dimension av en punkt fler än dess givna dimension. Ett 0-dimensionellt simplex, eller 0-simplex, blir alltså en punkt. Ett 1-dimensionellt simplex, 1-simplex, är på samma sätt två punkter som avgränsar ett linjesegment. Ett 2-simplex är således en triangel, ett 3-simplex en tetraeder och ett 4-simplex en pentatop (i samtliga fall med ett inre).[3]
Rubrik [redigera]
Låt
vara hörn i ett n-simplex i En. Då kan varje punkt
i En uttryckas på formen
,
där
är reella tal.[4]
Element [redigera]
Eftersom en delmängd av en affint oberoende mängd är affint oberoende självt, följer det att alla element av lägre dimension som utgör ett simplex även själva är simplexar.[5] Mer specifkt sägs det konvexa höljet till någon delmängd m av de n punkterna vara ett simplex och kallas en m-sida. 0-sidor kallas hörn, 1-sidor kanter,
-sidor celler och (den enda) n-sidan är hela simplexet. Generaliserat är antalet m-sidor lika med binomialkoefficienten
och antalet m-sidor hos ett n-simplex finns i
-kolumnen på rad
i Pascals triangel.
Ett enkelt sätt att se detta är att föreställa sig en triangel som, enligt ovan, innehåller tre 0-sidor, alltså de tre hörnen. Den innehåller tre 1-sidor (eller kanter), det vill säga linjesegmenten som sammabinder hörnpunkterna. Dess n-sida är triangeln självt.
![]() |
| En triangel med 3 hörn, 3 kanter och en sida. |
Benämningar [redigera]
| Dimension | Namn |
|---|---|
| 0 | punkt |
| 1 | linjesegment |
| 2 | triangel |
| 3 | tetraeder |
| 4 | pentatop |
| 5 | hexatetra [Engelska, översättning saknas] |
| 6 | heptapenta [Engelska, översättning saknas] |
| 7 | octahexon [Engelska, översättning saknas] |
Tillämpningar [redigera]
Den så kallade simplexmetoden är en metod för att lösa linjära optimeringsproblem. Dessutom är simplex och delsimplex centrala objekt i algebraisk topologi.
Källor [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b] Olshevsky, George. ”Glossary for hyperspace”. http://classic-web.archive.org/web/20070207021813/members.aol.com/Polycell/glossary.html#Simplex. Läst 18 maj 2011.
- ^ Berger, Marcel (2010). Geometry Revealed - A Jacob's Ladder to Modern Higher Geometry. Springer. Sid. 419
- ^ Weisstein, Eric W.. ”"Simplex." From MathWorld--A Wolfram Web Resource.”. http://mathworld.wolfram.com/Simplex.html. Läst 17 maj 2011.
- ^ Fiedler, Miroslav (2011). Matrices and graphs in geometry. Cambridge University Press. Sid. 4
- ^ Yemelichev, V.A; Kovalev, M.M; Kravtsov, M.K. (1984). Polytopes, Graphs and Optimisation. Press Syndicate of the University of Cambridge. Sid. 23
Litteratur [redigera]
- Janson, Tore (2002). Latin: kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8560512. ISBN 91-46-18335-3 (inb.)
,