Klåda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Klåda är en känsla där huden signalerar om att begära kliande. Exempel på orsaker kan vara insektsstick, myggbett eller allergi, vilket får hudens nervsystem att skicka signaler om irritation. Oftast handlar klåda om ett symtom i huden, och gäller då någon form av stimulering av de fria nervändsluten (nociceptorer) i överhuden. Klåda i näsa, ögon och öron kan också förekomma och kan orsakas av allergisk rinit.

Modern forskning har visat att klåda har många likheter med smärta där båda känslorna är obehagliga, men där de beteendemässiga mönstren skiljer sig åt. Smärta skapar en smärtreflex och klåda en klådreflex. Klåda kan också slås ut av smärta t ex vid stark hetta eller elektrisk stimulering.[1]

Innehåll

Orsaker[redigera]

Insektsbett mm.[redigera]

Bett av mygg, knott och loppor orsakar klåda. När man bränner sig på maneter eller nässlor uppkommer också klåda.

Hudsjukdomar som medför klåda[redigera]

Det finns några hudsjukdomar som alltid medför klåda: urtikaria, eksem, dermatitis herpetiformis, lichen, skabb.

Invärtesmedicinska sjukdomar[redigera]

Det finns även några invärtesmedicinska sjukdomar som kan medföra klåda: uremi, gallstas, blodbrist (inkl järnbrist) och speciellt polycytemia vera, lymfom, thyreoideasjukdomar.

Speciella former av klåda[redigera]

Aquagen pruritus[redigera]

Svår klåda inom 30minuter efter kontakt med vatten. oavsett temperatur. Symtomen startar oftast på underextremiteterna och sprider sig till resten av kroppen.

Behandling[redigera]

  • Undvik kontakt med vatten
  • UVB eller UVA
  • Capsaicinkräm
  • Antihistaminer hjälper i regel inte

Senil pruritus[redigera]

Envis klåda som ses hos cirka 50 procent av alla i 70-årsåldern. Symtomen är mest uttalade på natten. Orsaken är oftast torrhet i huden.

Behandling[redigera]

  • Minska användandet av uttorkande produkter som tvål och vatten.
  • Mjukgörande salvor
  • Undvik att ha det för varmt i rummet

Pruritus ani, pruritus vulvae och på klåda på pungen (scrotum)[redigera]

Klåda lokaliserad till genitalområden och omfattar ändtarmsområdet, mellangården (perineum), vulva och pungen (scrotum). Män har oftare besvär än kvinnor. Klådan är ofta värre på natten.

Primär pruritus[redigera]

Klåda där man inte finner någon anogenital orsak.

Sekundär pruritus[redigera]

Orsaken kan vara hemorrojder, anala fissurer och fistlar, psoriasis, lichen slcerosus et atrophicus, könssjukdomar, tidigare strålbehandling och elakartade sjukdomar i området. Vid pruritus vulvae är den vanligaste orsaken infektion, oftast orsakad av candida albicans. Eksem är också en mycket vanlig orsak. Eksem kan vara förorsakat av en allergisk reaktion eller utlösas av någon irritation.

Behandling[redigera]

  • Kyliga bad
  • Noggrann hygien men:undvik överdrivet bruk av tvål
  • Undvik grundlig torkning
  • Lokala kortisonspreparat
  • Tacrolimus

Psykogen pruritus[redigera]

Diagnosen är oftast en uteslutningsdiagnos.Ses oftast hos äldre

Behandling[redigera]

Antidepressiva preparat och ångestdämpande medel

Postmenopausal pruritus[redigera]

Ständig eller periodisk klåda hos kvinnor efter klimakteriet. Persisterande eller periodisk klåda Är värst om natten.

Behandling[redigera]

Substitutionsbehandling med kvinnliga könshormoner

Notalgia parestetica[redigera]

Lokal intensiv klåda över skulderbladet (scapula). Det kan samtidigt kännas smärta. Orsaken är okänd.

Behandling[redigera]

Brachoradial pruritus[redigera]

Klåda lokaliserad till området runt armbågen. Exponering för solljus förvärrar tillståndet. Försämring på sensommaren.

Behandling[redigera]

Infestationer[redigera]

Scabies (skabb)[redigera]

Intensivt kliande utslag. Smittar via sexuell kontakt men det förekommer också epidemier på institutioner.

Huvudlöss (Pediculosis capitis)[redigera]

Plötsligt insättande klåda i hårbotten. Vanligast bland barn.

Inflammatoriska hudsjukdomar[redigera]

Atopisk dermatit[redigera]

Klådan vid atopisk dermatit (atopiskt eksem) förvärras av rivning och kan leda till en ond cirkel med ytterligare klåda som följd.

Psoriasis[redigera]

Vid psoriasis är klåda inte det mest typiska, men många patienter besväras ändå av klåda.

Urtikaria[redigera]

Nässelutslag, urtikaria, innebär kliande, flyktiga, kvaddlar i huden. Den enskilda kvaddeln försvinner inom 24 timmar utan att efterlämna spår, men andra uppkommer istället.

Prurigo nodularis[redigera]

Intensivt kliande knutor. Drabbar huvudsakligen medelålders personer och framförallt kvinnor. Förändringarna kan efterlämna ärr.

Läkemedelsutlöst klåda[redigera]

I princip kan alla läkemedel medföra kliande utslag på grund av en överkänslighetsreaktion.

Klåda vid invärtesmedicinska sjukdomar[redigera]

Renal/uremisk pruritus[redigera]

Förekommer vid kronisk njursjukdom med nedsatt njurfunktion.

Cholestatisk pruritus[redigera]

Vid vissa lever- och gallsjukdomar. Hepatit C är en vanlig orsak..

Järnbrist[redigera]

Järnbrist kan orsaka klåda även utan att det föreligger blodbrist (anemi)

Polycytemia vera[redigera]

Många patienter med obehandlad polycytemia vera får klåda efter kontakt med vatten.

Troligen är det inte den direkta kontakten med vatten, som förorsakar klådan. Det är HUR vattnet appliceras. En s.k. energisparande dusch med sylvassa strålar medför omedelbart klåda, men en dusch som sprider vattnet som ett mjukt strilande tropiskt regn, medför oftast mindre plåga

Diabetes mellitus[redigera]

Lokaliserad klåda, speciellt i genitalområdet är vanligt vid sockersjuka (diabetes mellitus) Klådan beror ofta på svampinfektion, mukokutan candida

Pruritus vid elakartade sjukdomar[redigera]

Klåda kan förekomma vid många maligna (elakartade) sjukdomar. Vid Hodgkins sjukdom lider patienten ofta av klåda.

Allmänt om behandling av klåda[redigera]

Behandlingen av klåda, innebär i bästa fall en orsaksspecifik behandling mot en grundsjukdom, i andra fall dels en symtomlindring. Det finns inget rent klådstillande läkemedel.

Ha svalt i sovrummet, lokalt kylande medel som omslag eller liniment kan lindra. Mjukgörande medel, till exempel innehållande karbamid, ska användas mot torr hud, Kortikosteroider vid dermatit, Antihistamin hjälper vid urtikaria.

Källor[redigera]

Externa länkar[redigera]

Svenska föreningen för allergologi. Allergidagen 2004. Tema: Allergi och annan överkänslighet i huden http://www.sffa.nu/Webbsidor/Allergidagar/Allergidagen%202004.pdf

Referenser[redigera]

  1. ^ Ikoma A, Steinhoff M, Ständer S, Yosipovitch G, Schmelz M (2006). ”The neurobiology of itch”. Nat. Rev. Neurosci. 7 (7): sid. 535–47. doi:10.1038/nrn1950. PMID 16791143.