Kvalster

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvalster
Trombidium holosericeum
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Palpkäkar
Chelicerata
Klass Spindeldjur
Arachnida
(orankad) Kvalster
Acari
Vetenskapligt namn
§ Acari
Auktor Leach, 1817
Ordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Kvalster (Acari) är en stor grupp av spindeldjur som återfinns över hela jordklotet. De lever på land, i sött eller salt vatten. Mångfalden av kvalster är extraordinärt och dess fossila historia går tillbaka till åtminstone början av devonperioden[1]. Det finns över 65 000 arter beskrivna, men den verkliga antalet arter är troligen betydligt större. Forskare uppskattar att det finns en miljon arter i världen. Förrutom parasiter (som tex fästingar och skabb), finns arter som äter växter, djur, svamp eller dött organiskt material. De är små (ofta mellan 0,08-1,00 mm), men de största (röda sammetskvalster och blodfyllda fästingar) kan bli omkring 10-20 mm. Läran om kvalster kallas Akarologi (från grekiska ἀκαρί/ἄκαρι, Akari)[2] och en biolog som studerar kvalster kallas akarolog (=kvalsterforskare). De ledande vetenskapliga tidskrifter för kvalsterforskning inkluderar "Acarologia", "Experimental and Applied Acarology" och "the International Journal of Acarology". Föreningar i Europa är "EURopean Association of ACarologists" (EURAAC) och "European Water Mite Research"[3].


Systematik[redigera | redigera wikitext]

Forskare betraktar kvalster idag som en underklass[4] av spindeldjuren, men de klassificeras ibland i litteraturen även som en överordning eller en ordning. Kvalster indelas vanligen i två överordningar: höftkvalster (Anactinotrichida eller Parasitiformes) och lårkvalster (Actinotrichida eller Acariformes)[4]. Att taxonomin hos kvalster varierar beroende på litteratur, även på högre nivå, beror främst på att det inte är klart hur de är släkt med varandra. Dagens molekylära studier indikerar att höftkvalster och lårkvalster kan vara närmare besläktade med andra spindeldjur än med varandra. Det skulle betyda att kvalster inte är en monofyletisk grupp d.v.s. att de inte har ett gemensamt ursprung.


Kvalster delas vidare upp i (enligt Krantz och Walter 2009[4]):

höftkvalster (Parasitiformes)
Opilioacarida
Holothyrida
Ixodida "fästingar"
Mesostigmata "rovkvalster"
lårkvalster (Acariformes)
Trombidiformes
Sarcoptiformes


Miljöspecifika grupper[redigera | redigera wikitext]

Huskvalster[redigera | redigera wikitext]

Huskvalster, ofta kallade husdammskvalster eller sängkvalster, är ett antal familjer "lårkvalster" som Dermatophagoides och Euroglyphus. De är mikroskopiskt små, 0,1–0,3 mm. De saknar lungor och andas direkt genom huden. De kan inte dricka utan tar upp och avger vatten direkt genom huden och är helt beroende av omgivningens fukt för att kunna upprätthålla vattenbalansen. De saknar ögon och föredrar mörker.

Förrådskvalster[redigera | redigera wikitext]

Förrådskvalster är samlingsnamn för några andra familjer "lårkvalster", som företrädesvis förekommer där matvaror eller foder förvaras. Den viktigaste familjen är or.

Mjällkvalster[redigera | redigera wikitext]

Mjällkvalster (Cheyletiella yasguri) [5] är ett parasitkvalster som framför allt påträffas hos hund, katt och kanin. Hos hundar drabbar det främst valpar. Mjällkvalster kan även smitta människor.[6] Mjällkvalster har en 21 dagar lång livscykel, och överlever inte mer än 10 dagar utan värddjur.[7]

Svenska faunan[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns cirka 1000 arter kända, men troligen är en stor del av faunan fortfarande okänd. Fyra av sex ordningar av kvalster finns representerade i Sverige[8]. Forskning sker på Uppsala Universitet (fästingar)[9], SLU i Uppsala (hornkvalster)[10], Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm (vattenkvalster, sammetskvalster)[11] och Zoologiska museet i Lund (rovkvalster, fästingar)[12]. Station Linné har en fästingsafari på Öland för allmänheten[13].

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ David Evans Walter, Gerald Krantz & Evert Lindquist (December 13, 1996). ”Acari. The Mites”. Tree of Life Web Project. http://tolweb.org/Acari/2554/1996.12.13. Läst 2014. 
  2. ^ D. E. Walter & H. C. Proctor (1999). Mites: Ecology, Evolution and Behaviour. University of NSW Press, Sydney and CABI, Wallingford. ISBN 0-86840-529-9. 
  3. ^ [1] European Water Mite Research.
  4. ^ [a b c] Krantz, W. and Walter, D.E. (2009) A manual of acarology. Texas Tech University Press, Texas.
  5. ^ Mjällkvalster hos hund, djurskyddsportalen.
  6. ^ [2] apoteket
  7. ^ a b c Griffin, Craig E.; Miller, William H.; Scott, Danny W. (2001). Small Animal Dermatology (6th ed.). W.B. Saunders Company. ISBN 0-7216-7618-9.
  8. ^ [3] Sveriges Entomologiska förening (SEF), Småkrypsguiden: kvalster(acari).
  9. ^ [4] Uppsala Universitet, Evolutionsbiologiskt centrum.
  10. ^ [5] SLU, Lokala effekter på biologisk mångfald.
  11. ^ [6] Naturhistoriska riksmuseet.
  12. ^ [7] Lund Universitet, Zoologiska museet.
  13. ^ [8] Station Linné: Naturupplevelser.

Se även[redigera | redigera wikitext]