Parentes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
( )

Skiljetecken



Parenteser (senlatin: pa'renthesis, 'mellansats', 'parentes', 'inskott', av grekiska pa'renthesis, 'inskott') är omslutande tecken, i text eller inom matematiken, som i regel brukas i par. Normalt är ordet synonymt med tecknen "(" och ")", det vill säga rundparenteser. Ordet parentes kan även avse parentesinnehållet, det vill säga det som omges av de båda parenteserna.[1]

En parentes inleds med en vänsterparentes, det vill säga tecknet "(", och avslutas med högerparentes, tecknet ")".

Tecknen[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika sorters parenteser:

  • (...) – rundparentes,[1] bågparentes, bågar eller bara parentes
  • [...] – hakparentes,[1] klammer, klammerparentes eller hård parentes
  • {...} – klammerparentes,[1] spetsparentes,[1] krullparentes, måsvingar, ackolad eller mustaschparentes
  • ...vinkelparentes[1]
  • ...piggparentes

Användning[redigera | redigera wikitext]

Rundparenteser ( )[redigera | redigera wikitext]

Rundparenteser används i löpande text runt ord, meningar eller delmeningar som förtydligar, kommenterar, förklarar eller innebär ett sidospår från den övriga texten. (Uppstår behovet av en parentes inuti en parentes använder man klamrar, [som här], som inre parenteser.) Om det som står inom parentes utgör en egen mening skrivs punkten innan slutparentesen, men om parentesen bara är slutet av en mening sätts punkten ut efter. Högerparentesen kan även användas utan matchande vänsterparentes efter en bokstav eller siffra i rubriker och avsnitt, exempelvis "a) 1800-talet".

Inom matematiken används rundparenteser för att ange grupper av termer eller tal som ska räknas ut först innan andra regler för ordningen av räkneoperationer börjar gälla. Således, x(1 + 5) är det samma som 6x, inte 1x + 5. Andra situationer då parenteser används är att specificera argumentet till en funktion. Till exempel betyder f(2) att man ska beräkna funktionens värde då dess argument har värdet 2.

En vektor betecknas oftast med en rad med tal, omgivna av parenteser, exempelvis (2,3,0). Större parenteser används även för att avgränsa matriser (även om även hakparenteser ofta användas för detta):


\begin{pmatrix}
2 & 3\\
8 & 5\\
\end{pmatrix}

Hakparenteser [ ][redigera | redigera wikitext]

Hakparenteser används bland annat runt matriser inom matematiken och runt fonetisk text i lexikon. De används också tillsammans med uteslutningstecknet (…) vid citering för att ange att något som upplevs mindre viktigt uteslutits:

  • I tidningen dagen efter kunde man läsa att "Flygplanet […] började brinna med 110 personer ombord."

Ibland används hakparenteserna i citat där det omger exempelvis ett förtydligande eller förklaring som inte ingick i det verkliga citatet:

  • Brottsoffret skrev i brevet till tingsrätten att "Han [tjuven] tog allt jag ägde".

I fallet ovan är det även möjligt att ersätta pronomenet med 'tjuven', det vill säga att citatet kan se ut som följande:

  • Brottsoffret skrev i brevet till tingsrätten att "[Tjuven] tog allt jag ägde".

Inom kemin används hakparenteser för att ange koncentration av ett ämne, exempelvis [NaCl] = 2 · 10−2 mol dm−3, koncentrationen av natriumklorid (koksalt) är 2 · 10−2 mol dm−3.

Hakparenteser används även inom matematiken för att beteckna den så kallade heltalsdelen, det vill säga det största heltal som är mindre eller lika med talet inom parenteserna:

 [3.2] = 3
 [42] = 42
 [-3.2] = -4

Klammerparenteser { }[redigera | redigera wikitext]

Klammerparenteser används ofta i matematiska uttryck för att markera parenteser nästlade i tre led, till exempel {[7 + (4 · a)]/g + c}. Det används också i diverse programspråk för att markera början och slut på kod-block.

När klammerparenteser används i mängdlära kallas de ofta mängdklammer. Mängden av alla naturliga tal skrivs således: N = {0, 1, 2, 3, ...}. Att klammerparenteser används betyder dessutom att elementen i mängden inte står i någon särskild ordning. {a, b} är alltså samma mängd som {b, a}. För ordnade par används vanliga parenteser: (x, y).

I notskriften används mest ordet ackolad. Det betecknar där den klammer eller de klamrar som håller samman notsystemen på en partitursida (och kanske också på delar av den, som de båda pianosystemen under en sångstämma eller instrumentgrupperna i ett partitur för symfoniorkester).

Vinkelparenteser 〈 〉[redigera | redigera wikitext]

Vinkelparenteser används inom matematiken för att beteckna medelvärde (nedan, medelvärdet av a):

  • \langle{a}\rangle=\bar a

Inom kvantfysik används de i den så kallade braket-notationen (eller Diracnotationen) där |\psi\rangle betecknar en tillståndsfunktion, en vektor, kallad en ket, i ett komplext Hilbertrum, och \langle\psi| dess dual, kallad en bra.

Tecknen används även i ordböcker och innehåller viss särskild information om exempelvis ämnesområde:

  • register mus. tonläge, tonomfång

Vinkelparenteserna är inte samma tecken som mindre än- och större än-tecken (< >), också om dessa används som vinkelparenteser i vissa sammanhang, ifråga om datorer för att ASCII inte gjorde någon skillnad och uttryckligen ASCII-tecknen (och deras motsvarigheter i Unicode) har speciell betydelse för viss programvara.

Piggparenteser ⁅ ⁆[redigera | redigera wikitext]

Piggparenteser används i ordböcker, exempelvis Norstedts stora svensk-engelska ordbok, för att omge konstruktionsuppgifter:

  • abonnera vb itr o. vb tr subscribe to, for; ~d buss hired coach, amer. chartered bus (formellt coach)
  • hyckla I vb tr sham, feign, simulate, put on a show of [in]för i samtliga fall before; ~d fromhet sham piety; ~t deltagande pretended sympathy II vb itr be hypocritical [in]för to; play the hypocrite [in]för with; dissemble [in]för to;

Teckenkodning[redigera | redigera wikitext]

Konventioner[redigera | redigera wikitext]

Ibland, då enskilda tecken inte finns tillgängliga på tangentbordet (skrivmaskinen) eller i det använda typsnittet, eller man annars inte vill eller kan använda de riktiga tecknen, används istället andra tecken, för vinkelparenteserna större än- och mindre än-tecken.

Unicode[redigera | redigera wikitext]

  • Rundparenteser ( )
    • (: U+0028
    • ): U+0029
  • Hakparenteser [ ]
    • [: U+005B
    • ]: U+005D
  • Piggparenteser ⁅ ⁆
    • ⁅: U+2045
    • ⁆: U+2046
  • Klammerparenteser { }
    • {: U+007B
    • }: U+007D
  • Vinkelparenteser 〈 〉
    • 〈: U+2329 – Left-pointing angle bracket
    • 〉: U+232A – Right-pointing angle bracket
    • 〈: U+3008 – Left angle bracket
    • 〉: U+3009 – Right angle bracket

I vissa sammanhang (vissa maskintolkade filer där ASCII förut använts) används större än- och mindre än-tecknet för att beteckna vinkelparenteser

    • <: U+003C – Less-than sign
    • >: U+003E – Greater-than sign

ASCII[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1990-talet användes ofta endast 7 bitar per byte för att lagra text på datorer. Den vanligaste standarden för kodningen var ASCII, i början av 1970-talet utökad med ”nationella varianter” i form av ISO/IEC 646, där en del koder reserverats för tecken som skulle tolkas olika beroende på språkinställningar. Många system använde fasta språkinställningar, som inte var beroende av språket för en viss text, och man brydde sig sällan om att ange använd språkinställning i enskilda texter.

Klammer- och hakparenteserna hör till tecknen som ersätts med andra tecken i olika nationella varianter. Datoranvändare som aldrig kommit i kontakt med klammerparenteser i normal användning råkade då och då ut för att dessa ”måsvingar” dök upp istället för de skandinaviska tecknen ”ä” och ”å” (med svenska inställningar). Kodningen ISO/IEC 646 kom i en del kretsar att kallas ”måsvinge-ASCII” eller måsvinge-skander, i motsats till till exempel den nyare 8-bitskodningen ISO Latin-1, som tillsammans med övriga ISO 8859- och motsvarande Windows-kodningar slog igenom på 1990-talet. Nationella 7-bitskodningar har på 2000-talet i stort sett slutat användas.

Vinkelparenteser finns inte som separata tecken i ASCII, utan större än- och mindre än-tecken används istället. Dessa används i stora mängder i de mycket använda dokumentspråken HTML och XML.

LaTeX[redigera | redigera wikitext]

I LaTeX är matematiska symboler ofta lättare tillgängliga i "math mode" (formler) än i brödtext. Koderna som används är t.ex.

  • Vinkelparenteser 〈 〉
    • \langle: \langle
    • \rangle: \rangle

HTML[redigera | redigera wikitext]

I HTML kan man använda tecknen som sådana, om webbsidan ifråga använder en teckenkodning där de använda tecknen ingår (såsom UTF-8 och andra Unicode-kodningar för alla dessa tecken), men man kan också koda dem som entiteter eller genom att ange deras Unicode-kod, t.ex.:

Tecken Kodsträng
( &#40;
) &#41;
< &lt; eller &#60;
> &gt; eller &#62;
[ &#91;
] &#93;
&#x2045;
&#x2046;
{ &#123;
} &#125;
&lang; eller &#x2329;
&rang; eller &#x232A;

I HTML är < början på en märktagg, vilket gör att bör använda &lt; istället om den ska förekomma i text.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] "parentes. NE.se. Läst 28 november 2013.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Strömquist, Siv: Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp, Morfem, Stockholm, 2013. Libris 13879413. ISBN 9789198092202.