Skogbonaden

Från Wikipedia
Del av Skogbonaden - klockorna i kyrkans klockstapel ringer in. Kyrkans kor till vänster
Närbild av klockaren
De tre gestalterna på bonadens vänstra sida.

Skogbonaden (Skogstapeten) hittades 1912 i Skogs kyrka i Hälsingland. Den är tillverkad i snärjväv (soumak) med ull i starka färger på en vit linnebotten. Den är daterad till 1200-talet och förvaras på Statens historiska museum i Stockholm.

Bilden tolkas som striden mellan hedendom och kristendom. En detalj visar hur människor och djur tar sig till gudstjänst i den klockringande kyrkan.

De tre krönta gestalterna

Erik Salvén tolkade 1923 de tre krönta gestalterna på bildens vänstra sida som de tre heliga kungarna. Agnes Branting och Andreas Lindblom (1928) valde senare att tolka dem som de nordiska nationalhelgonen Olof (Norge), Erik (Sverige) och Knut (Danmark), och 1944 anslöt sig Erik Salvén till denna åsikt.[1]

Sten Anjou framförde 1935 tanken att figurerna på bonaden föreställde de tre asagudarna Tor, Oden och Frej.[2] Bengt Thordeman anlöt sig 1948[3] och Vivi Sylvan 1949[4] till den här tolkningen. Sune Lindqvist tog 1951 avstånd från denna tanke och föreställde sig figurerna som helgonkungarna Olof, Erik och Knut. Asagudarna kunde ha befunnit sig på bonadens högra sida [5] Nils Sundquist var vacklande men anslöt sig senare till tanken att bonaderna föreställde helgonkungarna.[6]

Docent Berndt Gustafsson anslöt sig till asagudsteorin då han 1965 författade avsnittet om Sveriges kristnande i Bonniers 10-bandsverk Den svenska historien, något som gjorde att denna version fanns kvar som den riktiga ännu i 1992 års utgåva.[7]

Margareta Nockert och Anne Marie Franzén slår i boken "Bonaderna från Skog och Överhogdal" fast att det troligen rör sig om de tre helgonkungarna i enighet med Branting-Linbloms teori. En analys av bottentyget[8] visar att figuren till vänster som tidigare har antagits vara Oden eftersom han bara har ett öga, från början har haft två ögon.

Litteratur

  • Franzén, Anne-Marie & Nockert, Margareta: Bonaderna från Skog och Överhogdal och andra medeltida väggbeklädnader, Almqvist & Wiksell international, Stockholm 1992. ISBN 91-7402-226-1.
  • Hoftun, Oddgeir: Kristningsprosessens og herskermaktens ikonografi i nordisk middelalder, Oslo 2008. ISBN 978-82-560-1619-8.

Se även

Noter

  1. ^ Bonaden från Skog, Nils Sundquist
  2. ^ Gudatemplets beläten avbildade på bonaden från Skog, Sten Anjou Fornvännen 1935
  3. ^ Skogstapetens datering Bengt Thordeman Fornvännen 1948
  4. ^ Bonaden från Skog, till frågan om dess innehåll och datering Vivi Sylvan Fornvännen 1949
  5. ^ Några ord om bonaden från Skog, Sune Lindqvist Fornvännen 1951
  6. ^ Två tidiga symbolbilder av den primära Trefaldighetskyrkan på Upsala Domberg?, årsboken Uppland 1977 och Bonaden från Skog. Till tolkningen av bildfältet med hästar och tyglare årsboken Uppland 1978 , Nils Sundquist
  7. ^ Den Svenska historien, band 1 s. 211
  8. ^ Franzén, Anne-Marie & Nockert, Margareta: Bonaderna från Skog och Överhogdal och andra medeltida väggbeklädnader s 57 fig.54.

Externa länkar