Slaget vid Somme

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Somme
Del av Första världskriget
Cheshire Regiment trench Somme 1916.jpg
Soldater ur 11:e bataljonen, Cheshires regemente, nära La Boiselle, juli 1916.
Ägde rum 1 juli 1916 - 18 november 1916
Plats Sommefloden, centrala/norra Somme och Pas-de-Calais, Frankrike
Resultat Obestämd;
  • Tysk reträtt cirka 64 km till Hindenburglinjen i februari-mars 1917[1]
  • Taktiska och strategiskt positiva effekter för de allierade[2][3][4]
Stridande
 Storbritannien
Frankrike Frankrike
 Kanada
 Australien
 Nya Zeeland
 Sydafrika
 Indien
 Newfoundland
 Tyskland
Befälhavare/ledare
Storbritannien Douglas Haig
Frankrike Ferdinand Foch
Kejsardömet Tyskland Max von Gallwitz
Kejsardömet Tyskland Fritz von Below
Styrka
13 brittiska och 11 franska divisioner (början)
51 brittiska och 48 franska divisioner (slutet)
10,5 divisioner (början)
50 divisioner (slutet)
Förluster
623 907
100 stridsvagnar,
782 flygplan förstörda[5]
465 000 - 595 294

Slaget vid Somme (franska: Bataille de la Somme), också känt som Sommeoffensiven utspelades under första världskriget mellan 1 juli och 18 november 1916 i det franska departementet Somme, på båda sidorna av floden med samma namn. Slaget bestod av en offensiv av den brittiska och franska armén mot den tyska armén som sedan man invaderat Frankrike i augusti 1914 ockuperat stora delar av landet. Slaget vid Somme var ett av de största slagen under första världskriget. Vid tiden då striderna hade ebbat ut under senhösten 1916 hade mer än 1,5 miljoner soldater skadats eller dött ur de deltagande styrkorna, vilket gör det till ett av det blodigaste slagen någonsin.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Planen för Sommeoffensiven utvecklades ur de allierades strategiska diskussioner i Chantilly, Oise i december 1915. Under ledning av general Joseph Joffre, överbefälhavare för den franska armén, enades de allierade om en samordnad offensiv mot centralmakterna år 1916 av de franska, brittiska, italienska och ryska arméerna. Sommeoffensiven skulle bli det anglo-franska bidraget till denna allmänna offensiv, och syftade till att skapa en bristning i den tyska linjen, som sedan kunde utnyttjas med ett avgörande slag. Sedan tyskarna inlett angreppet på fästningen Verdun vid floden Meuse i februari 1916, var de allierade tvungna att anpassa sina planer. Den brittiska armén tog ledningen vid Somme, eftersom en stor del av de franska styrkorna var bundna vid Verdun.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Första dagen av slaget den 1 juli 1916 drabbades den brittiska armén av den värsta förlusten under en enda dag någonsin med nästan 60 000 förluster, varav ca 20 000 döda.[6] Ententens förluster skulle ha varit högre om inte de tyska trupperna ofta hade blivit så berörda av slakten att dom lät de anfallande soldaterna retirera utan beskjutning. På grund av sammansättningen av den brittiska armén, vid denna tidpunkt en frivillig styrka med många bataljoner bestående män från samma hemtrakter, fick förlusterna en djup social inverkan och har gjort slaget till ett varaktigt kulturellt arv i Storbritannien. Förlusterna hade också en enorm social inverkan på Newfoundland, eftersom en stor del av Newfoundlands män som hade erbjudit sig att tjänstgöra dog den första dagen. Slaget är också ihågkommet för den första användningen av stridsvagnen. Genomförandet av slaget har varit en källa till historisk kontrovers: höga officerare som general sir Douglas Haig, befälhavare över British Expeditionary Force och Henry Rawlinson, befälhavaren för fjärde armén, har kritiserats för att ådra sig mycket stora förluster samtidigt som man misslyckats med att uppnå sina territoriella mål. Andra historiker[vilka?] har skildrat Somme som en viktig förberedelse för besegrandet av den tyska armén, och en som gav den brittiska armén värdefulla taktiska och operativa lärdomar.

Vid slutet av slaget hade brittiska och franska styrkor trängt in som mest 9,7 km till det av tyskarna ockuperade territoriet. Den brittiska armén var cirka fem kilometer från Bapaume och man lyckades heller inte erövra Le Transloy eller någon annan fransk ort och misslyckades med att uppnå många av sina taktiska mål. Tyskarna höll fortfarande en obruten skyttegravslinje och var inte lika demoraliserade som det brittiska överkommandot hade räknat med.[2] I själva verket hade slaget sin djupaste verkan på den brittiska allmänheten och symbolierar ännu ett sekel senare det meningslösa dödandet under det fyra år långa kriget.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Griffith, Paddy (1994). Battle Tactics of the Western Front; The British Army's Art of Attack 1916-1918. Yale University Press. sid. 84. ISBN 0-300-05910-8 
  2. ^ [a b] Gilbert, Martin (2006). The Somme: Heroism and Horror in the First World War. Henry Holt and Company. sid. 243. ISBN 0-8050-8127-5  Denna bedömning bygger på totalt värde av 9,7 km av territoriella vinster av ententen.
  3. ^ Williams, John Frank (1999). ANZACS, The Media and The Great War. UNSW Press. sid. 162  Definitionen 'seger', efter en sådan enorm åderlåtning under slaget vid Somme, är mycket omstridd av historiker som John Frank Williams.
  4. ^ Sheffield, Gary (2003). The Somme. Cassell. sid. 156. ISBN 304366498 
  5. ^ ”The Battle of the Somme” (på engelska). Historylearningsite.co.uk. http://www.historylearningsite.co.uk/somme.htm. Läst 16 november 2010. 
  6. ^ De stora slagen, Somme. 2008. sid. 198-205 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]