Slaver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stater med slaviska språk som nationella språk:
Slavernas utbredningar (grönt) i Europa år 1869

Slaverna är Europas största[källa behövs] övergripande folkgrupp, vilken huvudsakligen befolkar dess centrala och östra delar. De talar slaviska språk. Slaverna brukar idag delas upp i

Slaver betecknar en språklig tillhörighet och är inte beteckningen på något folk eller någon nation. Slav betecknande person som pratar slaviskt språk är besläktat med 'Slavo' som betyder de som talar (ett begripligt språk) och 'Slava' som betyder ära [1]. Jämförelsevis är det slaviska ordet för tyskar, germaner, 'Nemci', från 'Nem' som betyder stum, det vill säga de som inte kan tala (ett begripligt språk). Enligt Collins English Dictionary kommer ordet slav från det medeltida latinska ordet 'Sclavus' som betyder fånge, och slav i betydelsen träl kommer från samma latinska ord (någon som hålls i slaveri).

Slaviska ursprunget[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet (700- och 800-talen).
Utbredningsområdet (500-talet).
Polsk-litauiska samväldet.

Den ukrainska arkeologen vid namn Vykentyi V. Khvoika (1850–1914) kopplade slaviska ursprunget till Tripoljekulturen för cirka 4.000 år f.Kr.[2] Därefter så spred sig flera slaviska kulturer i generation efter generation, däribland Chernyakhov kulturen och Penkovka kulturen.

Kievriket var en slavisk stat.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1. Slav, folkslagsnamn i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  2. ^ Florin Curta, The Making of the Slavs: History and Archaeology of the Lower Danube Region, c. 500-700 (Cambridge University Press)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]