Stig von Bayer
| Stig von Bayer | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 6 juli 1937 Engelbrekts församling, Stockholm |
| Död | 23 april 2024 (86 år) Östra Frölunda distrikt |
| I tjänst för | Sverige FN |
| Försvarsgren | Armén |
| Grad | Major |
| Enhet | I 10 ONUC (1960–1964) UNFICYP (1964–1968) |
| Slag/krig | Kongokrisen (1960–1964) Cypernkrisen (1964–1968) |
| Utmärkelser | Vasamedaljen Försvarsmaktens medalj för sårade i strid |
| Övrigt | Röda Korset i Vietnam (1968–1969) Röda Korset i Etiopien (1969–1973) EU-uppdrag i Kroatien (1993) FN-uppdrag i Sydamerika (1995) |
Stig Erik Otto von Bayer, född 6 juli 1937 i Engelbrekts församling i Stockholm,[1] död 23 april 2024 i Östra Frölunda distrikt,[2] var en svensk militär (major), Kongoveteran, fredsmäklare och författare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Stig von Bayer kom till Kongo redan 1949 som 12-åring med sina föräldrar, som var biståndsarbetare och hjälpte till att bygga broar och vägar.[3] Där lärde han sig både swahili och franska, språk som han skulle få mycket användning av senare i sitt liv. Tillbaka i Sverige gjorde han sin värnplikt på I 10 i Strängnäs. År 1960 som kadettsergeant på I 10 anmälde sig von Bayer frivilligt till FN-tjänst. Han blev förbindelseofficer och tolk vid den irländska bataljonen inom den svenska FN-truppen som man hade bestämt skulle skickas ner till det oroliga Kongo. von Bayer reste dit två dagar efter beslutet i juli 1960.[4] Stig von Bayer blev senare underrättelsechef och kom att vara en av de svenska soldater som skulle befinna sig längst tid i Kongo. Han lämnade Kongo 1964.[5] Under tiden i Kongo lärde han känna bland annat landets fruktade diktator Mobutu som erbjöd honom en tjänst som överstelöjtnant i Kongos stab vilket dock avvisades.[4]
Under Kongokrisen i början av 1964 uppstod stridigheter, som till exempel vid evakueringen av missionsstationen i Kisandji. Thorwald Glantz med sitt DH-3 Otter-plan störde med handgranater och djupdykning rebellernas anfall mot Stig von Bayers helikopter, som höll på att rädda en grupp missionärer. von Bayers marschkänga träffades av en pil liksom hans k-pist. Den nigerianske soldaten bredvid honom fick en pil genom armen. För detta och liknande operationer till räddandet av över hundra missionärer tilldelades Glantz och von Bayer Vasamedaljen i guld av 8:e storleken. Stig von Bayer och Thorwald Glantz mottog Vasamedaljen den 23 april 1964 med orden:
| ” | "För under stridsförhållanden i Kongo januari-februari 1964 ådagalagda synnerliga mod och behjärtansvärda handlingssätt till räddande av människoliv."[6] | „ |
Efter Kongo återvände von Bayer till Sverige och som kapten vid I 10 men redan samma år åkte han med UNFICYP till Cypern där han stannade i fyra år. Under senare tiden av sitt liv genomförde von Bayer otaliga uppdrag för Röda Korset, FN och EU i bland annat Vietnam, Etiopien, Sudan, Kroatien och Peru.
Som pensionär bodde von Bayer i Östra Frölunda[7] och satt i styrelsen för FN-Veteranerna Kongo. På Veterandagen den 29 maj 2012 mottog von Bayer Försvarsmaktens medalj för sårade i strid för de skador han ådrog sig i Kongo den 10 december 1961 när han fick handen söndertrasad av splitter när överste Jonas Wærns KP-bil utsattes för ett eldöverfall och träffades av en bazookaraket. Trots skadan lyckades von Bayer bekämpa fiendens ställning så att nästa raket missade målet.[8]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Hymoff, Edward (1965) (på engelska). Stig von Bayer: international troubleshooter for peace. The future makers. New York: James H. Heineman. Libris 8190508
- Bayer, Stig von, Braunstein, Christian, red (2009). Mucka inte med Trolldoktorn: information om vikten av att anpassa sig. Norrköping: Fredsbaskerförlaget. Libris 11605530. ISBN 978-91-85609-06-2
- Braunstein, Christian, red (2008). Bwana Kabamba: svensk FN-officer bland kannibaler och minor : Kongo 1949-1964. Norrköping: Fredsbasker Förlaget. Libris 10795820. ISBN 978-91-85609-03-1
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
- ^ ”Stig von Bayer”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/faadbc04-a6bb-4983-b2f8-a724e2b05340/funeral-notices. Läst 5 maj 2024.
- ^ ”Bwana Kabamba: Svensk FN-officer bland kannibaler och minor: Kongo 1949-1964”. adlibris.com. AdLibris. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525203541/http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=918560903X. Läst 13 november 2008.
- ^ [a b] ”Galne svensken i fredens tjänst”. Eskilstuna-Kuriren. 29 september 2004. http://www.ekuriren.se/hermes/article/EK_20040929_27_27_1.html. Läst 3 november 2008.[död länk]
- ^ ”P3 Dokumentär - Kongokrisen”. sr.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/96743?programid=2519. Läst 13 november 2008.
- ^ Sjöstrand, Carl, red (2006). ”Särskilda belöningsmedaljer”. Utlandsstyrkan i fredens tjänst: försvarsmaktens internationella insatser. Malmö: Arena. sid. 226. Libris 10271824. ISBN 91-7843-225-1
- ^ Ingvar Hedlund (27 oktober 2004). ”"Svenska soldater åts upp i Kongo"”. Expressen. Arkiverad från originalet den 17 december 2008. https://web.archive.org/web/20081217111925/http://www.expressen.se/1.144513. Läst 3 november 2008.
- ^ ”Sju Kongo-veteraner fick medaljer”. Kongoveteranerna.se. http://www.kongoveteranerna.se/. Läst 11 augusti 2012.