Sudan
| Republiken Sudan Jumhuriyat as-Sudan جمهورية السودان |
|||||
|
|||||
| Valspråk: النصر لنا (An-Nasr Lana) "Segern är vår" |
|||||
| Nationalsång: Vi är Guds och vårt lands armé نحن جند للہ جند الوطن (Arabiska) |
|||||
_highlighted.svg) |
|||||
| Huvudstad | Khartoum[1]
15°34'N, 32°36'E
|
||||
| Största stad | Khartoum | ||||
| Officiellt språk | Arabiska | ||||
| Statsskick | Republik | ||||
| President | Omar Hasan Ahmad al-Bashir | ||||
| Regeringschef | Omar Hasan Ahmad al-Bashir | ||||
| Självständighet | Från Storbritannien och Egypten | ||||
| • deklarerad | |||||
| • erkänd | 1 januari 1956 | ||||
| Yta | 1 886 068 km² (16:e) | ||||
| • varav vatten | 5% | ||||
| Demografi | |||||
| • folkmängd | 31 171 751 (32:e) | ||||
| • befolkningstäthet | 16,9 inv/km² (161:e) | ||||
| BNP (PPP) | (2005) | ||||
| • totalt | $27 699 milj (75:e) | ||||
| • per capita | $783
|
||||
| Valuta | Sudanesiskt pund (SDG) |
||||
| Tidszon | UTC+3 | ||||
| Topografi | |||||
| • högsta punkt | Kinyeti 3 187 m ö.h. |
||||
| • längsta flod | Nilen | ||||
| Nationaldag | 1 januari | ||||
| Landskod | SD | ||||
| Landsnummer | 249 | ||||
Sudan (arabiska: السودان, as-Sūdān), formellt Republiken Sudan,[2] (arabiska: جمهورية السودان, Jumhūrīyat as-Sūdān), ibland kallat Nordsudan,[3][4][5] är ett land i Nordafrika som ofta anses vara en del av Mellanöstern också.[6] Landet gränsar till Egypten i norr, Röda havet i nordost, Eritrea och Etiopien i öster, Sydsudan i söder, Centralafrikanska republiken i sydväst, Tchad i väst och Libyen i nordväst. Sudan är Afrikas tredje största land till ytan[7]. Befolkningen i Sudan är en kombination av inhemska nilo-sahariskt-talande afrikaner och ättlingar till invandrare från Arabiska halvön. På grund av processen av arabisering som är vanlig i resten av arabvärlden dominerar idag arabisk kultur i Sudan. Majoriteten av befolkningen i Sudan följer islam. Nilen delar landet mellan dess östra och västra sidor.[8]
Folket i Sudan har en lång historia som sträcker sig från antiken som är sammanflätad med Egyptens historia. Sudan utstod ett sjutton år långt inbördeskrig under första sudanesiska inbördeskriget (1955-1972) följt av etniska, religiösa och ekonomiska konflikter mellan den muslimsk arabiska och arabiserade norra Sudan och mestadels animistiska och kristna niloter i Sydsudan.[9][10] Detta ledde till andra sudanesiska inbördeskriget 1983. På grund av fortsatta politiska och militära stridigheter övertogs Sudan i en oblodig statskupp av överste Omar al-Bashir år 1989 varefter han proklamerade sig själv som Sudans president.[11] Inbördeskriget slutade med undertecknandet av Naivashaavtalet som beviljade autonomi för vad som då var den södra regionen av landet. Efter en folkomröstning som hölls i januari 2011 utträdde Sydsudan den 9 juli 2011 med samtycke av Sudans president al-Bashir.[12][13]
Sudan är medlem av Förenta Nationerna och upprätthåller också medlemskap i Afrikanska unionen, Arabförbundet, Islamiska konferensorganisationen och Alliansfria staternas organisation samt att man fungerar som observatör i Världshandelsorganisationen.[14] Dess huvudstad är Khartoum som fungerar som landets politiska, kulturella och kommersiella centrum. Officiellt är Sudan en federal presidentialistisk representativ demokratisk republik. Det internationella samfundet anser allmänt att Sudans politik sker inom ramen för ett auktoritärt system på grund av National Congress Party (NCP) kontroll över regeringens dömande, verkställande och lagstiftande makt.[15]
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Sudan i historisk mening
Sudan är egentligen en benämning för stora delar av norra Afrika, i äldre tider även kallat Nigritien, den del av Afrika, som utbreder sig från Sahara i norr till Kongobäckenets norra vattendelare i söder samt emellan floderna Nigers och Senegals källtrakter i väster till Röda havet i öster; dock räknades inte Etiopien till Sudan. Denna areal är omkring fem miljoner km². Sudan i historisk mening sönderfaller i tre naturliga avdelningar: Östsudan med Nilen, Mellersta Sudan med Tchadsjön och Schari samt Västsudan med Niger-Binue.
[redigera] Äldre historia
Området som idag utgör Sudan omnämns i skriftliga källor från det forntida Egypten alltifrån omkring 3000 f.Kr. Tidvis var norra Sudan, företrädesvis Nubien, en egyptisk provins. Arkeologiska belägg för inhemska kulturer såsom Kerma finns dock, och under det sista årtusendet f.Kr. uppstod en skriftligt belagd kultur med staden Napata som huvudstad i ett rike kallat Kush som varade fram till omkring 300-talet e.Kr.
Några Kush-kungar regerade även över Egypten och formade det senare landets 25:e dynasti (ca 746-655 f.Kr.). Det kulturella inflytandet norrifrån var hela tiden starkt; de kushitiska kungarna byggde till exempel pyramider och kulten av den egyptiske guden Amon var den dominerande.
I mitten av 500-talet var Nubien uppdelat i tre kungariken vilka vid den tiden kristnades och Egypten slöt efter att ha islamiserats i mitten av 600-talet ett fredsfördrag med Nubiens kungar. Med undantag av södra delen islamiserades Sudan efter hand fram till 1500-talet.
Muhammed Ali av Egypten erövrade Sudan 1822 och anlade Khartoum, och hans son Ibrahim Pascha flyttade Egyptens gränser ända till närheten av Victoriasjön. Ett växande missnöje med det egyptiska inflytandet, höga skatter och krav på slaveriets avskaffande, ledde fram till Mahdistupproret under Muhammed Ahmed 1882. Mahdiststaten störtades dock 1898 av Egypten och Storbritannien. Enligt en konvention av den 19 januari 1899 sköttes därefter förvaltningen av landet söder om 22:a breddgraden till Uganda och Belgiska Kongo av Egypten och Storbritannien gemensamt, under namnet Anglo-egyptiska Sudan.
Landet leddes av en generalguvernör som tillsattes av egyptierna efter britternas godkännande, men styrdes i verkligheten som en brittisk koloni. Fram till självständigheten 1956 administrerades Sudan av britterna som två separata enheter – det islamiska norra och det kristna södra territoriet.
[redigera] Modern historia
Pro-muslimska militärjuntor har dominerat Sudans inrikespolitik sedan självständigheten 1956. Sudan har haft inbördeskrig under alla dessa år, utom 1972–1982. Under kolonialtiden hölls södra Sudan underutvecklat. Efter självständigheten tog en arabisk elit makten. Inbördeskriget i söder började redan före självständigheten 1956 och fortsatte fram till 1972.
Sudan var formellt en demokrati fram till att Gaafar Nimeiry gjorde militärkupp den 25 maj 1969. Denne var president fram till en ny statskupp den 6 april 1985. Under Nimeirys presidentperiod startade inbördeskriget igen 1983 på grund av införandet av muslimska sharialagar i södra Sudan. Södra Sudan bebos i huvudsak av kristna eller anhängare av afrikanska religioner. Sedan 1983 har inbördeskriget orsakat mer än två miljoner döda och över fyra miljoner människor som varit tvungna att fly. Den nuvarande regimen är en blandning av höga militärer och ett islamistiskt parti som fick makten genom en kupp 1989, då också sharia-lagarna infördes. 2002-2003 ledde fredssamtal till en överenskommelse om eldupphör.
I januari 2005 slöts ett fredsavtal mellan regeringen och Sudan People's Liberation Army, som gav självstyre, och en folkomröstning om självständighet i januari 2011. I denna omröstning röstade 98,83 procent för en delning.[16].
Trots den olösta tvisten mellan nord och syd om regionen Abyei och om delstaten Södra Kordofan fortsatte förberedelserna i Sydsudan för självständighet.[17] Eftersom någon uppgörelse beträffande tillhörigheten av dessa områden inte kunde nås, undertecknades den 21 juni 2011 en överenskommelse mellan nord och syd om att upprätta en demilitariserad zon mellan de två blivande grannländerna.
Under den arabiska våren spred sig protesterna till Sudan. En oppositionsledare greps och unga i norra Sudan genomförde ett antal protester mot stigande matpriser och brott mot mänskliga rättigheter.[18]
[redigera] Delning
Den 9 juli 2011 delades Sudan i två stater då södra delen av landet utropade sig som självständig stat med namnet Sydsudan.
[redigera] Gerillaverksamhet
Efter Sydsudans frigörelse från Sudan 2011 fortsatte gerillans strider mot Sudans armé i delstaterna Södra Kordofan och Blå Nilen.[19]
[redigera] Geografi
Landskapet präglas av Nilen, som flyter i flera grenar från söder mot norr, Vita Nilen från Ugandas högländer och Blå Nilen från Etiopiens bergsområden. Stora delar av landet utgörs av ett par hundra meter högt bäckenområde täckt av sand- och klippöknar. Höglandsområdena finns huvudsakligen nära landets gränser. Det högsta berget är Jebel Marra 3 042 m ö.h. som ligger i Darfur i västra delen av landet.
Klimatet är hett och den årliga nederbörden varierar från 1 500 mm i söder till under 10 mm i norr. Landets norra delar präglas av öken- och stäppområden med sparsam vegetation i form av torktåligt gräs och buskar. I de fuktigare savann- och höglandsområdena i söder finns tropisk skog. I Vita Nilens våtmarksområden, Sudd, växer papyrus.
Djurlivet är anpassat till de olika klimatzonerna och antalet arter är relativt stort. Här finns till exempel flera arter hovdjur, apor och krokodiler. Sudan har flera stora nationalparksområden för att skydda växt- och djurlivet.
[redigera] Naturresurser
I Sudan har man olja, både i södra Sudan och Darfur. Detta är en av anledningarna till konflikten i Darfur och mellan norra och södra Sudan. Ett av de företag som har haft oljerättigheter är svenska Lundin Oil.
Landets naturtillgångar är koppar, krommalm, zink, volfram, silver, guld, vattenkraft och råolja.
[redigera] Klimat
Klimatet växlar från tropiskt i söder till torr öken i norr. Regntiden infaller någon gång från april till november, men varierar beroende på område. Ibland inträffar längre torrperioder.
[redigera] Miljö
Några av Sudans miljöproblem är otillräcklig tillgång på färskvatten, jorderosion och att vilda djur hotas av alltför omfattande jakt. Hälften av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och hälften av vattenkraft.
[redigera] Ekonomi
Sudan har stora ekonomiska problem, med dåligt utvecklat näringsliv, främst beroende på inbördeskrig, torka, översvämningar och dåligt utbyggd infrastruktur, även om man försöker driva en sund ekonomisk politik och har gjort investeringar i sin infrastruktur. Sedan 1997 genomför Sudan makroekonomiska reformer, enligt anvisningar från IMF. 1999 började landet exportera råolja och under sista kvartalet samma år hade man sitt första handelsöverskott någonsin. Fortfarande är dock jordbruket Sudans viktigaste näringsgren och står för 43% av BNP. 80% av arbetskraften är sysselsatt inom jordbruket, som producerar bland annat durra och hirs för självhushåll samt bomull, jordnötter, sesamfrö och sockerrör för export. Dessutom idkas boskapsskötsel både för självhushåll och för export. Konstbevattning saknas nästan helt, varför man är mycket känslig för perioder utan regn.
Landet har stora naturresurser, och brytning av vissa mineraler har inletts. Bland fyndigheterna märks främst olja, guld och krom. Industrin är svagt utvecklad; de viktigaste grenarna är textilindustri och förädling av jordbruksprodukter. Numera utgör olja 75 % av det samlade exportvärdet. Andra viktiga exportvaror är gummi arabicum och guld.
Sjunkande oljepriser har tidigare hotat landets ekonomi. Detta eftersom regeringen har förlitat sig på oljeinkomsterna som har gått till militären. Enligt kritiker har oljan hållit regeringen vid makten. Det kommer dessutom bli svårt för landet att låna pengar från IMF eller världsbanken eftersom man tidigare har struntat i att betala sina skulder, rapporterade Los Angeles Times 23 mars 2009.[20]
Efter att Sydsudan den 11 juli 2011 beslutade överge den sudaneiska valutan meddelade Sudan den 16 juli 2011 deras vilja till en ny valuta inom en månad.[21]
[redigera] Demografi
- Befolkningens medelålder: 17,7 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: 6,5% (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 57,7 år (2003)
- Religiös tillhörighet: sunni-muslimer (främst i norr) 70%, inhemska religioner 25%, kristna (främst i söder och i Khartoum) 5%. Det finns bland annat en liten koloni av armenier i Khartoum, där det finns en armenisk kyrka.
- Språk: arabiska, nubiska, ta bedawie, olika dialekter av nilotiska, nilo-hamitiska, sudanesiska språk, engelska. Det pågår ett projekt för att öka kunnigheten i det officiella språket arabiska.
- Analfabetism: 2003 var nästan 40% av hela den vuxna befolkningen analfabeter.
Befolkningstätheten i Sudan är som helhet låg, men befolkningen är främst koncentrerad till Nildalen. Den naturliga årliga befolkningsökningen är så pass hög som 2,8 %, och 45 % av befolkningen är etniskt oenhetlig: i landets norra del bor främst araber, men även nubier. I söder lever olika nilotiska folk. Sudan är ett fattigt land med 783 $ BNP per capita.
[redigera] Politik
Parlamentet har 360 ledamöter, varav 270 utses genom allmänna val och 90 av den så kallade nationalkongressen, ett överstatligt organ. Genom konstruktionen ska representation garanteras åt till exempel kvinnor och fackföreningsledare. Samtliga ledamöter väljs respektive utnämns på fyra år. President väljs genom direkt folkval för en femårsperiod. Rösträttsåldern är 17 år.
Freedom House rankade 2009 de politiska rättigheterna i Sudan som "7" (där 1 representerar mest fri och 7 minst fri), medborgerliga friheter som "7" och gav det frihetsrankningen "Inte fri".
[redigera] Administrativ indelning
Sudan är sedan 2011 indelat i 15 delstater (wilayat): Ash-Shamaliyya, Nahr an-Nil, al-Bahr al-Ahmar, Shamal Darfur, Khartoum, Kassala, An-Nil al-Abyad, Al-Jazirah, Al Qadarif, Gharb Darfur, Sinnar, Södra Darfur, Norra Kordofan, Södra Kordofan och Blå Nilen.
[redigera] Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | N/A |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 135 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 173 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 146 av 179 |
[redigera] Religion
I Sudan är majoriteten sunnimuslimer men det finns även bland annat en koptisk befolkning.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ Khartoum är landets officiella huvudstad. Sudans legislativa (lagstiftande) huvudstad är grannstaden Omdurman, som är sätet för både nationalförsamlingen samt styrelserådet för landets delstater. Källor: The Interim National Constitution of The Republic of Sudan, 2005 (pdf-fil), samt Encyclopædia Britannica.
- ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 104. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf
- ^ ”North Sudan launches new currency into economically troubled waters” (på engelska). Al Bawaba. 25 juli 2011. http://www.albawaba.com/north-sudan-launches-new-currency-economically-troubled-waters-384581. Läst 6 januari 2012.
- ^ ”Church Building in North Sudan in Ruins as Hostilities Grow” (på engelska). Compass Direct. 23 augusti 2011. http://www.compassdirect.org/english/country/sudan/article_116757.html. Läst 6 januari 2012.
- ^ ”North Sudan” (på engelska). Chr. Michelsen Institute. http://www.cmi.no/sudan/?id=50&North-Sudan. Läst 6 januari 2012.
- ^ Davison, Roderic H. (1960). ”Where is the Middle East?” (på engelska). Foreign Affairs 38 (4): sid. 665–675. doi:.
- ^ TT-AFP-Reuters (14 juli 2011). ”Sydsudan blev FN-medlem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sydsudan-blev-fn-medlem. Läst 11 november 2011.
- ^ Collins, Robert O (2008) (på engelska). A History of Modern Sudan. Cambridge, Storbritannien; New York City: Cambridge University Press. ISBN 9780521858205
- ^ Hausermann Fabos, Anita (1999). ”Ethical Dilemmas of Research Among Sudanese in Egypt: Producing Knowledge about the Public and the Private”. i Shami, Seteney Khalid; Herrera, Linda (på engelska). Between Field and Text. Kairo: American University in Cairo Press. sid. 100. ISBN 978-9-774-24548-0
- ^ (på engelska) Sudan — Post-Conflict Environmental Assessment. Nairobi: FN:s miljöprogram. 2007. sid. 35. ISBN 978-9-280-72702-9
- ^ Redaktionsskribenter (14 juli 2008). ”Factbox — Sudan's President Omar Hassan al-Bashir” (på engelska). Reuters. http://www.reuters.com/article/topNews/idUKL1435274220080714. Läst 8 januari 2011.
- ^ McDoom, Opheera (7 februari 2011). ”South Sudan votes for independence by landslide” (på engelska). Reuters. http://uk.reuters.com/article/2011/02/07/uk-sudan-referendum-idUKTRE7161MW20110207. Läst 7 februari 2011.
- ^ Fick, Maggie (9 juli 2011). ”A new flag raised: South Sudan celebrates birth” (på engelska). Atlanta Journal-Constitution. http://www.ajc.com/news/nation-world/a-new-flag-raised-1004971.html. Läst 9 juli 2011.
- ^ ”Sudan” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/su.html. Läst 10 juli 2011.
- ^ The New York Times. 16 mars 1996. s. 4.
- ^ TT-AFP (30 januari 2011). ”99 procent för delning av Sudan”. Svenska Dagbladet (Juba). http://www.svd.se/nyheter/utrikes/99-procent-for-delning-av-sudan_5903189.svd. Läst 30 januari 2011.
- ^ TT (2 juni 2011). ”Våld stoppar inte södra Sudan”. Svenska Dagbladet (Stockholm). http://www.svd.se/nyheter/utrikes/vald-stoppar-inte-sodra-sudan_6215531.svd. Läst 11 november 2011.
- ^ TT-Reuters (10 februari 2011). ”Oppositionsledare gripen i Sudan”. Svenska Dagbladet (Khartoum). http://www.svd.se/nyheter/utrikes/oppositionsledare-gripen-i-sudan_5931457.svd. Läst 11 november 2011.
- ^ TT-Reuters (3 november 2011). ”Sudansk gerilla retirerar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sudansk-gerilla-retirerar. Läst 11 november 2011.
- ^ Sanders, Edmund (23 mars 2009). ”Oil's decline threatens Sudan government” (på engelska). The Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2009/mar/23/world/fg-sudan-economy23. Läst 11 november 2011.
- ^ TT-Reuters (16 juli 2011). ”Nya valutor i Syd- och Nordsudan”. Svenska Dagbladet (Khartoum). http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nya-valutor-i-syd-och-nordsudan_6324700.svd. Läst 11 november 2011.
[redigera] Externa länkar
| Sök efter mer information om Sudan på Wikipedias systerprojekt: |
|
|---|---|
 Ordbok från Wiktionary Böcker från Wikibooks Citat från Wikiquote Originalverk från Wikisource Bilder & media från Commons Nyhetsartiklar från Wikinews |
|
- Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Sudan
- Svenskspråkiga Wikitravel om Sudan
