Sudan

Wikipedia

Jumhuriyat as-Sudan
جمهورية السودان

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: النصر لنا (Al-Nasr Lana) "Segern är vår"
Nationalsång: Vi är Guds och vårt lands armé نحن جند للہ جند الوطن (Arabiska)

Huvudstad	Khartoum 15°34'N, 32°36'E
Största stad	Khartoum
Officiellt språk	Arabiska
Statsskick President Regeringschef	Republik Omar Hasan Ahmad al-Bashir Omar Hasan Ahmad al-Bashir
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	Från Storbritannien och Egypten 1 januari 1956
Yta • Totalt • Vatten	2 505 810 km² (10:e) 5%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	39 379 358 (29:e) 16,8 inv/km² (160:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$27 699 milj (75:e) $783
Valuta	Sudanesisk dinar, under 2007 Sudanesisk pund (`SDD`)
Tidszon	UTC+2
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Kinyeti 3 187 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 januari
Landskod	SD
Landsnummer	`+249`

Engelskspråkig karta över Sudan.

Sudan (arabiska: Bilid as-Sudan, "De svartas land") är Afrikas till ytan största stat, belägen vid Röda havet. Landet gränsar till Centralafrikanska republiken, Tchad, Kongo-Kinshasa, Egypten, Eritrea, Etiopien, Kenya, Libyen och Uganda.

[redigera] Historia

[redigera] Sudan i historisk mening

Sudan är egentligen en benämning för stora delar av norra Afrika, i äldre tider även kallat Nigritien, den del av Afrika, som utbreder sig från Sahara i norr till Kongobäckenets norra vattendelare i söder samt emellan floderna Nigers och Senegals källtrakter i väster till Röda havet i öster; dock räknades inte Etiopien till Sudan. Denna areal är omkring 5 miljoner km². Sudan i historisk mening sönderfaller i tre naturliga avdelningar: Östsudan med Nilen, Mellersta Sudan med Tchadsjön och Schari samt Västsudan med Niger-Binue.

[redigera] Äldre historia

Området som idag utgör Sudan omnämns i skriftliga källor från det forntida Egypten alltifrån omkring 3000 f.Kr. Tidvis var norra Sudan, företrädelsevis Nubien, en egyptisk provins. Arkeologiska belägg för inhemska kulturer såsom Kerma finns dock, och under det sista årtusendet f.Kr. uppstod en skriftligt belagd kultur med staden Napata som huvudstad i ett rike kallat Kush. Några Kush-kungar regerade även över Egypten och formade det senare landets 25:e dynasti (ca 746-655 f.Kr.). Det kulturella inflytandet norrifrån var hela tiden starkt; de kushitiska kungarna byggde till exempel pyramider och kulten av den egyptiske guden Amon var den dominerande.

[redigera] Modern historia

Militära regimer som favoriserar islam-orienterade regeringar har dominerat Sudans inrikespolitik sedan självständigheten från Storbritannien 1956. Sudan har haft inbördeskrig under alla dessa år, utom 1972–1982. Konflikten bottnar i norra Sudans ekonomiska, politiska och sociala dominans över det icke-muslimska, icke-arabiska södra Sudan. Sudan var formellt en demokrati fram till att Gaafar Nimeiry gjorde militärkupp den 25 maj 1969. Denne var president fram till en ny statskupp den 6 april 1985. President mellan 6 april 1985 och 6 maj 1986 var Abdel Rahman Swar al-Dahab. Sedan 1983 har inbördeskriget orsakat mer än två miljoner döda och över fyra miljoner människor som varit tvungna att fly. Den nuvarande regimen är en blandning av höga militärer och ett islamistiskt parti som fick makten genom en kupp 1989, då också de stränga sharia-lagarna infördes. 2002-2003 ledde fredssamtal till en överenskommelse om eldupphör. I januari 2005 slöts ett fredsavtal mellan regeringen och den sydsudanesiska rebellgruppen Sudan People's Liberation Army, enligt vilket södra Sudan får självstyre under en sexårsperiod och sedan får hålla folkomröstning om självständighet. Konflikten i Darfur pågår alltjämt.

[redigera] Geografi

Naturtillgångar: koppar, krommalm, zink, volfram, silver, guld, vattenkraft och råolja.

[redigera] Klimat

Klimatet växlar från tropiskt i söder till torr öken i norr. Regntiden infaller någon gång från april till november, men varierar beroende på område. Ibland inträffar längre torrperioder.

[redigera] Miljö

Några av Sudans miljöproblem är otillräcklig tillgång på färskvatten, jorderosion och att vilda djur hotas av alltför omfattande jakt. Hälften av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och hälften av vattenkraft.

[redigera] Ekonomi

Sudan har stora ekonomiska problem, även om man försöker driva en sund ekonomisk politik och har gjort investeringar i sin infrastruktur. Sedan 1997 genomför Sudan makroekonomiska reformer, enligt anvisningar från IMF. 1999 började landet exportera råolja och under sista kvartalet samma år hade man sitt första handelsöverskott någonsin. Fortfarande är dock jordbruket Sudans viktigaste näringsgren och står för 43% av BNP. 80% av arbetskraften är sysselsatt inom jordbruket. Konstbevattning saknas nästan helt, varför man är mycket känslig för perioder utan regn.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Sudans demografi

Befolkningens medelålder: 17,7 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: 6,5% (2003)
Befolkningens medellivslängd: 57,7 år (2003)
Religiös tillhörighet: sunni-muslimer (främst i norr) 70%, inhemska religioner 25%, kristna (främst i söder och i Khartoum) 5%. Det finns bland annat en lite koloni av armenier i Khartoum. Där det finns en armenisk kyrka.
Språk: arabiska, nubiska, ta bedawie, olika dialekter av nilotiska, nilo-hamitiska, sudanesiska språk, engelska. Det pågår ett projekt för att öka kunnigheten i det officiella språket arabiska.
Analfabetism: 2003 var nästan 40% av hela den vuxna befolkningen analfabeter.