Stina Stoor

Från Wikipedia
Version från den 24 november 2017 kl. 06.32 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
 Den här artikeln eller avsnittet anses innehålla alltför substanslös eller omständlig text. (2017-09)
Hjälp gärna Wikipedia med att göra texten mer specifik och koncis om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Stina Stoor
Stina Stoor, juni 2017.
Stina Stoor, juni 2017.
FöddStina Maria Johansson[1]
6 januari 1982 (42 år)
Bjurholms församling, Västerbottens län (Ångermanland)
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
DebutverkFör vår del (novell)
Noterbara verkOjura (novell),
Bli som folk (novellsamling)
PriserUmeå Novellpris 2012
Sveriges Radios novellpris 2013
Nominerad till Augustpriset 2015
Samfundet De Nios Julpris 2015
Katapultpriset 2015
Borås Tidnings Debutantpris 2016[2]
HemortBalåliden, Bjurholm i Västerbottens län
BarnTvå döttrar födda 2009 och 2010.
InfluenserJane Austen, Thomas Bernhard, Jorge Luis Borges, Shirley Jackson, Tove Jansson, Carson McCullers, Joyce Carol Oates, PO Enquist, Torgny Lindgren, Sara Lidman[3]
Webbplatsstinastoor.com

Stina Maria Silene Stoor, ursprungligen Stina Maria Johansson,[1] född 6 januari 1982 i Bjurholms församling i Västerbottens län,[1] är en svensk författare.

Stina Stoor är uppvuxen och verksam i byn Balåliden utanför Bjurholm, Västerbottens län (Ångermanland).[4]

Stoors debutbok, novellsamlingen Bli som folk, rönte stor uppmärksamhet när den kom ut 2015. Gunilla Brodrej i Expressen utnämnde Stina Stoor till "det här årets märkvärdigaste och vackraste debut".[5] och Oline Stig hävdade i Sydsvenskan under rubriken "Stoorartad debut" att "en betydande svensk berättare är född".[6] Bli som folk belönades med Borås Tidnings Debutantpris, Katapultpriset och Samfundet De Nios Julpris samt nominerades till Augustpriset med motiveringen "Bli som folk är inget mindre än en förnyelse av den svenska novellkonsten".[7]

Stina Stoor omnämns ofta som en samisk författare.[8] Förutom sin samiska härkomst har hon också finlandssvenskt och tornedalskt påbrå, och har även rötter bland de norrländska nybyggarna.[9]

Stoor var värd för Sommar i P1 den 29 juli 2016[10] samt, efter att ha röstats fram av radiolyssnarna, Vinter i P1 den 26 december 2016[11]. Sommaren 2017 var hon krönikör i Expressen under fem söndagar.[12]

Den 21 september 2017 meddelade hon på Instagram att hon givit sig själv "skönlitterärt skrivförbud" och nu ser sig som före detta författare.[13]

Biografi

Stina Stoor växte upp i den lilla byn Balåliden någon mil utanför Bjurholm i Västerbottens län.[14] På fädernet har hennes släkt bott där i generationer. Själv bor hon numera i det hus hennes farfarsfars bror byggde, och närmaste grannen - en halv kilometer bort - är föräldrahemmet där hennes mor fortfarande bor.

Stina Stoor var yngsta barnet i familjen och det enda barnet i byn, som under hennes uppväxt avfolkades och blev allt mer öde. Hennes barndom präglades av "frihet byggd på försumlighet".[15] Hennes bror Stefan är 15 år äldre och flyttade hemifrån för att börja gymnasiet i Umeå redan när hon var ett spädbarn.

På högstadiet började hon skolka och rymma hemifrån, och gjorde också sitt första försök att begå självmord. Detta blev inledningen på en tioårsperiod av kringflackande både i Sverige och utomlands, upprepade kontakter med psykiatrin och ett stort antal sjukskrivningar. Hennes många försök att börja gymnasiet övergavs alltid efter kort tid. Före 25 års ålder var hon sjukpensionär.

Hon gifte sig 2005 med Petter Stoor.[16] De flyttade till huset i Balåliden 2009 och fick två döttrar 2009 och 2010. De bodde i det samiska samhället Karasjok i Nordnorge 2012-2013 men återvände sedan till Balåliden.

År 2011 hade Stina Stoor två små barn, hennes far hade demens, modern var utbränd efter att ha tagit hand om fadern och maken i djup depression efter sin fars frånfälle i en tragisk olycka. Stina Stoor insåg att hon var ensam vuxen och att hon hade ett ansvar inför sina döttrar.

I detta läge såg hon utlysningen av Umeå novellpris. Bidragen var anonyma, endast det vinnande bidragets författare skulle avslöjas. Detta var avgörande för hennes beslut att bidra. Hon låste in sig i bagarstugan, en av byggnaderna på hennes fastighet, och skrev under loppet av nio dygn novellen "För vår del". Den var ett av 875 bidrag - och hon vann. Detta var inledningen på Stina Stoors författarkarriär.

Hon "sade upp sig från Försäkringskassan" - avsade sig sin förtidspensionering - för att kunna få betalt för de noveller hon sålt. Eftersom Stoor varken konfirmerat sig eller tagit studenten var diplomet för Umeå novellpris det första dokument som visade att hon gjort något bra. Dessförinnan hade hon bara sjukskrivningar: "Alla papper jag hade bara visade att det var något fel på mig".[17]

Författarskap

Debut

Stina Stoors första publicerade verk var novellen För vår del, som gav henne Umeå novellpris 2012. Redan vid prisutdelningen fick hon en beställning på en novell från förlaget Novellix, sedermera utgiven som Ojura. Veckan därpå beställde Sveriges Radio också en novell. Resultatet, Gåvan, röstades fram av radiolyssnarna till Sveriges radios novellpris 2013. Därefter fick hon kontrakt på en novellsamling hos Norstedts. Bli som folk kom ut 2015 och belönades med en rad priser (se nedan).

Själv kommenterar Stoor sina första steg som författare så här: ”Jag skriver för att jag har orden, kanske är det så enkelt. Jag fungerade urdåligt i skolan och inte blev det lättare efter den, men när barnen föddes insåg jag att en dag kommer dom att se på mig och tanken på vad dom då skulle se var inte precis bekväm. Fast jag hade ju orden mina så jag skickade in den där novellen. Jag var tvungen att våga göra det, att våga sätta punkt och säga varsågod.”[18]

Särskilt Stoors språkbehandling har uppmärksammats av recensenter och prisutdelare. Stoor skriver delvis på västerbottnisk dialekt, och använder gärna dialektala - eller egenpåhittade - ord för att uppnå rätt effekt. Augustprisjuryn framhöll Bli som folk som en förnyelse av den svenska novellkonsten, och hennes novell Ojura har använts som kursmaterial i en universitetskurs i stilistik[19] och blivit föremål för akademisk analys.[20]

Slut

Den 21 september 2017 meddelade Stoor på sitt officiella Instagram-konto att hon nu ser sig som före detta författare. Hennes möjligen sista skönlitterära text lyder som följer:

"Jag lägger pennan på hyllan! Ja. Ger mig själv skönlitterärt skrivförbud nu. Kanske kan det få mig att ordlängta? Vilja ordleka? Att någon gång i framtiden sukta efter nya allitterationer? Eller så är det borta bara. Stoorskan. Språket. Snillet. (Borta nu, när man lärt sig att orden i sig ändå inte längre betyder något? "Det svåraste var bara att lära sig ordentligt". Ja, kanske det.) Byter presentationstext till fd. författare alltså, eller - KAN - man vara föredetta? Förlora sin författarlegitimation? Är ens de döda i detta fall "föredetta"? Jag vet inte! Men jag är. Nu."[21]

Bibliografi

Vidare läsning

Josephson, Olle. 2016. Språktidningen, februari 2016. "Rätt markörer ger närhet och inlevelse". Läst 2017-03-23.

Thelander, Mats. 2015. Empati i dialektspråket. En analys av framställningsformer i Stina Stoors novell Ojura. I: Östman, Carin: Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil. Stockholm: Morfem. S. 117–138. (21 s.)

Priser och utmärkelser

”För att hon i sin egensinniga prosa med djup omsorg och detaljskärpa gestaltar människor och miljöer som i sin närmast fysiska närvaro etsar sig fast i läsarens minne.”[28]

Framröstad av radiolyssnarna.[29]

"Bli som folk är inget mindre än en förnyelse av den svenska novellkonsten."[7]

”En novellkonst där barnets blick står i centrum. Världen strömmar in och allt känns och hörs och syns och väger och betyder lika mycket.”[31]

"För egensinniga och nyskapande noveller med doft av Västerbotten och wunderbaum."[32]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ ”Stina Stoor”. stinastoor.com. http://stinastoor.com/. Läst 23 mars 2017. 
  3. ^ Jonatan Leman, "Lång färd hem", Bra Koll nr 2/2017
  4. ^ ”Stina Stoor medverkar i SVT Go'kväll”. Norstedts.se. http://www.norstedts.se/pa-gang/kalendarium/2015/Stina-Stoor-medverkar-i-SVT-Gokvall/. Läst 8 december 2015. 
  5. ^ Expressen 2015-08-29 "Hennes noveller är årets vackraste debut". Läst 2013-03-18.
  6. ^ Sydsvenskan 2015-08-25 "Stoorartad debut". Läst 2017-03-23.
  7. ^ [a b] "Augustpriset 2015: Bli som folk". Läst 2017-03-23.
  8. ^ SvD 2015-08-25 "En vildmark av frågor och stämningar". Läst 2017-03-23. ViLäser (utan datum) "Rätt hårda tongångar därhemma". Läst 2017-03-23. Hon är också upptagen i kategorierna ”Samiska författare” och ”Samer” i denna wikipediaartikel.
  9. ^ Norstedts Agency. Läst 2017-03-23.
  10. ^ Sommar i P1, 2016-07-29.
  11. ^ Vinter i P1, 2016-12-26.
  12. ^ Expressen "Krönikörer: Stina Stoor". Läst 2017-08-16.
  13. ^ Instagram. Läst 22 mars 2017.
  14. ^ Detta avsnitt bygger i huvudsak på Söndagsintervjun,Sommar i P1, och intervjun i Bra Koll, Lång färd hem, där annat ej anges.
  15. ^ Bra Koll, s 28.
  16. ^ Den 3 augusti 2017 meddelade paret på sociala medier att de lämnat in en gemensam ansökan angående äktenskapsskillnad.
  17. ^ Söndagsintervjun.
  18. ^ Sveriges Radio 2013-09-28: "Vinnare av Sveriges Radios novellpris 2013: Gåvan av Stina Stoor". Läst 2017-03-18.
  19. ^ Stockholms Universitet, kurser på avancerad nivå, Litterär stilistik 1 - allmän del AN, 7,5 hp
  20. ^ Thelander, Mats. 2015. "Empati i dialektspåret. En analys av framställningsformer i Stina Stoors novell Ojura." I: Östman, Carin: Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil. Stockholm: Morfem. S. 117–138. (21 s.), Josephson, Olle. 2016. Språktidningen, februari 2016. "Rätt markörer ger närhet och inlevelse". Läst 2017-03-18.
  21. ^ Instagram. Läst 22 september 2017.
  22. ^ Stoor, Stina (2013). Ojura. Novellix. Libris 13974262. ISBN 9789187451041 
  23. ^ Stoor, Stina (2015). Bli som folk. Stockholm: Norstedts. Libris 17841181. ISBN 978-91-1-306654-7 
  24. ^ Stoor, Stina (2015). Sky blue och maskrosljusen. Tundell Salmson audio. Libris 18029337. ISBN 9789176070499 
  25. ^ McCullers, Carson; Bravinger Håkan, Stoor Stina (2017). Balladen om det sorgsna kaféet : och sju noveller. Norstedts. Libris 19790095. ISBN 9789113079660 
  26. ^ Monte Carlo. Libris 20884666. ISBN 978-91-7589-230-6 
  27. ^ Enquist, Per Olov; Lidman Sara, Lindgren Torgny, Stoor Stina (2017). Presentask med fyra noveller: Enquist, Lidman, Lindgren & Stoor. Libris 20884658. ISBN 978-91-7589-231-3 
  28. ^ "Stina Stoor från Bjurholm vann Umeå novellpris 2012". Läst 2017-03-23.
  29. ^ "Vinnare av Sveriges Radios novellpris 2013: Gåvan av Stina Stoor". Läst 2017-03-23.
  30. ^ Samfundet De Nio Arkiverad 23 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2017-03-23.
  31. ^ Författarförbundet, 2016-02-03: "Katapultpriset 2015 till Stina Stoor". Läst 2017-03-23.
  32. ^ "Oväntade planen för prispengarna: "Har ett trasigt..."". Läst 2017-03-23.

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stina_Stoor&oldid=42142952”