Torgny Lindgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om författaren Torgny Lindgren. Se också Torgny Lindgren (numismatiker).
Torgny Lindgren
Torgny Lindgren, 2007.
Torgny Lindgren, 2007.
Född 16 juni 1938 (75 år)
Raggsjö, Västerbotten
Yrke Författare, f.d. SO-lärare
Nationalitet Sverige Svensk
Verksam 1965–
Genrer Prosa och poesi
Influenser Søren Kierkegaard, Arthur Schopenhauer m.fl.

Gustav Torgny Lindgren, född 16 juni 1938 i Raggsjö i Norsjö församling i Västerbotten,[1] är en svensk författare och före detta lärare. Lindgren är ledamot av Svenska Akademien, hedersdoktor vid Linköpings universitet och Umeå universitet samt hedersledamot av Kalmar nation och Norrlands nation i Uppsala. Han invaldes i Svenska Akademien 28 februari 1991 och tog sitt inträde 20 december samma år. Lindgren efterträdde språkvetaren Ture Johannisson på stol nr 9.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Torgny Lindgren är son till Andreas Lindgren och Helga Björk. Han utbildade sig till lärare vid Folkskoleseminariet i Umeå, där han träffade sin blivande hustru som även hon utbildade sig till lärare. Han var verksam som adjunkt i samhällsorienterande ämnen under åren 1959–1974 i bland annat Råneå, Storfors och Vimmerby. Han var även under flera år aktiv inom kommunalpolitiken för Socialdemokraterna. Lindgren bor numera i en prästgård i Tjärstad utanför Rimforsa i Östergötland. Kring år 1980 konverterade han till romersk-katolska kyrkan. Torgny Lindgren och hans hustru Stina har tre barn, döttrarna Aina och Ylva samt sonen Torgils.

Lindgrens författarskap präglas av hans uppväxt i Västerbotten, av hans intresse för filosofi (man kan finna tydliga relationer till bland andra Schopenhauer och Kierkegaard i hans texter) och av hans kristna tro. I sina texter är han en bitsk samhällskritiker, med ironin som vapen. Humorn i Lindgrens verk är ofta underfundig och dubbelbottnad.

Efter det såväl nationella som internationella genombrottet med Ormens väg på hälleberget (1982), har Lindgrens böcker sålts i betydande upplagor. Romanen utspelar sig i en by i Västerbotten under 1800-talet och har starka dialektala inslag. En handlare och dennes son tar betalt av kvinnorna i en utblottad familj i form av sexuella tjänster och detta utmynnar i katastrof. Romanen filmatiserades 1986 av Bo Widerberg. Han är representerad på världsbibliotekets lista med romanen Batseba. För denna roman tilldelades han 1986 det internationellt högt värderade franska litteraturpriset Prix Femina, ett pris som även tilldelats författare som Joyce Carol Oates och nobelprisvinnaren Coetzee.

Hösten 2010 kom Lindgrens senaste bok Minnen ut,[2], en bok Lindgren själv har hävdat kommer att bli hans sista. [3] I en intervju i DN säger han emellertid att har börjat omvärdera detta: "jag har börjat tvivla på det jag sa".[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1965 - Plåtsax, hjärtats instrument, dikter
  • 1970 - Dikter från Vimmerby, dikter
  • 1971 - Hur skulle det vara om man vore Olof Palme?, dikter
  • 1972 - Skolbagateller medan jag försökte skriva till mina överordnade, noveller
  • 1973 - Övriga frågor, roman
  • 1975 - Hallen, roman
  • 1977 - Intervjun, drama
  • 1977 - Legenden om Achille Paganinis besök i Vimmerby 1869, drama
  • 1979 - Brännvinsfursten, roman
  • 1981 - Skrämmer dig minuten, roman
  • 1981 - Markus, roman
  • 1982 - Slaktningen vid Sju ekars kulle, drama
  • 1982 - Ormens väg på hälleberget, en kritikerroman
  • 1983 - Merabs skönhet, noveller
  • 1984 - Batseba, roman
  • 1986 - Fadershanden och Giga. Två skådespel, dramer, författade med Eric Åkerlund
  • 1986 - Legender, noveller
  • 1987 - Ljuset, roman
  • 1988 - Kärleksguden Frö, roman med illustrationer av Peter Dahl
  • 1990 - Den röda slöjan, roman, (tillsammans med Eric Åkerlund under pseudonymen Hans Lamborn)
  • 1991 - Till sanningens lov. Rammakaren Theodor Marklunds egen redogörelse, roman
  • 1991 - Ture Johannisson. Inträdestal i Svenska akademien
  • 1995 - Hummelhonung, roman (som opera 2001 av Carl Unander-Scharin)
  • 1998 - Bordsstudsaren, drama, författad med Ylva Pettersson
  • 1999 - I Brokiga Blads vatten, noveller
  • 2002 - Pölsan, roman
  • 2003 - Döden ett bekymmer, roman, omarbetad version av Den röda slöjan
  • 2003 - Maten. Hunger och törst i Västerbotten, brev- och kokbok, författad tillsammans med Ella Nilsson
  • 2003 - ABC, dikter
  • 2003 - Berättelserna, noveller (Merabs skönhet, Legender och I Brokiga Blads vatten)
  • 2005 - Dorés bibel, roman
  • 2007 - Norrlands akvavit, roman
  • 2008 - Nåden har ingen lag, roman (Hummelhonung, Pölsan och Dorés bibel)
  • 2010 - Minnen, självbiografisk roman
  • 2014 - Klingsor, roman

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund 2004
  2. ^ http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2010/Host/lindgren_torgny-minnen-inbunden/
  3. ^ SvD Kultur, s 5 16/7 2010
  4. ^ Dagens Nyheter, "Gäckande minnen" 101002, Läst 101002

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Ture Johannisson
Svenska Akademien,
Stol nr 9

1991–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten