Summorum pontificum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Summorum pontificum är ett apostoliskt brev i form av motu proprio, utfärdat den 7 juli 2007 av påven Benedictus XVI och giltigt från den 14 september 2007. Skrivelsen stadgar att den så kallade tridentinska riten, den gudstjänstform som i den katolska kyrkans latinska rit var allmän ända fram till Paulus VI:s liturgireform 1969/1970 åter är en normerande del av det latinska gudstjänstlivet.

Skrivelsen fastslår även att den äldre latinska liturgin aldrig upphävts och att den i kraft av sin ålder inte heller kan upphävas. Denna fråga har tidigare varit omstridd.[1] Den äldre romerska riten, vilken de "traditionalistiska" katolikerna alltsedan 1969 verkat för att bevara, kommer inte längre att omges av restriktioner.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Påven Paulus VI, som 1969-1970 införde en ny liturgisk ordning (Paulus VI:s liturgi), tillät endast äldre präster att fasthålla vid den klassiska latinska riten. Detta ledde till missuppfattningen att den latinska kyrkans gamla liturgi plötsligt avskaffats och förbjudits. År 1984 (i skrivelsen Quattuor Abhinc Annos) och 1988 (i skrivelsen Ecclesia Dei) gav Rom biskoparna tillstånd att medge firandet av den latinska kyrkans liturgi i sin äldre form, samtidigt som generositet härvidlag uppmuntrades. Emellertid genomfördes detta med varierande grad av välvilja från biskoparnas sida. Med Summorum Pontificum upphör behovet av att hänskjuta beslutet till stiftsbiskopen: varje präst kan själv fatta beslut i frågan. Vidare uppmanas prästerna att villfara de troende som ber om den äldre romerska liturgin. Traditionalistiska katoliker betraktar det nya dokumentet som en framgång, då de länge kritiserat den nyare romerska riten och framför allt alltid menat att den äldre romerska liturgin borde leva kvar.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Den frihet som Summorum Pontificum stadgar om gäller bruket av den äldre romerska liturgin för

Skrivelsen lämnar även tillstånd för den latinska ritens präster att för sin dagliga, ålagda bön be tidegärden i äldre rit.

Detta innebär i praktiken att Romersk-katolska kyrkans gudstjänstordning enligt romersk rit omfattar två former, dels Paulus VI:s 1969 införda ordning, dels den äldre ordningen, senast nyutgiven av Johannes XXIII, år 1962. I en intervju den 13 september 2007 har den i Rom högste ansvarige för tillämpningen av Summorum pontificum, kardinal Darío Castrillón Hoyos, påpekat att ingen äger rätt att åsidosätta det som stadgats i påvens skrivelse.[2]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jesuitpater Kenneth Bakers artikel om Summorum pontificum
  2. ^ Intervju med kardinal Castrillón Hoyos

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]