Konfirmation
Konfirmation, ordagrant bekräftelse, är i Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna ett av de sju, av Kristus instiftade sakramenten. Den åtföljs av smörjelse med invigd olja. Innan konfirmationen måste man i katolska kyrkan ta emot första kommunionen, det vill säga första gången man tar emot eukaristin. Den första kommunionen äger rum när ett barn är mellan 9 och 12 år.
Konfirmationen är ett sakrament i sig i katolska kyrkan, medan man i ortodoxa kyrkan konfirmeras i samband med dopet. Konfirmationen kallas också i den katolska kyrkan för andens gåva och bekräftelsens sakrament. Riten innebär handpåläggning med bön om andens gåva och smörjelse med krisma, en väldoftande blandning av balsam och olja och att ett signatio (korset) tecknas på konfirmandens panna. I västkyrkan utförs konfirmationen av en biskop[1], men denne kan av allvarliga skäl ge fullmakt till en präst[2].
Innehåll |
[redigera] Katolsk konfirmation
I samband med den romersk-katolska konfirmationen väljer man ett nytt namn som kan vara ett helgonnamn eller ett namn med biblisk anknytning. Man får också en fadder i samband med konfirmationen som beslutas och väljs, oftast i samråd med ens föräldrar. Det kan vara en nära bekant eller liknande, och han eller hon måste vara medlem i katolska kyrkan. I vissa katolska traditioner tar man sin fadders namn när man konfirmeras.
Konfirmationen ska föregås av dop. Odöpta konfirmander döps under konfirmationsundervisningen.
Konfirmationen innebär för den kristne:
- En mognad i det kristna livet och starkare samhörighet med kyrkan.
- Styrka i tron och fördjupad trosinsikt.
- Förpliktelse att bära vittnesbörd om sin tro.
[redigera] Judendomen
[redigera] Referenser
- ^ Katolska Kyrkans Katekes. Vejbystrand: Catholica 1996, 1312f. ISBN 91-86428-64-0
- ^ Katolska Kyrkans Katekes, 1313.
[redigera] Se även
- Konfirmationsvittne
- Borgerlig konfirmation
- Konfirmation i Sverige
- Konfirmation i Finland
- Bekräftelsenamn, namntradition i Katolska kyrkan
