Svenska artprojektet
Svenska artprojektet drivs av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Sveriges riksdag. Projektet har som uppgift att kartlägga Sveriges hela flora och fauna av flercelliga arter genom a) inventeringar b) taxonomisk utforskning av dåligt kända organismgrupper och c) framtagande av bestämningshandböcker. I satsningen ingår också ett omfattande stöd till de svenska biologiska museerna.
Svenska artprojektets delar
Svenska artprojektets populärvetenskapliga del består i produktionen av en serie bestämningshandböcker på svenska: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Projektets vetenskapliga del består i stöd till inventeringar och grundläggande taxonomiska utredningar av en mängd dåligt kända organismgrupper. Där ingår också museistödet, som används för att omhänderta material från pågående forskning och inventeringar, för att göra samlingarna tillgängliga i offentliga databaser samt för att stärka de biologiska museernas taxonomiska kompetens vad gäller dåligt kända organismgrupper. Hela projektet inbegriper ett omfattande samarbete med alla Sveriges institutioner och museer som har biologiska samlingar och där taxonomisk forskning bedrivs. Den forskning och de inventeringar som Svenska artprojektet stött har hittills lett till att man funnit cirka 2000 nya arter för Sverige varav cirka 750 arter är helt nya för vetenskapen.[källa behövs] Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbete pågår med att formellt beskriva alla de för vetenskapen nya arterna.
Inventeringar
Svenska artprojektet drev 2006-2009 en inventering av arterna i den marina miljön längs Sveriges västkust. Syftet var att ge underlag för den marina delen av Svenska artprojektets taxonomiska forskning och för de marina volymerna av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, men resultaten blir samtidigt värdefulla i arbetet med att dokumentera och bevara den marina biologiska mångfalden. Det insamlade materialet tas om hand av Göteborgs naturhistoriska museum och fynduppgifter görs successivt tillgängliga på Artportalen. Parallellt med bearbetningen av inventeringsmaterialet digitaliseras och tillgängliggörs det så kallade Jägerskiöld-materialet. På 1920- och 30-talen bedrev den dåvarande chefen vid Göteborgs Naturhistoriska museum Leonard Axel Jägerskiöld en omfattande inventering av marina bottenlevande ryggradslösa djur i Skagerrak och Kattegatt. Det material som samlades in omfattar ca 40 000 samlingsposter med hundratusentals exemplar som idag utgör ett värdefullt referensmaterial från en tid före övergödning, överfiske och klimatförändringar i havet. Även detta material kommer att göras tillgängligt via Artportalen.
Svenska Malaisefälleprojektet är en unik, storskalig, nationell inventering av insekter som drivs av Naturhistoriska riksmuseet med finansiellt stöd av Svenska artprojektet. Syftet är att förse svenska museer med ett representativt och högkvalitativt material av svenska insekter som underlag för taxonomisk och ekologisk forskning. Inom dåligt kända insektsgrupper – främst steklar och tvåvingar är bristen på tillgängligt material ofta ett stort problem för forskare. 75 malaisefällor placerades under en treårsperiod ut på 50 olika lokaler, väl spridda över landet, från skånska sydkusten till Nuoljas kalfjäll i Abisko. Nära tvåtusen fällprover innehållande uppskattningsvis 40 miljoner insekter samlades in. Det insamlade materialet förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm medan det praktiska sorteringsarbetet sker på Station Linné i Ölands Skogsby. Det omfattande arbetet att sortera och artbestämma materialet kommer att ta många år. Hittills har ca 1000 nya arter för Sverige konstaterats i materialet, varav ungefär hälften dessutom är nya för vetenskapen.[källa behövs]
Taxonomisk forskning
Stora grupper av organismer är, även i det relativt väl utforskade Sverige, alltför dåligt kända för att det skall vara möjligt för forskare att studera deras ekologi, beteenden, fysiologi, innehåll av för människan användbara substanser, eller ekosystemtjänster. Det saknas pålitliga bestämningsnycklar och bestämningshandböcker som tillåter forskare att skilja på olika arter och att veta att de menar samma art som andra när de använder ett namn på en studerad organism. Här behövs därför grundläggande vetenskapliga utredningar kring taxonomi (artavgränsningar, nomenklatur och klassifikation), liksom inventeringar av vilka arter som finns i landet. Det taxonomiska arbetet utförs av inhemska och utländska forskare samt doktorander. Inventeringarna utförs ofta av forskarna själva inom ramen för deras forskningsprojekt, i andra fall av särskilda inventerare som gör mer generella insamlingar med hjälp av exempelvis malaisefällor på land och bottenprovtagare och skrapor i sjöar och hav.
Framtagande av bestämningshandböcker
De inventeringar och taxonomiska forskningsprojekt som stöds av Svenska artprojektet är, liksom museistödets stöd till digitalisering av fynduppgifter från landets biologiska samlingar, en mycket viktig del av förutsättningarna för produktionen av volymerna i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Se även
Externa länkar