Taggfeniga fiskar
Wikipedia
| ?Taggfeniga fiskar |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
|
|
|
| §Actinopterygii Auktor: Klein, 1885 |
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Taggfeniga fiskar (Actinopterygii) är en underklass inom klassen benfiskar, vilka utmärks av att de har taggstrålar i rygg-, anal- och bukfenorna.
Indelas i ordningar:
- Abborrartade fiskar (Perciformes) abborrar, ciklider, labyrintfiskar mfl.
- Spiggartade fiskar (Gasterosteiformes), med vanliga fjäll på end. en liten del av kroppen el. ersatta av bensköldar; ex.: spiggar, kantnålar.
- Marulkartade fiskar (Lophiiformes), utan fjäll och med bröstfenans bas armlikt förlängd; ex.: marulk.
- Torskartade fiskar (Gadiformes), mjukfeningar, med bukfenorna framför el. under bröstfenorna; ex.: torskfiskar.
- Gäddartade fiskar (Esociformes), utan taggstrålar i rygg- och analfenor och med simblåsan, när sådan finnes, kommunicerande med svalget; ex.: gäddor, tandkarpar.
- Ålartade fiskar, (Anguilliformes) med ormlik kropp utan buk- och stjärtfenor; ex.: ålfiskar, muräna.
- Karpartade fiskar (Cypriniformes), med ett särskilt organ, weberska apparaten, som förmedlar simblåsans gastryck till innerörat; ex.: karpfiskar, malfiskar.
- Sillartade fiskar (Clupeiformes), med end. mjuka fenstrålar och simblåsan kommunicerande med svalget; ex.: sillfiskar.
- Laxartade fiskar (Salmoniformes), med end. mjuka fenstrålar och simblåsan kommunicerande med svalget; ex.:laxfiskar.
- Plattfiskar (Pleuronectiformes)
- Störartade fiskar (Acipenseriformes)
- Kindpansrade fiskar, (Scorpaeniformes) ex. drakfiskar
- Blåsfiskartade fiskar (Tetraodontiformes) ex blåsfiskar
- Ormfiskartade fiskar (Ophidiiformes) med vanligtvis lång, ålliknande kropp
- Synbranchiformes
- Syngnathiformes
