Tigermussling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tigermussling
Lentinustigrinus1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Polyporales
Familj Polyporaceae
Släkte Lentinus
Art Tigermussling
L. tigrinus
Vetenskapligt namn
§ Lentinus tigrinus
Auktor (Bull.) Fr., 1825
Synonymer
Polyporus gerdai D. Krüger 2004[1]
Lentinus tigrinus var. dunalii (DC.) Romagn. ex Bon 1985[2]
Pleurotus tigrinus (Bull.) Kühner 1980[3]
Panus tigrinus (Bull.) Singer 1951[4]
Lentinus tigrinus var. dunalii (DC.) Rea 1922[5]
Pocillaria fimbriata (Curr.) Kuntze 1891[6]
Pocillaria tigrina (Bull.) Kuntze 1891[6]
Pocillaria dunalii (DC.) Kuntze 1891[6]
Clitocybe tigrina (Bull.) P. Kumm. 1871[7]
Lentinus fimbriatus Curr. 1863[8]
Lentinus tigrinus f. tigrinus (Bull.) Fr. 1825[9]
Lentinus tigrinus var. tigrinus (Bull.) Fr. 1825[9]
Lentinus dunalii (DC.) Fr. 1825[10]
Omphalia tigrina (Bull.) Gray 1821[11]
Agaricus dunalii var. dunalii DC. 1815[12]
Agaricus dunalii DC. 1815[12]
Agaricus tigrinus Bull. 1782[13]
Agaricus tigrinus var. tigrinus Bull. 1782[13]
Lentodium tigrinum (Bull.) anon. [14]

Tigermussling (Lentinus tigrinus) är en vit till gråvit svamp som växer på ved av olik lövträd, bland annat poppelsläktet och videsläktet, och som är känd från både Europa och Nordamerika. I Sverige har den endast hittats i Skåne och är rödlistad som starkt hotad.

Tigermusslingen växer ofta tuvad, även om fruktkropparna också kan uppträda ensamma. Dess hatt är mönstrad med mörkare fjäll, har vågig kant och är mer eller mindre tydligt navlad. Hattens bredd är 3-7 centimeter. Dess skivor är nedlöpande och har fint sågtandad kant. Unga exemplar har blekt vita skivor, men på äldre exemplar är de mer gulvita. Foten blir upp till 8 centimeter hög och en centimeter bred.

Svampen är inte ätlig.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ D. Krüger (2004) , In: Feddes Repert. 115(7–8):542
  2. ^ Romagn. ex Bon (1985) , In: Docums Mycol. 15(no. 59):51
  3. ^ Kühner (1980) , In: Bull. mens. Soc. linn. Lyon, Num. Spéc. 49:895
  4. ^ Singer (1951) , In: Lilloa 22:275
  5. ^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):537
  6. ^ [a b c] Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:866
  7. ^ P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):121
  8. ^ Curr. (1863) , In: Trans. Linn. Soc. London 24:151
  9. ^ [a b] Fr. (1825) , In: Syst. orb. veg. (Lundae) 1:78
  10. ^ E.M. Fries (1825) , In: Syst. orb. veg. (Lundae) 1:78
  11. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:613
  12. ^ [a b] de Candolle & Lamarck (1815) , In: Fl. franç., Edn 3 (Paris) 5/6:47
  13. ^ [a b] Bull. (1782) , In: Herb. Fr. 2:tab. 70
  14. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]