Tobinskatt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tobinskatt är en föreslagen skatt på internationella valutatransaktioner. Meningen är att det ska lägga band på den kortsiktiga spekulationen i utländska valutor och på så sätt stabilisera valutavärdet. Den föreslagna skattenivån är mellan 0,05 och 1,0 procent.

Namnet kommer från den amerikanska ekonomen James Tobin. 1972, strax efter att den amerikanska presidenten Nixons administration bestämt att USA skulle ge upp det gamla valutakurssystemet, det så kallade Bretton Woodssystemet, föreslog Tobin ett nytt system för att säkerställa internationell valutastabilitet. Han föreslog att det i ett sådant system skulle ingå en skatt på valutaväxling till utländska valutor. Professor Tobin mottog Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1981, och hans namn är starkt förknippat med idén.

Som svar på kritik mot det ursprungliga förslaget och svårigheterna att genomföra det, då det krävs att så många länders valutor deltar, presenterade James Tobin 1995 en ny version av sitt förslag. I den nya versionen är det länderna, framför allt EU, som belägger alla utlån av sin valutor till utländska finansinstitut och bankfilialer med en skatt på cirka 0,04 procent. Denna skatt har ingen negativ verkan på långsiktiga investeringar, men skulle ha en hämmande verkan på de spekulativa flödet, vilket är cirka 50 gånger större än handelsutbytet. Om så endast en stor valuta, till exempel Euron, genomför den så får det betydande verkningar för den spekulativa ekonomin världen över, menade Tobin.

Medlemmar av antiglobaliseringsrörelsen började i slutet av 1990-talet att diskutera Tobinskatten. Fokus i diskussionen låg dock inte på Tobins ursprungliga idé om att minska svängningarna i valutavärdet utan på möjligheterna att använda skatteintäkterna för projekt i tredje världen. 2001 tog Tobin själv, i det tyska magasinet Der Spiegel, avstånd från antiglobaliseringsrörelsen, men han fortsatte alltjämt att fastslå giltigheten i sitt förslag.[1]

Debatt i Europa[redigera | redigera wikitext]

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy har aviserat att ländernas finansministrar kommer att lägga fram ett gemensamt förslag på beskattning av finansiella transaktioner till de europeisksa institutionerna i september 2011.[2]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

En Tobinskatt skulle kunna försämra effektiviteten i ekonomin; höjda transaktionskostnader kan ge "tröskeleffekter", som ger svängningar. Tobinskatten riskerar också att eliminera den vardagliga valutahandeln med små marginaler; däremot lär den inte kunna stoppa stora spekulationsvågor, när valutahandlarnas väntade vinster är långt större än skatten.[3]

Tobinskatten och Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige hade vi fram till 1991 den sk valpskatten. Anders Borg har uttalat sig skeptiskt mot Tobinskatten. [4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Referat av intervju i Der Spiegel 36/2001, 3 september 2001
  2. ^ http://www.dn.se/ekonomi/forslag-om-skatt-pa-finansiella-transaktioner Förslag om skatt på finansiella transaktioner, 2011-08-16
  3. ^ Vår Ekonomi, sidan 148, Klas Eklund
  4. ^ Tobinskatten i Sverige