Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Wikipedia

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat Nobelpriset i ekonomi eller Ekonomipriset är ett pris som instiftades av Sveriges Riksbank 1968, i samband med bankens 300-årsjubileum. Priset delades ut för första gången 1969, prissumman är den samma som för nobelprisen och utdelningen sker tillsammans med de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm den 10 december årligen. Pristagare utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, som även utser pristagare för Nobelpriset i fysik och Nobelpriset i kemi.

[redigera] Pristagare

År	Pristagare	Nationalitet	Motivering
1969	Ragnar Frisch	Norge	"för utveckling och användning av dynamiska modeller för analys av ekonomiska förlopp".
1969	Jan Tinbergen	Nederländerna
1970	Paul Samuelson	USA	"för de arbeten genom vilka han utvecklat den statiska och dynamiska ekonomiska teorien och verksamt bidragit till att höja den analystekniska nivån inom den ekonomiska vetenskapen".
1971	Simon Kuznets	USA	"för hans empiriskt baserade tolkning av ekonomisk tillväxt som lett till ny och fördjupad insikt i den ekonomiska och sociala strukturen och utvecklingsprocessen".
1972	John Hicks	Storbritannien	"för deras banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori".
1972	Kenneth Arrow	USA
1973	Wassily Leontief	USA	"för utarbetandet av input-output metoden samt för dess tillämpning på viktiga ekonomiska problem".
1974	Gunnar Myrdal	Sverige	"för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt deras inträngande analys av det ömsesidiga beroendet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden".
1974	Friedrich Hayek	Österrike
1975	Leonid Kantorovich	Sovjetunionen	"för deras bidrag till teorin för optimal resursanvändning".
1975	Tjalling Koopmans	USA
1976	Milton Friedman	USA	"för hans bidrag till konsumtionsanalys, till monetär historia och teori jämte hans klarläggande av stabiliseringspolitikens komplexitet".
1977	Bertil Ohlin	Sverige	"för deras banbrytande arbeten inom teorin för internationell handel och internationella kapitalrörelser".
1977	James Meade	Storbritannien
1978	Herbert Simon	USA	"för hans banbrytande forskning om beslutsprocessen inom ekonomiska organisationer".
1979	Theodore Schultz	USA	"för deras pionjärarbeten inom ekonomisk utvecklingsforskning med särskild hänsyn till u-ländernas problem".
1979	William Arthur Lewis	Saint Lucia
1980	Lawrence Klein	USA	"för konstruktionen av ekonometriska konjunkturmodeller samt deras tillämpning för analys av ekonomisk politik".
1981	James Tobin	USA	"för hans analys av finansiella marknader och dessas samband med utgiftsbeslut och därmed sysselsättning, produktion och prisutveckling".
1982	George J. Stigler	USA	"för hans banbrytande studier av marknaders funktionssätt och strukturer samt offentliga regleringars orsaker och effekter".
1983	Gerard Debreu	USA	"för införandet av nya analytiska metoder i nationalekonomisk teori och för en rigorös omformulering av teorin för allmän jämvikt".
1984	Richard Stone	USA	"för att han gjort banbrytande insatser vid utvecklandet av system för nationalräkenskaper och därigenom radikalt förbättrat underlaget för empirisk ekonomisk analys".
1985	Franco Modigliani	Italien USA	"för hans grundläggande analyser av sparande och finansiella marknader".
1986	James M. Buchanan	USA	"för hans utveckling av de kontraktsteoretiska och konstitutionella grundvalarna för ekonomiskt och politiskt beslutsfattande".
1987	Robert Solow	USA	"för hans insatser inom teorin för ekonomisk tillväxt".
1988	Maurice Allais	Frankrike	"för hans pionjärinsatser inom teorin för marknader och effektivt resursutnyttjande".
1989	Trygve Haavelmo	Norge	"för hans klarläggande av de sannolikhetsteoretiska grunderna för ekonometrisk metodik och hans analys av simultana ekonomiska strukturer".
1990	Harry Markowitz, Merton Miller, William Forsyth Sharpe	USA	"för deras pionjärinsatser inom teorin för finansiell ekonomi".
1991	Ronald Coase	Storbritannien	"för hans klarläggande av transaktionskostnadernas och de ekonomiska rättigheternas betydelse för det ekonomiska systemets institutionella struktur och funktionssätt".
1992	Gary S. Becker	USA	"för att ha vidgat tillämpningen av mikroekonomisk analys till att gälla ett brett område av individers beteenden och relationer, även utanför marknaden".
1993	Robert Fogel, Douglass North	USA	"för att ha förnyat den ekonomiskhistoriska forskningen genom att använda ekonomisk teori och kvantitativa metoder för att förklara ekonomisk och institutionell förändring".
1994	John Harsanyi	Ungern USA	"för deras banbrytande analys av jämvikter i teorin för icke-kooperativa spel".
	John Forbes Nash	USA
	Reinhard Selten	Tyskland
1995	Robert Lucas, Jr.	USA	"för att ha utvecklat och tillämpat hypotesen om rationella förväntningar och i grunden förändrat makroekonomisk analys och synen på ekonomisk politik".
1996	James Mirrlees	Storbritannien	"för fundamentala bidrag till den ekonomiska teorin för incitament vid asymmetrisk information".
1996	William Vickrey	Kanada USA
1997	Robert C. Merton, Myron Scholes	USA	"för en ny metod att värdera derivatinstrument".
1998	Amartya Sen	Indien	"för hans bidrag till den ekonomiska välfärdsanalysen".
1999	Robert A. Mundell	Kanada	"för hans analys av penning- och finanspolitik under olika växelkursregimer, samt hans analys av optimala valutaområden".
2000	James Heckman	USA	"för hans utveckling av teori och metoder för analys av selektiva urval".
2000	Daniel McFadden	USA	"för hans utveckling av teori och metoder för analys och diskreta val".
2001	George Akerlof Michael Spence Joseph E Stiglitz	USA	"för deras analys av marknader med asymmetrisk information".
2002	Daniel Kahneman	USA Israel	"för att ha infört insikter från psykologisk forskning i ekonomisk vetenskap, särskilt beträffande bedömningar och beslut under osäkerhet".
2002	Vernon L. Smith	USA	"för att ha gjort laboratorieexperiment till verktyg i empirisk ekonomisk analys, särskilt i studier av olika marknadsmekanismer".
2003	Robert F. Engle	USA	"för metoder att analysera ekonomiska tidsserier med tidsvarierande volatilitet (ARCH)".
2003	Clive Granger	Storbritannien	"för metoder att analysera ekonomiska tidsserier med samvarierande trender (kointegration)".
2004	Finn E. Kydland	Norge	"för deras bidrag till dynamisk makroekonomisk teori: den ekonomiska politikens tidskonsistens och konjunkturens drivkrafter".
2004	Edward C. Prescott	USA
2005	Robert Aumann	Israel USA	"för att genom spelteoretisk analys ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete".
2005	Thomas Schelling	USA
2006	Edmund Phelps	USA	"för hans analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik”.
2007	Leonid Hurwicz Eric Maskin Roger Myerson	USA	"för att ha lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer".