Tribunalen i Irak

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tribunalen i Irak (engelska: Supreme Iraqi Criminal Tribunal, SICT) är en Irakisk domstol för brott begångna av Saddam Husseins regim.

Tribunalen upprättades som Iraqi Special Tribunal (IST) av Iraqi Governing Council (IGC)[1] medan Irak var ockuperat som en följd av Irakkriget. Dess statuter (regler) fastställdes med mindre ändringar av Iraks tillfälliga parlament,[1] som valdes i januari 2005. Samtidigt ändrades namnet till det nuvarande. Styrelsen av Irak hade då formellt överlåtits åt en övergångsregering, men landet saknade ännu en konstitution.

Tribunalen skall bygga på irakisk lag och irakisk uppfattning om legitimitet, men tillämpar också internationell lag. Den har kompetens att döma irakier och personer bosatta i Irak för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott, begångna mellan 17 juli 1968 och 1 maj 2003. Brottens definitioner följer Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och stadgarna för Internationella Rwandatribunalen och Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Personer kan också bli dömda för vissa brott enligt irakisk lag, bland annat missbruk av naturtillgångar, brott mot irakiska rättsväsendets självständighet och användande av irakisk armé mot arabiska länder.[1]

SICT tillät utseende av utländska rådgivare med kunskap om internationella brott för att bistå SICT:s domare och åklagare. På detta sätt har USA kunnat påverka rättegången.

Under rättegången mot Saddam Hussein tillämpades en lag som gällt först från den 18 oktober 2005, det vill säga två decennier efter det att de gärningar han dömts för ägt rum.

Saddam Hussein åtalades bland annat för att ha beordrat en hämndattack sedan ett attentatsförsök den 8 juli 1982 mot honom misslyckats. Under hämndattacken torterades och avrättades 148 män och pojkar från staden Dujail 1982.

Han dömdes och avrättades den 30 december år 2006.

Ända sedan dess begynnelse har ad hoc tribunaler av denna typ blivit både lovordade och hårt kritiserade för att inte skipa den rättvisa de utger sig för att fastställa, en debatt som efter Saddams uppmärksammade avrättning blev allt mer högljudd. Samtliga andra tribunaler, som upprättats för att beivra brott mot mänskligheten har livstids fängelse som strängaste påföljd.

Det har ifrågasatts huruvida de upprätthåller den grundläggande principen om förbud mot att åtala någon ex post facto (legalitetsprincipen), huruvida FN:s inblandning i etableringen av dessa tribunaler är i enlighet med FN stadgan och internationella regler samt huruvida bristen på universell jurisdiktion påverkar tribunalernas legalitet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] International Judicial Monitor, mars 2006, volym 1, nummer 1: International Tribunal Spotlight: Iraqi High Criminal Tribunal
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Supreme Iraqi Criminal Tribunal