Amnesty International

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Medlemmar i Amnesty International demonstrerar mot Guantanamo Bay

Amnesty International är en internationell frivilligorganisation och ideell organisation som verkar för mänskliga rättigheter. Arbetet bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 10 december 1948, samt konventioner gällande mänskliga rättigheter. Den 28 maj 2011 firade Amnesty 50 år, eftersom det den dagen år 1961 publicerades en artikel i The Observer som var startskottet för kampen för mänskliga rättigeter. Amnestys mål är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i förklaringen. Tidigare arbetade Amnesty enbart med politiska och medborgerliga rättigheter, men åtagandet har successivt utvidgats till att idag också omfatta grova kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Amnesty är partipolitiskt och religiöst oberoende.[1]

Amnestys historia[redigera | redigera wikitext]

Amnesty deltog i prideparaden i Köpenhamn 2009 under mottot Love is a Human Right (kärlek är en mänsklig rättighet).

Organisationen grundades 1961 av den engelske advokaten Peter Benenson, efter att han hade läst en artikel om två portugisiska studenter som hade gripits och dömts till sju års fängelse för att ha skålat för friheten. Han startade en kampanj för att uppmärksamma de människor som hölls fängslade enbart på grund av sina politiska åsikter. Dessa fångar fick namnet samvetsfångar. Som symbol valde Peter Benenson ett tänt ljus omlindat av taggtråd, vilket än idag är Amnestys officiella symbol. Artikeln "The Forgotten Prisoners" som publicerades i The Observer den 28 maj 1961 blev startskottet för kampanjen, som inom ett år hade spritt sig till en rad andra länder. För sitt arbete mottog organisationen Nobels fredspris 1977.

Den svenska sektionen av Amnesty International startade 1964 av Hans-Göran Franck och Per Wästberg, med Hans-Göran Franck som första ordförande.

Sedan dess har Amnestys arbete utvecklats och förändrats. Inriktningen har breddats från att enbart arbeta med de medborgerliga och politiska rättigheterna till att också omfatta frågor som rör de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

Amnestys åtagande[redigera | redigera wikitext]

Arbetet fokuseras på allvarliga kränkningar av:

  • Rätten till fysisk och psykisk integritet
  • Rätten till åsikts- och yttrandefrihet
  • Rätten att inte bli diskriminerad

Exempel på viktiga arbetsområden som Amnesty verkar för att motverka är tortyr och dödsstraff, diskriminering på grund av etnisk härkomst eller sexuell läggning, könsidentitet och fängslade samvetsfångar. Amnesty arbetar även för kvinnors rättigheter.

Amnestys arbetssätt[redigera | redigera wikitext]

Amnesty arbetar genom att:

  • utreda och dokumentera
  • utöva påtryckningar
  • informera, utbilda och skapa opinion

Organisation och personer[redigera | redigera wikitext]

Merparten av utredningsarbetet sker på huvudkontoret, det Internationella Sekretariatet (IS), i London. Merparten av kampanj- och informationsarbetet sker på gräsrotsnivå i de nationella sektionerna. Amnesty har totalt över tre miljoner medlemmar och regelbundna bidragsgivare i mer än 150 länder, och över 8 000 lokala arbetsgrupper och ungdomsgrupper. Utöver dessa grupper finns landssamordningar, specialgrupper och nätverk.

Det högsta beslutande organet är det internationella rådsmötet (ICM) som hålls vartannat år. ICM beslutar bl a om hur Amnestys åtagande ska se ut och väljer en internationell styrelse (IEC). Amnesty Internationals internationella generalsekreterare är Salil Shetty från Indien som tillträdde som ny generalsekreterare i juli 2010.

Svenska Amnesty[redigera | redigera wikitext]

2012 hade svenska Amnesty drygt 100 000 medlemmar och givare och ca 200 lokala arbetsgrupper varav ca 35 ungdomsgrupper. Det finns 18 Amnestydistrikt fördelade över landet. Dessutom finns det en rad specialgrupper, bl.a. Amnesty Business Group, Aktionsgruppen mot dödsstraff, Kvinnorättsgruppen, Fackliga gruppen, ESK-gruppen och Juristgrupper.

På sekretariatet i Stockholm, distriktskontoren i Göteborg samt Malmö arbetar ca 40 anställda samt ett antal frivilliga och praktikanter. Sekretariatet leds av en generalsekreterare, sedan 2007 Lise Bergh. Sommaren 2013 meddelade Amnesty att Lise Berghs efterträdare blir Anna Lindenfors [2].

Årsmötet, som hålls varje år och där alla medlemmar får delta, är sektionens högsta beslutande organ. Till årsmötets uppgifter hör bland annat att utse styrelse och behandla inkomna motioner. Ordförande för den svenska sektionen är Sofia Halth.

I Sverige har man även en verksamhet kallad flyktingverksamheten som till stor del arbetar med att upplysa dem som handlägger asylärenden om riskerna med att utvisa personer.[3]

Ordförande för svenska Amnesty[redigera | redigera wikitext]

Generalsekreterare för svenska Amnesty[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ About Amnesty International hämtad 23 november 2007
  2. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/amnesty_international__svenska_sektionen/news/view/beslut-om-naesta-generalsekreterare-foer-svenska-amnesty-international-61876
  3. ^ http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/flyktingar-och-migranter/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]