Typ (biologi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Typ är ett begrepp inom taxonomi. Användandet och appliceringen av typer regleras inom zoologin av International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) som ger ut referensverket "International Code on Zoological Nomenclature" ofta kallad för Koden. Inom botaniken finns motsvarigheten i International Code of Botanical Nomenclature (ICBN), vilken underhålls av International Association of Plant Taxonomy.

Enligt ICZN är typ en term som används som ett ord, eller bildar en del av en sammansatt ord, för att beteckna ett speciellt exemplar eller taxon. En typ fungerar således som referens för definitionen av ett specifikt taxon. Det innebär att om man skulle vilja veta vad auktorn till Kockelella variabilis menade med just det namnet, måste man alltid gå tillbaka till den relevanta typen för vidare jämförelse. I det ovan nämnda fallet är den publicerad av Otto Walliser 1957.

Det finns olika ordningar av typer, beroende på om den ursprungligen typen, den så kallade holotypen, finns bevarad eller inte.

Olika typer[redigera | redigera wikitext]

  • Holotyp är ett preparerat exemplar eller individ av växt eller djur som representerar ett vetenskapligt namn. Hos växter är det vanligen i form av ett herbarieexemplar.
  • Isotyp är en dubblett av holotypen.
  • Lektotyp är ett i efterhand utvalt exemplar bland flera syntyper som får representera ett vetenskapligt namn på djur eller växt.
  • Neotyp - där alla andra typer har försvunnit eller saknas kan man ibland utse en neotyp, en ny typ.
  • Syntyp - före 1958 behövde man inte utse en holotyp och isotyper vid vetenskapliga beskrivningar utan alla exemplar blev likvärdiga syntyper. Lektotyper utses ofta ur syntyp-material.
  • Paratyp - andra exemplar än holotypen på vilket originalbeskrivningen grundas. En paratyp behöver inte komma från samma lokal som holotypen och får inte användas till neotyper eller lektotyper.
  • Paralektotyp de exemplar av tidigare syntyper som blir kvar efter man utsett en lektotyp.
  • Klontyp är ett levande exemplar av holotypen eller neotypen. Används sällan och är inte ett fullt accepterat begrepp.
  • Hapantotyp ett eller flera preparerade exemplar som representerar olika stadier i ett djurs livscykel, som tillsammans bildar typen.

De fysiska typerna finns förvarade i samlingar vid olika museer och universitet och är de viktigaste referenssamlingarna vad gäller alla de organismer som finns och har funnits på jorden.

Annan användning[redigera | redigera wikitext]

Observera att ett släkte som endast omfattar en enda art kallas monotypiskt,[1] men att ordet i det avseendet inte refererar till det specifika taxonet, utan snarare bara beskriver dess egenskaper.

På motsvarande vis gäller att det ofta använda begreppet typart heller inte avser ett särskilt exemplar (en "typ"), utan istället belyser att ifrågavarande art var den första i ett specifikt släkte som blev vetenskapligt beskriven. Som exempel kan nämnas fågelsläktet Phylloscopus, som omfattar omkring 50 olika arter. Den art i släktet som beskrevs allra först var lövsångaren, Phylloscopus trochilus, och till skillnad från släktets övriga arter omnämns alltså denna art som släktets "typart". En annan vanlig benämning på typart är nominatform.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Genus, 2. Bot., släkte i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)