USA:s indiannationer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över indiannationerna.
USA

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i USA



Atlas
Politikportalen

Indiannationer är i USA de indianstammar som den federala statsmakten erkänner som självstyrande enheter. De flesta, men inte alla, indiannationer har tillgång till ett indianreservat. Det finns 562 sådana indiannationer (2006).

Konstitutionell ställning[redigera | redigera wikitext]

USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Varje amerikan har två medborgarskap, ett federalt och ett deltstatligt. För de indianer som bor på indianreservaten finns ett tredje medborgarskap, det i sin indiannation. Men då förhållandet mellan den federala unionen och delstaterna regleras av konstitutionen och inte kan ändras utan att både kongressen och delstaterna ger sitt medgivande, så kan kongressen ensidigt lagstifta om vad som gäller för de indianska nationerna.

Eftersom indiannationerna fanns före den amerikanska konstitutionen, så är de inte bundna av den amerikanska konstitutionens rättighetsförklaring, Bill of Rights. De har därför gentemot sina medborgare på reservaten befogenheter som vida överstiger vad den federala statsmakten eller delstaterna kan företa sig. Kongressen har dock sedan 1968 genom en särskild lag - Indian Civil Rights Act - garanterat indiannationernas medborgare medborgerliga rättigheter även gentemot sin indiannation. Rättighetskatalogen i denna lag liknar med viktiga undantag den i Bill of Rights. Undantagen är att en indiannation kan inrätta en statsreligion och understödja religionsutövning samt förbjuda och reglera vapeninnehav.

Kongressen kan genom lagstiftning delegera vissa befogenheter över indiannationerna till enskilda delstater, men delstaterna har ingen generell jurisdiktion över indiannationerna eller indianreservaten. Delstatlig lagstiftning i den vägen har upprepade gånger förklarats rättsvidriga av Högsta Domstolen. Kongressens lagstiftande makt gentemot indiannationerna är också inskränkt av konstitutionen. Så kan till exempel kongressen inte konfiskera indiansk mark utan att rättvis ersättning utbetalas.

I praktiken behandlar den federala statsmakten indiannationerna på samma sätt som de behandlar amerikanska besittningar och territorier, som till exempel Puerto Rico. Medan kongressen har en bred allmän lagstiftningsmakt, så är indiannationerna självbestämmande politiska enheter som endast är ansvariga inför sina egna medborgare och inför den federala statsmakten.

Historik[redigera | redigera wikitext]

När de europeiska kolonisterna först mötte de olika indianstammarna behandlade de dem som självständiga nationer. När kolonisterna vann överhanden blev indianernas rättsliga ställning inskränkt. Den amerikanska konstitutionen erkänner indiannationerna som distinkta politiska enheter, olika både delstaterna och andra främmande nationer. Den federala statsmakten har rätt att reglera relationerna med indiannationerna utan inblandning av delstaterna. Fördrag ingångna mellan USA och de olika indiannationerna har absolut giltighet. År 1832 fastställde USA:s högsta domstol i ett utslag författat av dess chefsdomare John Marshall, att indianstammarna var "inhemska beroende nationer" - domestic dependent nations. De har rätt till självstyre, men har inte rätt att ingå avtal med andra makter än USA.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Se även[redigera | redigera wikitext]