Indianreservat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
BIA-karta över reservat i USA.

Indianreservat (Indian Reservations) är i Förenta staterna områden som styrs av indianstammar, underordnade den amerikanska kongressen. I Kanada är Indian Reserves mark som avsatts för bruk av First Nations.

Det finns cirka 300 indianreservat i USA, vilket innebär att inte samtliga över 500 indianstammar har egna reservat: vissa stammar har fler än ett reservat medan andra inte har något. Dessutom är vissa reservat, på grund av försäljning och fördelning av landområdena, väldigt fragmenterade, och varje landområde utgör en separat enklav. Detta kan medföra stora administrativa svårigheter. Reservaten är ojämnt spridda över USA; i vissa stater finns det inte några reservat. Av alla dessa reservat har endast tolv en yta ungefär motsvarande Gotlands, och endast nio närmar sig Stockholms läns yta. Navajoindianerna förfogar över den största markytan, 67 339 kvadratkilometer, eller mer än tio gånger så stort som Stockholms län. Den regeringsenhet med jurisdiktion över indianreservaten är stamrådet. Indianreservaten har ofta egna former av regering, varav endast vissa efterliknar styrelseformen utanför reservatet. För närvarande bor en obetydlig majoritet av indianer och inuiter på andra ställen än i reservaten, ofta i stora städer i västra USA så som Phoenix, Arizona och Los Angeles.

Det finns cirka 200 indianreservat i Kanada.

USA[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

USA:s policy att skapa reservat för Amerikas ursprungsbefolkning etablerades av Ulysses S. Grants administration under det sena 1860-talet som lösning av "indianproblemet" med växande konflikter mellan nybyggare och indianstammarna i västra USA. Förhållandet mellan nybyggarna och ursprungsbefolkningen hade blivit sämre då nybyggarna slog sig ned på indianstammarnas jaktmarker och tog över naturresurser som dessa tidigare hade använt.

Grant följde en påstådd "fredspolitik" som en möjlig lösning av konflikten. Den innehöll bland annat en förflyttning av olika stammar från deras ursprungshem till landområden som etablerades specifikt för att bosättas av dem. Den innebar även ett byte av regeringsrepresentanter mot religiösa män nominerade av kyrkorna, för att ha uppsikt över indianbyråerna på reservaten och för att kunna lära ut kristendom till stammarna. Kväkarna var speciellt inom den här politiken. Det slutliga målet var att förbereda stammarna inför ett medborgarskap i USA.

Eftersom stammarna inte längre hade tillåtelse att jaga på det sätt som de tidigare hade gjort, skulle de läras rudimentärt jordbruk för att kunna livnära sig av sitt nya land. I många fall var dock inte landområdena lämpliga för, och i vissa fall var de direkt olämpliga för, jordbruk, vilket innebar att många stammar som godtog policyn hamnade på gränsen till svält.

Överenskommelserna inkluderade ibland att den federala regeringen årligen gav en stam en viss mängd gods. Genomförandet av politiken var dock ojämn, och i många fall levererades inte detta.

Tvister[redigera | redigera wikitext]

Politiken var kontroversiell redan från början. Reservaten etablerades oftast genom beordring från staten, och i många fall minskades landområdens storlek efter att vita nybyggare hade protesterat mot den. En rapport från USA:s kongress 1868 påpekade vida spridd korruption bland de federala indianbyråerna, och allmänt dåliga villkor för de förflyttade stammarna.

Många stammar ignorerade förflyttningsordern först, och tvingades till sina nya förminskade områden. I många fall krävdes stöd från USA:s arme för att begränsa olika stammars förflyttningar. Förföljelsen av stammarna för att tvinga dem tillbaka till reservaten ledde till ett antal "Indian Wars". Det mest kända är konflikten med Siouxstammen på de norra stora slättlanden, mellan 1876 och 1881, som inkluderade Slaget vid Little Bighorn. Ett annat krig var det mellan USA:s arme och Nez Perce.

Vid det sena 1870-talet ansågs Grants politik som ett misslyckande, framför allt eftersom den hade lett till några av de blodigaste krigen mellan USA:s urinvånare och USA. 1877 började president Rutherford B. Hayes fasa ut politiken, och 1882 hade alla religiösa organisationer avstått sin myndighet till den federala indianbyrån.

1887 slog USA:s kongress in på en markant annorlunda reservatpolitik, då den antog Dawes Act, eller "General Allotment (Severalty)) Act" (ungefär: allmänna fördelningspolitik). Akten avbröt den allmänna politiken av att bevilja landområden till stammar som en helhet genom att bevilja små landområden till enskilda stammedlemmar. I vissa fall, till exempel Umatillas indianreservat, minskades reservatets storlek efter att de individuella områdena delats ut genom att överskottet tilldelades vita nybyggare. Individuella tilldelningen pågick ända fram till 1934, då den avslutades genom antagandet av Wheeler-Howard Act.

Dobbel[redigera | redigera wikitext]

1979 påbörjade Seminolestammen i Florida bingospelande på sitt reservat. Staten försökte förmå dem av avsluta verksamheten men blev hindrade i rätten. På 1980-talet fastslogs sedan i en rättegång att reservaten får ha olika former av dobbel. 1988 antog USA:s kongress Indian Gaming Regulatory Act (ungefär Akten om reglering av indianers dobbelverksamhet) vilken erkänner indianstammarnas rätt att ha spel och dobbelinrättningar på sina reservat, under förutsättning att den stat som reservatet ligger i har någon form av laglig dobbel.

Indianpolis[redigera | redigera wikitext]

Polisverksamheten på indianreservaten är ett komplicerat nätverk av överlappande befogenheter. Brottets svårighetsgrad, förövarens ras och var brottet har begåtts bestämmer vilken polismyndighet eller vilka polismyndigheter, på federal, delstatlig, lokal, eller indiansk nivå, som har befogenhet att ingripa.[1] Huvudregeln är att brott begångna av icke-indianer mot indianer på ett reservat faller under federal jurisdiktion, grova brott av en indian mot en annan indian på ett reservat är också ett federalt brott, medan mindre grova brott av en indian mot en annan indian på ett reservat faller under indiansk jurisdiktion och brott begångna av icke-indianer mot icke-indianer på ett reservat faller under delstatlig jurisdiktion.[2]

  • Indiannationernas egen polis kan bara ingripa mot indianer och utreda brott som indianer har begått mot indiansk lagstiftning.[3] Dessa befogenheter omfattar sådana indianer som tillhör den stam eller nation som bor på reservatet. Indianer från andra nationer som vistas på reservatet är sedan 1990 åter underkastade denna jurisdiktion.[1]Det fanns ca 3 000 poliser i 178 indianska polismyndigheter år 2008.[4]
  • Indianbyrån (BIA) handhar den grundläggande polisverksamheten på reservaten och har tillsammans med FBI huvudansvaret för att utreda federala brott begångna på dessa.[5] Ordningspolisen lyder under indianagenten på varje reservat, medan brottsutredningr genomförs av kriminalpoliser tillhöriga BIA:s Office of Law Enforcement Services.[6]
  • FBI utreder, genom sin Indian Country Unit, framförallt mord, övergrepp mot barn, grov misshandel, narkotika- och gängrelaterade brott, korruption och bedrägeri mot federala eller indianska myndigheter, brott mot spellagstiftningen samt egendomsbrott.[7]
  • Andra federala polismyndigheter, som DEA och ATF med flera, utreder även federala brott begångna på indianreservaten.[5]
  • Alaska, Kalifornien, Minnesota, Nebraska, Oregon och Wisconsin har genom kongresslagstiftning, med undantag för vissa reservat, fått jurisdiktion över brott som begås av indianer på indianreservaten inom dessa delstaters områden.[2]

Förteckning över reservat inom Förenta staterna[redigera | redigera wikitext]

  1. Absentee Shawnee
  2. Acoma
  3. Agua Caliente
  4. Alabama-Coushatta
  5. Alabama-Quassarte Creeks
  6. Allegany
  7. Apache
  8. Bad River
  9. Barona Ranch
  10. Battle Mountain
  11. Bay Mills
  12. Benton Paiute
  13. Berry Creek
  14. Big Bend
  15. Big Cypress
  16. Big Lagoon
  17. Big Pine
  18. Big Valley
  19. Bishop
  20. Blackfeet
  21. Bridgeport
  22. Brighton
  23. Burns Paiute Colony
  24. Cabezon
  25. Caddo
  26. Cahuilla
  27. Campo
  28. Camp Verde
  29. Canoncito
  30. Capitan Grande
  31. Carson
  32. Catawba
  33. Cattaraugus
  34. Cayuga
  35. Cedarville
  36. Chehalis
  37. Chemehuevi
  38. Cherokee
  39. Cheyenne-Arapahoe
  40. Cheyenne River
  41. Chickasaw
  42. Chitimacha
  43. Choctaw
  44. Citizen Band Of Potawatomi
  45. Cochiti
  46. Coeur D'alene
  47. Cold Springs
  48. Colorado River
  49. Colville
  50. Comanche
  51. Coos, Lower Umpqua & Siuslaw
  52. Coquille
  53. Cortina
  54. Coushatta
  55. Cow Creek
  56. Creek
  57. Crow
  58. Crow Creek
  59. Cuyapaipe
  60. Deer Creek
  61. Delaware
  62. Devils Lake
  63. Dresslerville Colony
  64. Dry Creek
  65. Duckwater
  66. Duck Valley
  67. Eastern Shawnee
  68. East Cocopah
  69. Ely Colony
  70. Enterprise
  71. Fallon
  72. Flandreau Indian School
  73. Flathead
  74. Fond Du Lac
  75. Fort Apache
  76. Fort Belknap
  77. Fort Berthold
  78. Fort Bidwell
  79. Fort Hall
  80. Fort Independence
  81. Fort Mcdermitt
  82. Fort Mcdowell
  83. Fort Mohave
  84. Fort Peck
  85. Fort Yuma
  86. Ft. Sill Apache
  87. Gila Bend
  88. Gila River
  89. Goshute
  90. Grande Ronde
  91. Grand Portage
  92. Grand Traverse
  93. Greater Leech Lake
  94. Grindstone
  95. Hannahville
  96. Havasupai
  97. Hoh
  98. Hollywood
  99. Hoopa Valley
  100. Hopi
  101. Houlton Maliseets
  102. Hualapai
  103. Inaja
  104. Iowa
  105. Isabella
  106. Isleta
  107. Jackson
  108. Jemez
  109. Jicarilla
  110. Kaibab
  111. Kalispel
  112. Kaw
  113. Kialegee Creek
  114. Kickapoo
  115. Kiowa
  116. Klamath
  117. Kootenai
  118. L'anse
  119. Lac Courte Oreilles
  120. Lac Du Flambeau
  121. Lac Vieux Desert
  122. Laguna
  123. Las Vegas
  124. Laytonville
  125. La Jolla
  126. La Posta
  127. Likely
  128. Lone Pine
  129. Lookout
  130. Los Coyotes
  131. Lovelock Colony
  132. Lower Brule
  133. Lower Elwah
  134. Lower Sioux
  135. Lummi
  136. Makah
  137. Manchester
  138. Manzanita
  139. Maricopa
  140. Mashantucket Pequot
  141. Mattaponi
  142. Menominee
  143. Mescalero
  144. Miami
  145. Miccosukee
  146. Middletown
  147. Mille Lacs
  148. Mission
  149. Moapa
  150. Modoc
  151. Mole Lake
  152. Montgomery Creek
  153. Morongo
  154. Muckleshoot
  155. Nambe
  156. Narragansett
  157. Navajo
  158. Nett Lake
  159. Nez Perce
  160. Nipmoc-Hassanamisco
  161. Nisqually
  162. Nooksack
  163. Northern Cheyenne
  164. Northwestern Shoshone
  165. Oil Springs
  166. Omaha
  167. Oneida
  168. Onondaga
  169. Ontonagon
  170. Osage
  171. Otoe-Missouri
  172. Ottawa
  173. Out
  174. Ozette
  175. Paiute
  176. Pala
  177. Pamunkey
  178. Pascua Yaqui
  179. Passamaquoddy
  180. Paucatauk Pequot
  181. Paugusett
  182. Pawnee
  183. Pechanga
  184. Penobscot
  185. Peoria
  186. Picuris
  187. Pine Ridge
  188. Poarch Creek
  189. Pojoaque
  190. Ponca
  191. Poosepatuck
  192. Port Gamble
  193. Port Madison
  194. Potawatomi
  195. Prairie Isle
  196. Puertocito
  197. Puyallup
  198. Pyramid Lake
  199. Quapaw
  200. Quillayute
  201. Quinault
  202. Ramah
  203. Ramona
  204. Red Cliff
  205. Red Lake
  206. Reno-Sparks
  207. Rincon
  208. Roaring Creek
  209. Rocky Boys
  210. Rosebud
  211. Round Valley
  212. Rumsey
  213. Sac And Fox
  214. Salt River
  215. Sandia
  216. Sandy Lake
  217. Santa Ana
  218. Santa Clara
  219. Santa Domingo
  220. Santa Rosa
  221. Santa Rosa (North)
  222. Santa Ynez
  223. Santa Ysabel
  224. Santee
  225. San Carlos
  226. San Felipe
  227. San Ildefonso
  228. San Juan
  229. San Manual
  230. San Pasqual
  231. San Xavier
  232. Sauk Suiattle
  233. Seminole
  234. Seneca-Cayuga
  235. Sequan
  236. Shagticoke
  237. Shakopee
  238. Sheep Ranch
  239. Sherwood Valley
  240. Shingle Spring
  241. Shinnecock
  242. Shoalwater
  243. Shoshone
  244. Siletz
  245. Sisseton
  246. Skokomish
  247. Skull Valley
  248. Soboba
  249. Southern Ute
  250. Spokane
  251. Squaxon Island
  252. St. Croix
  253. St. Regis
  254. Standing Rock
  255. Stewarts Point
  256. Stockbridge Munsee
  257. Summit Lake
  258. Susanville
  259. Swinomish
  260. Taos
  261. Te-Moak
  262. Tesuque
  263. Texas Kickapoo
  264. Tohono O'odham
  265. Tonawanda
  266. Tonikawa
  267. Torres Martinez
  268. Toulumne
  269. Trindad
  270. Tulalip
  271. Tule River
  272. Tunica-Biloxi
  273. Turtle Mountains
  274. Tuscarora
  275. Twentynine Palms
  276. Umatilla
  277. Uintah And Ouray
  278. United Keetoowah Band Of Cherokee
  279. Upper Sioux
  280. Upper Skagit
  281. Ute Mountain
  282. Vermilion Lake
  283. Viejas
  284. Walker River
  285. Warm Springs
  286. Washoe
  287. West Cocopah
  288. White Earth
  289. Wichita
  290. Wind River
  291. Winnebago
  292. Winnemucca
  293. Woodford Indian Community
  294. Wyandotte
  295. Xl Ranch
  296. Yakama
  297. Yankton
  298. Yavapai
  299. Yerington
  300. Yomba
  301. Ysleta Del Sur
  302. Yurok
  303. Zia
  304. Zuni

Kanada[redigera | redigera wikitext]

Förteckning över reservat i Kanada[redigera | redigera wikitext]

Rangordnat efter befolkningsstorlek.

  1. Blood 148, Alberta: 4 177
  2. Norway House 17, Manitoba: 4 071
  3. Samson 137, Alberta: 3 295
  4. Eskasoni 3, Nova Scotia: 2 952
  5. Siksika 146, Alberta: 2 767
  6. St. Theresa Point, Manitoba: 2 632
  7. Stoney 142, 143, 144, Alberta: 2 529
  8. Sandy Bay 5, Manitoba: 2 518
  9. Peguis 1B, Manitoba: 2 513
  10. Capilano 5, British Columbia: 2 495
  11. Wikwemikong Unceded, Ontario: 2 387
  12. Betsiamites, Québec: 2 357
  13. Okanagan 1, British Columbia (del): 2 192 — Okanagan Indian Band, Okanagan people, Vernon
  14. Opaskwayak Cree Nation 21E, Manitoba: 2 187
  15. Fort Alexander 3, Manitoba: 2 121
  16. Pikangikum 14, Ontario: 2 100
  17. Nelson House 170, Manitoba: 2 096
  18. Oxford House 24, Manitoba: 1 947
  19. Duck Lake 7, British Columbia: 1 925
  20. Garden Hill First Nation, Manitoba: 1 898
  21. Richibucto 15, New Brunswick: 1 897
  22. Walpole Island 46, Québec: 1 878
  23. Manawan, Québec: 1 843
  24. Sandy Lake 88, Ontario: 1 843
  25. Split Lake 17, Manitoba (del): 1 819
  26. Fort Albany 67, Ontario (del): 1 805
  27. Kamloops 1, British Columbia: 1 785
  28. Obedjiwan, Québec: 1 782
  29. Cowichan 1, British Columbia: 1 805
  30. Fox Lake 162, Alberta: 1 753
  31. Seekaskootch 119, Saskatchewan: 1 752
  32. Mashteuiatsh, Québec: 1 749
  33. Cross Lake 19A, Manitoba: 1 663
  34. New Songhees 1A, British Columbia: 1 643
  35. East Saanich 2, British Columbia: 1 637
  36. Cross Lake 19, Manitoba: 1 586
  37. Lac La Ronge 156, Saskatchewan: 1 534
  38. Pukatawagan 198, Manitoba: 1 478
  39. Listuguj, Québec: 1 475
  40. Penticton 1, British Columbia: 1 470
  41. Stanley 157, Saskatchewan: 1 467
  42. Ermineskin 138, Alberta: 1 464
  43. Big River 118, Saskatchewan: 1 437
  44. Stony Plain 135, Alberta: 1 418
  45. Nipissing 10, Ontario: 1 413
  46. Burrard Inlet 3, British Columbia: 1 405
  47. Musqueam 2, British Columbia: 1 370
  48. Pelican Narrows 184B, Saskatchewan: 1 342
  49. Piikani 147, Alberta: 1 300
  50. White Fish Lake 128, Alberta: 1 237
  51. Uashat, Québec: 1 190
  52. Ebb and Flow 52, Manitoba: 1 189
  53. Tzeachten 13, British Columbia: 1 165
  54. Louis Bull 138B, Québec: 1 180
  55. Lac-Simon, Québec: 1 165
  56. Kitigan Zibi, Québec: 1 165
  57. Beardy's 97 och Okemasis 96, Saskatchewan: 1 161
  58. Wasagamack, Manitoba: 1 160
  59. Fort Hope 64, Ontario: 1 144
  60. Fisher River 44, Ontario: 1 129
  61. Waywayseecappo First Nation, Manitoba: 1 127
  62. Maliotenam, Québec: 1 123
  63. Burnt Church 14, New Brunswick: 1 120
  64. Sturgeon Lake 101, Saskatchewan: 1 116
  65. Chicken 224, Saskatchewan: 1 109
  66. God's Lake 23, Manitoba: 1 105
  67. Ahtahkakoop 104, Saskatchewan: 1 101
  68. Wabamun 133A, Alberta: 1 088
  69. Sioux Valley Dakota Nation, Manitoba: 1 079
  70. Wemotaci, Québec: 1 073
  71. Bella Bella 1, British Columbia: 1 066
  72. Curve Lake First Nation 35, Ontario: 1 060
  73. Sturgeon Lake 154, Alberta: 1 051
  74. Tsinstikeptum 10, British Columbia: 1 040
  75. John D'Or Prairie 215, Alberta: 1 025
  76. Kettle Point 44, Ontario: 1 020
  77. Indian Brook 14, Nova Scotia: 1 014
  78. Kehewin 123, Alberta: 1 007
  79. Garden River 14, Ontario: 985
  80. Chemawawin 2, Manitoba: 983
  81. Mistawasis 103, Saskatchewan: 968
  82. Alexander 134, Alberta: 962
  83. Lac La Hache 220, Saskatchewan: 953
  84. Hay Lake 209, Alberta: 951
  85. La Romaine, Québec: 926
  86. Shamattawa 1, Manitoba: 920
  87. Kitchenuhmaykoosib Aaki 84, Ontario: 916
  88. Southend 200, Saskatchewan: 910
  89. Fort William 52, Ontario: 909
  90. Fairford 50, Manitoba (del): 904
  91. Sagamok, Ontario: 884
  92. Montreal Lake 106, Saskatchewan: 880
  93. Tobique 20, New Brunswick: 878
  94. Gordon 86, Saskatchewan: 866
  95. Wabasca 166D, Alberta: 863
  96. Mnjikaning First Nation 32, Ontario: 846
  97. Red Sucker Lake 1976, Manitoba: 845
  98. Canoe Lake 165, Saskatchewan: 822
  99. Lac Seul 28, Ontario: 821
  100. Kimosom Pwatinahk 203, Saskatchewan: 821
  101. Thunderchild First Nation 115B, Saskatchewan: 819
  102. Chitek Lake 191, Saskatchewan: 818
  103. Natashquan, Québec: 810
  104. Fond du Lac 227, Saskatchewan: 801
  105. Makwa Lake 129B, Saskatchewan: 800
  106. Mount Currie 6, British Columbia: 799
  107. Little Grand Rapids 14, Manitoba: 796
  108. White Bear 70, Saskatchewan: 796
  109. Bella Coola 1, British Columbia: 788
  110. Wabaseemoong, Ontario: 786
  111. Utikoomak Lake 155, Alberta: 786
  112. Skidegate 1, British Columbia: 781
  113. Devon 30, New Brunswick: 767
  114. M'Chigeeng 22, Ontario: 766
  115. Saugeen 29, Ontario: 758
  116. Long Plain 6, Manitoba (del): 752
  117. Unipouheos 121, Alberta: 749
  118. Chippewas of the Thames First Nation 42, Ontario: 747
  119. Buffalo River Dene Nation 193, Ontario: 741
  120. Berens River 13, Manitoba: 739
  121. Alexis 133, Alberta: 734
  122. Waterhen 130, Saskatchewan: 727
  123. Membertou 28B, Nova Scotia: 726
  124. Gitanmaax 1, British Columbia: 723
  125. Gitsegukla 1, British Columbia: 721
  126. Drift Pile River 150, Alberta: 720
  127. James Smith 100, Saskatchewan: 708
  128. Natuashish 2, Newfoundland and Labrador: 706
  129. Sarnia 45, Ontario: 706
  130. Millbrook 27, Nova Scotia: 703
  131. Constance Lake 92, Ontario: 702
  132. Weagamow Lake 87, Ontario: 700
  133. Moose Lake 31A, Manitoba: 698
  134. Masset 1, British Columbia: 694
  135. Couchiching 16A, Ontario: 691
  136. Poorman 88, Saskatchewan: 688
  137. Chemainus 13, British Columbia: 684
  138. Sliammon 1, British Columbia: 682
  139. Kasabonika Lake, Ontario: 681
  140. Deer Lake, Ontario: 681
  141. Lax Kw'alaams 1, British Columbia: 679
  142. Assiniboine 76, Saskatchewan: 671
  143. Kitsakie 156B, Saskatchewan: 671
  144. Marktosis 15, British Columbia: 661
  145. Clearwater River Dene 222, Saskatchewan: 658
  146. Red Pheasant 108, Saskatchewan: 656
  147. Priest's Valley 6, British Columbia: 655
  148. Grand Rapids 33, Manitoba: 651
  149. Wabasca 166A, Alberta: 648
  150. Poplar River 16, Manitoba: 643
  151. Montana 139, Alberta: 635
  152. English River 21, Ontario: 633
  153. Whycocomagh 2, Nova Scotia: 623
  154. Whitefish Bay 32A , Ontario: 622
  155. Hole or Hollow Water 10, Ontario: 619
  156. Flying Dust First Nation 105, Saskatchewan: 619
  157. Dog Creek 46, Ontario: 617
  158. Kispiox 1, British Columbia: 617
  159. Webequie, Ontario: 614
  160. Pine Creek 66A, Manitoba: 614
  161. Woyenne 27, British Columbia: 614
  162. Cote 64, Saskatchewan: 607
  163. Cross Lake 19E, Manitoba: 605
  164. Lac Brochet 197A, Manitoba: 604
  165. Shoal River Indian Reserve 65A, Manitoba: 603
  166. Osoyoos 1, British Columbia: 600
  167. Cumberland House Cree Nation 20, Saskatchewan: 595
  168. Sucker Creek 150A, Alberta: 594
  169. Neyaashiinigmiing 27, Ontario: 591
  170. Carrot River 29A, Saskatchewan: 590
  171. Christian Island 30, Ontario: 584
  172. Little Pine 116, Saskatchewan: 577
  173. Bloodvein 12, Manitoba: 576
  174. South Saanich 1, British Columbia: 571
  175. Mission 1, British Columbia: 569 — Esla7an/Squamish Nation, Skwxwu7mesh people, North Vancouver
  176. Roseau River 2, Manitoba: 568
  177. Rankin Location 15D, Ontario: 566
  178. Chehalis 5, British Columbia: 560
  179. God's River 86A, Manitoba: 556
  180. Muskoday First Nation, Saskatchewan: 553
  181. Seabird Island, British Columbia: 548
  182. Shoal Lake 28A, Saskatchewan: 545
  183. Ministikwan 161, Saskatchewan: 533
  184. Matimekosh, Québec: 528
  185. Wapachewunak 192D, Saskatchewan: 526
  186. Anahim's Flat 1, British Columbia: 526
  187. Kitamaat 2, British Columbia: 514
  188. Cowessess 73, Saskatchewan: 513
  189. Alderville First Nation, Ontario: 506
  190. Kahkewistahaw 72, Saskatchewan: 506
  191. Timiskaming, Québec: 505
  192. The Narrows 49, Manitoba: 505
  193. Eel Ground 2, New Brunswick: 503
  194. Keeseekoose 66, Saskatchewan: 500

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b] General Guide to Criminal Jurisdiction in Indian Country2012-04-15.
  2. ^ [a b] Michael J. Bulzomi, "Indian Tribal Sovereignty", FBI Law Enforcement Bulletin June 2001.2009-03-05
  3. ^ Oliphant v. Suquamish Indian Tribe (1978)2012-04-15.
  4. ^ United States Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, "Tribal Law Enforcement, 2008"2012-04-15.
  5. ^ [a b] Testimony of William Patrick Ragsdale, Director of Justice Services, Indian Affairs (2008)2009-03-05.
  6. ^ Electronic Code of Federal Regulations Title 25: Indians, PART 12—INDIAN COUNTRY LAW ENFORCEMENT2009-03-05
  7. ^ Federal Bureau of Investigation, "Indian Country Crime"2012-04-15.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]