USA:s representanthus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Representanthuset” leder hit. För andra betydelser, se Representanthus.
Förenta staternas representanthus
United States House of Representatives
Emblem eller logo.
Typ
Utformning Underhus
Ledning
Talman John Boehner (Republikanerna)
sedan 5 januari 2011
Majoritetsledare Eric Cantor (Republikanerna)
sedan 3 januari 2011
Minoritetsledare Nancy Pelosi (Demokraterna)
sedan 3 januari
Struktur
Antal platser 435 + 6 utan rösträtt
113USHouseStructure.svg
Politiska grupper      Republikanska partiet (234)

     Demokratiska partiet (199)

     vakanta mandat (2)
Val
Senaste valet 6 november 2012
Mötesplats
Obama Health Care Speech to Joint Session of Congress.jpg
Representanthuskammaren, Kapitolium, Washington, District of Columbia
Webbplats
www.house.gov

USA:s representanthus (engelska: United States House of Representatives) är underhuset i Kongressen, som är USA:s federala lagstiftande församling. Samtliga mandat tillsätts samtidigt i allmänna val som hålls i november månad vartannat år. Mandaten fördelas mellan delstaterna i förhållande till folkmängd, men en delstat får aldrig mindre än ett mandat. Den tvååriga mandatperioden, som indelas i årsvisa sessioner, börjar den 3 januari året efter valåret.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under Konfederationsartiklarna bestod kongressen av en kammare där varje delstat hade en röst. På 1787 års konstitutionskonvent i Philadelphia förekom två huvudalternativ för utformningen av den lagstiftande församlingen: Å ena sidan Virginiaplanen som rekommenderade ett direktvalt underhus och ett överhus där delstaterna skulle representeras; enligt denna plan skulle överhuset väljas av underhuset vilket föredrogs av de större delstaterna med större befolkningar.[1] Å andra sidan fanns New Jerseyplanen som rekommenderade att behålla den gamla kongressens utformning med en röst per delstat, något som skulle ha gynnat de mindre delstaterna.[1] En kompromiss föreslogs av Connecticuts delegation där man stödde idén med två kammare men där alla delstater skulle representeras lika i överhuset oavsett befolkning. Denna kompromiss gick igenom och inkluderades i USA:s konstitution som i stort trädde i kraft och ersatte Konfederationsartiklarna 1789, samma år som det första valet till Representanthuset hölls.

Sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Representanthuset har 435 ledamöter med rätt att delta i omröstningar och sex ledamöter (delegater) utan sådan rätt. Delegaterna representerar Columbiadistriktet och de icke till fullo införlivade territorierna Amerikanska Samoa, Guam, Nordmarianerna, Amerikanska Jungfruöarna och Puerto Rico.

Talmannen[redigera | redigera wikitext]

Talmannens sigill

Representanthusets talman (engelska: Speaker of the House of Representatives) väljs vid inledningen av en ny mandatperiod eller då en vakans uppstått. Talmannen är nummer två i successionsordningen för USA:s president efter USA:s vicepresident (som fungerar som senatens talman).

Den nuvarande talmannen är republikanen John Boehner; han är den 61:e innehavaren av detta ämbete och ersatte demokraten Nancy Pelosi den 1 januari 2011, som var den första kvinnan på posten.

Val[redigera | redigera wikitext]

Varje delstat representeras av ett antal ledamöter som motsvarar delstatens folkmängd, dock minst en. Ledamöterna väljs i allmänna val med relativ majoritet i enmansvalkretsar på valdagen (första måndagen i november) varje jämnt år. Efter att en folkräkning genomförts (under år som slutar med 0) är året med 2 som slutsiffra det första året då val till USA:s representanthus äger rum med valkretsindelning baserad på den folkräkningen (och den mandatperiod som baseras på den valkretsindelningen börjar den 3 januari året därpå).

Valbara till representanthuset är personer som fyllt 25 år och som varit amerikanska medborgare sedan minst sju år. År 2008 representerade varje ledamot i genomsnitt nästan 700 000 amerikanska medborgare.

I de flesta delstater nomineras de stora partiernas respektive kandidater valkretsvis genom partivisa primärval, som vanligtvis äger rum under vår och sommar. I vissa delstater väljs republikanernas och demokraternas kandidater på partistämmor under våren eller försommaren, oftast med acklamation för att återspegla förtroende för den sittande kongressledamoten eller resultatet av tidigare slutna förhandlingar.

År 1967 infördes federala lagar som krävde att representanthusets ledamöter skulle väljas i enmansvalkretsar, då man (som en konsekvens av det nyligen inträffade rättsfallet Wesberry versus Sanders) fruktade att domstolar skulle tvinga delstater som vägrade ändra sin valkretsindelning till att valkretsarna fick ungefär jämstora folkmängder att införa proportionella val, samt för att förhindra att sydstater försökte urvattna icke vitas inflytande i valet.

Louisiana har varit unikt såtillvida att en första valomgång äger rum på valdagen och en andra omgång med de två toppkandidaterna (oavsett parti) genomförs om ingen fått mer än hälften av rösterna i första omgången. Delstaterna Washington och Californien har på senare tid också infört liknande system.

Platser som blir lediga under pågående mandatperiod tillsätts oftast genom fyllnadsval. En ledamot som valts i ett fyllnadsval tillträder dagen efter valet eller så snart valresultatet fastställts.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Representanthusets Office of Law Revision Counsel sammanställer United States Code, USA:s kodifierade lagsamling.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] US Constitution.net. ”Constitutional Topic: The Constitutional Convention”. http://www.usconstitution.net/consttop_ccon.html. Läst 17 oktober 2007.