Umeå landsförsamling
| Umeå landsförsamling | |
| Församling | |
 Backenkyrkan från 1500-talet
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Kontrakt | Södra Västerbottens kontrakt |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Folkmängd | 14 302 (2014)[1] |
| - män | 7 102 (2014)[1] |
| - kvinnor | 7 200 (2014)[1] |
| Församlingskod | 248002 |
| Pastoratskod | 110206 |
| Webbplats: Officiell webbplats | |
| Församlingens geografiska avgränsning | |
Umeå landsförsamling är en församling inom Svenska kyrkan i Södra Västerbottens kontrakt av Luleå stift. Församlingen ingår i Umeå pastorat och ligger i Umeå kommun, Västerbottens län.
Administrativ historik
Umeå landsförsamling har medeltida ursprung. Ur församlingen har utbrutits: 1606 Lycksele församling, 30 augusti 1646 Umeå stadsförsamling, 1768 Degerfors församling, 1793 Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling (införlivades igen 1861), 1802 Holmöns församling, 1823 Sävars församling, 1825 Vännäs församling, 27 februari 1863 Holmsunds församling, 1 maj 1913 en del av den då bildade Hörnefors församling och 1963 Tavelsjö församling och Tegs församling.
1970 överfördes till Umeå stadsförsamling ett område med 175 invånare och med en areal av 20,80 kvadratkilometer, varav 18,40 kvadratkilometer land.[2]
Församlingen utgjorde till 11 februari 1617 ett eget pastorat för att därefter till 1673 vara moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling och Lycksele som 30 augusti 1646 utökades med Umeå stadsförsamling. Från 1673 till 1800 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling som 1768 utökades med Degerfors församling och 1793 med Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling. Från 1800 till 1835 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck som 1802 utökades med Holmöns församling, 1823 med Sävars församling och 1825 med Vännäs församling. Från 1835 till 1861 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck och från 1861 till 1871 Umeå landsförsamling och Umeå stadsförsamling som 27 februari 1863 utökades med Holmsunds församling. Från 1871 till 1 maj 1918 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling och Holmsund, därefter till 1963 ett eget pastorat. Från 1963 till 2014 moderförsamling i pastoratet Umeå och Tavelsjö. Från 1 januari 1926 till 31 december 1962 var församlingen uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Umeå landsförsamlings södra kbfd och Tavelsjö kbfd.[3] Från 2014 ingår församlingen i Umeå pastorat.[4]
Areal
Umeå landsförsamling omfattade den 1 november 1975 (enligt indelningen 1 januari 1976) en areal av 477,1 kvadratkilometer, varav 466,1 kvadratkilometer land.[5]
Kyrkor
Series pastorum
Den förste kyrkoherden som är känd vid namn är Olaus Johannes Gothus (död ca 1425) som innan dess varit kyrkoherde i Torstuna socken. Mäster Gerlach var den förste lutherske prästen, och han utnämndes av Gustav Vasa. Församlingen fick sin första kyrkoorgel 1535 under tiden Bo Warniksson var kyrkoherde. Han var bördig från Umeå. Ärkebiskop Andreas Laurentii Björnram, bördig från Umeå, var kyrkoherde i församlingen innan han blev biskop. Under 1600-talet tillhörde flera kyrkoherdar släkten Gestricius-Njurenius-Plantin. Kyrkoherden Nils Grubb skapade en nyväckt religiositet med folkbildning på 1700-talet. Under flera årtionden på 1800-talet var Anders Abraham Grafström kyrkoherde, och han var också ledamot av Svenska Akademien. Nils Ahnlunds far Olof Ahnlund var församlingens kyrkoherde vid övergången till 1900-talet.[6]
Se även
Källor
- ^ [a b c] ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015.
- ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1970 del 1 sida 255 i pdf:en anm. till Västerbottens län not 7
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015
- ^ Bygdén, Leonard (1923–1926). ”Umeå landsförsamling”. Härnösands stifts herdaminne. http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm
Externa länkar
- Officiell webbplats
- Kyrkoarkivet för Umeå landsförsamling – Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet
| ||||||||||||||||||||||||||||
