Anders Abraham Grafström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anders Abraham Grafström, 1790-1870.

Anders Abraham Grafström, född 10 januari 1790 i Sundsvall, död 24 juli 1870 i Umeå, var en präst, historiker, riksdagsman och skald.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anders Abraham Grafström föddes 1790 i Sundsvall som son till grosshandlaren Abraham Grafström och Maria Lochner. Via mödernet var han ättling till den adliga ätten Tigerstedt,[1] och därmed till ätten Wallenstierna och både Bureätten och Sursill.[2]

Han studerade vid Uppsala universitet, där han inskrevs 1809 och blev fil.mag. 1815. Genom Erik Gustaf Geijer blev Grafström 1820 docent i svensk historia, varefter han undervisade vid Krigsakademien. 1830 prästvigdes han, och 1833 utnämndes han till lektor i Härnösand samt fick en professors titel. Han utsågs 1835 till kyrkoherde i Umeå, disputerade 1844, och steg till kontraktsprost 1849. Han var riksdagsman mellan åren 1840 och 1851. Grafström verkade för bättre kommunikationer i Norrland och var den som fick till stånd regelbunden ångbåtstrafik längs norrlandskusten.

Anders Abraham Grafström var ledamot av Svenska Akademien 1839–1870, stol 6, Musikaliska akademien och Lantbruksakademien.

Grafström var gift två gånger, båda gångerna med döttrar till Frans Michael Franzén. Själv var han svärfader både till Arthur Hazelius och dennes syster, samt far till Frithiof Grafström.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

I ungdomen var Grafström medarbetare i både Poetisk kalender och Stockholmsposten. Grafström tillhörde den litterära kretsen kring Malla Silfverstolpe och Atterbom. Hans skönlitterära författarskap förs till romantiken. Han erhöll Svenska akademiens stora pris 1825 för en dikt om kronprinsens bröllop. Bland hans mera kände dikter märks Norrland och Harpan.[3]

Några av hans dikter är tonsatta av Johan Erik Nordblom, bland annat visan I ensliga stugan en kulen kväll från 1850. Han har även författat en känd biografi över sin svärfader Frans Michael Franzén.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • De lingua, originis gentis Sviogothicae indice. Upsala, 1811.
  • Tal öfver Högstsalig Hans Majestät Konung Carl XIII, hållet på Gustavianska Lärosalen i Upsala, den 6 maj 1818. Stockholm, 1818.
  • De Statu Rerum Sveciarum ad Mortem Ingialdi Illråda Dissertatio Historica. (Beteiligt Petrus Ephraim Oldberg und Johannes P. Bosén). Dissertation Upsala 1820.
  • De reformatione religionis christianae post Lutherum continuata. Upsala, 1829.
  • Skalde-försök. Stockholm, 1826-1832.
  • Ett år i Sverige. Stockholm, 1827-35 (Ed. Christian Didrik Forssell).
  • Sånger från Norrland. Stockholm, 1841.
  • Nya sånger från Norrland. Stockholm, 1848.
  • Samlade skaldestycken. Stockholm, 1864.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sursill.net/c_beata_a8.htm
  2. ^ Tigerstedts mor tillhörde ätten Wallenstierna.
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska män och kvinnor, band 3, Stockholm 1946, s. 82

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Adolf Göran Mörner
Svenska Akademien,
Stol nr 6

1839-1870
Efterträdare:
Fredrik August Dahlgren