Umeå kommun är en kommun i Västerbottens län (i delar av landskapen Västerbotten och Ångermanland). Centralort är staden Umeå.
Kommunen är genomfluten av Ume älv och dess biflöde Vindelälven.
Administrativ historik [redigera]
Kommuner runt Umeå år 1952.
Om inget annat anges är det en landskommun.
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades inom det område som i dag utgör Umeå kommun, förutom Umeå stad, även Umeå landskommun, Sävars landskommun och Nordmalings landskommun. 1914 bildades Hörnefors landskommun genom utbrytning av områden ur såväl Umeå som Nordmalings landskommuner. Resterande del av Nordmaling kvarstår än i dag som en egen kommun. 1918 bröts Holmsunds landskommun ut ur Umeå landskommun och 1925 avskiljdes en del av Sävars landskommun för att bilda Holmöns landskommun. Holmsunds landskommun ombildades till köping 1947. Den landsomfattande kommunreformen 1952 påverkade inte området. Umeå landskommun uppgick i staden 1965[6].
Följande municipalsamhällen fanns inom området: Hörnefors (inom Hörnefors landskommun 1941–1957), Obbola (1939–1946), Holmsund (1894–1946 först inom Umeå landskommun, därefter i Holmsunds landskommun fram till köpingsbildningen), Teg (1924–1960), Backen (1941–1958) (de båda senaste inom Umeå landskommun).
Sammanläggningen av kommunerna inom Umeå kommunblock skedde 1974, då nuvarande Umeå kommun bildades.
-
Blasonering: I blått fält tre avskurna renhuvuden av silver, ställda två över ett, med hornkrona och tunga röda.'
Vapnet är detsamma som gällde för Umeå stad. I ett kungligt brev från 1646 förskrivs att Umeå stads sigill ska innehålla tre renhuvuden. Som vapen fastställdes detta av Kungl. Maj:t 1947. Efter kommunbildningen på 1970-talet fanns ytterligare fyra vapen, men man beslutade att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades för Umeå kommun hos Patent- och registreringsverket 1979.
Befolkningsmässigt är Umeå kommun Sveriges elfte största kommun och Norrlands största med 114 075 invånare. Befolkningstillväxten 2010–2035 prognostiseras till +10%.[7] Centralorten Umeå är den största tätorten, och andra större tätorter är Holmsund, Hörnefors, Sävar, Obbola, Täfteå, Röbäck och Ersmark.
Medelåldern i kommunen är 38,0 år (2008)[8], vilket är 3 år under riksgenomsnittet och kan förklaras av att Umeå är en utbildningsstad med bland annat Umeå universitet (invigt 1965) och Sveriges lantbruksuniversitet.
Umeå kommun är en expansiv inflyttningskommun som hade 75 290 invånare när kommunsammanslagningarna var genomförda 1975 och passerade 100 000 invånare 1995. Det innebär bland annat att två tredjedelar av kommunens befolkning består av personer som är födda utanför kommunens gränser – de allra flesta[källa behövs] i andra kommuner i Västerbottens län och de övriga Norrlandslänen – och att omkring en tiondel är utrikes födda. De största invandrargrupperna kommer från Finland, Iran, Irak, Indien, Norge, Somalia, Kina, Etiopien, Tyskland, Ryssland, Sydkorea, Polen, Sri Lanka, Thailand, Storbritannien, USA, Colombia och från Bosnien och Hercegovina och andra nya nationer som tidigare ingick i Jugoslavien.
Brottsligheten är lägre i Umeå kommun än i andra större kommuner[förtydliga], med 9 763 anmälda brott per 100 000 invånare att jämföra med 20 187 för kommunerna i Stockholms län.[9]
Nedan redovisas de 20 största nationaliteterna med fler än 100 personer som var folkbokförda i Umeå kommun den sista december 2009. I Umeå kommun finns det 99 nationaliteter folkbokförda med fler än 10 personer.
Befolkningsutveckling [redigera]
Umeå kommun är den kommun i Norrland som ökat mest i befolkning sedan 1970-talet.[10]
| Befolkningsutvecklingen i Umeå kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
69 547 |
| 1975 |
|
75 290 |
| 1980 |
|
81 088 |
| 1985 |
|
85 108 |
| 1990 |
|
91 258 |
| 1995 |
|
101 337 |
| 2000 |
|
104 512 |
| 2005 |
|
110 758 |
| 2010 |
|
115 473 |
| 2013-03-31 |
|
117 524 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Av de anställda finns 51 procent i privata sektorn och 49 procent i offentliga sektorn, vilket innebär att Umeå kommun har en större offentlig sektor än genomsnittet för svenska kommuner[källa behövs]. Större arbetsgivare är Umeå kommun, Västerbottens läns landsting med Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Volvo Lastvagnar, GE Healthcare, Ålö, Norra Skogsägarna, Konsum Nord, SCA Packaging Obbola, Komatsu Forest, Norrmejerier, AstraZeneca och Västerbottens-Kuriren. Försvaret var tidigare en stor arbetsgivare, men 1996 beslutade riksdagen om nedläggning av verksamheten i Umeå.
Offentlig sektor [redigera]
- Umeå kommun (cirka 11 300 anställda)
- Umeå universitet (drygt 4 000 anställda) [11]
- Norrlands universitetssjukhus (cirka 6 200 anställda)
- Volvo Lastvagnar (cirka 2 400 anställda)
- SCA Packaging Obbola (cirka 380 anställda)
- Ålö (cirka 430 anställda)
- Norra Skogsägarna (cirka 400 anställda)
Besöksnäringen [redigera]
En sektor som vuxit i takt med staden är besöksnäringen. 2005 omsatte rese- och turistnäringen i Umeå cirka 924 miljoner kronor, till stor del beroende på affärsresor, konferenser och Stora Nolia-mässan – näst Stockholms Internationella Bilsalong den mest besökta i landet[12] – som arrangeras i Umeå vartannat år, senast 2009, och i Piteå vartannat år. Några av de populäraste besöksmålen i Umeå är Västerbottens museum med Gammlia friluftsmuseum, Umeå Energicentrum, Umedalen Skulptur, Stornorrfors vattenkraftverk och Bildmuseet. Många turister besöker även öarna Holmön och Norrbyskär. I den större Umeåregionen, som förutom Umeå består av kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Vännäs och Robertsfors, är viktiga besöksmål Olofsfors bruk, Älgens Hus, Vindelälvens forsar och Ostens lager (lagring av Västerbottensost).
Kommunikationer [redigera]
Två europavägar passerar genom Umeå kommun: E4 och E12. Tre bilbroar korsar Ume älv i Umeå: Tegsbron (invigd 1949), Kyrkbron (1975) och Kolbäcksbron (2001). Obbolabron mellan Holmsund och Obbola var färdigbyggd 1989. I Holmsund finns Umeå hamn med godshantering samt färjeförbindelse till finska Vasa, som är Umeås närmaste grannstad.
Botniabanan, en nyligen färdigställd järnväg längs med Norrlandskusten, kommer att kraftigt förkorta restiderna i nord-sydlig riktning. Botniabanan med regional snabbtågstrafik kommer att underlätta pendling. Stationer har byggts i södra grannkommunen Nordmaling (53 km söder om Umeå) och i Hörnefors (30 km söder om Umeå). Ett nytt resecentrum, Umeå Östra, har även byggts vid universitetssjukhuset/universitetet i Umeå.
Sträckan Umeå–Örnsköldsvik (11 mil) tar under 40 minuter att avverka med snabbtåg, jämfört med över en timme med bil i dag. När det gäller den interregionala snabbtågstrafiken kommer exempelvis restiden Umeå–Sundsvall att förkortas till ungefär 2,5 timmar när banan blir optimerad för 250 km/h, det vill säga den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. På grund av upprustning av Ådalsbanan går det för närvarande[Uppdatering behövs] inga tåg söder om Örnsköldsvik från Umeå i anslutning till Botniabanan. Under hösten 2011 väntas dock Ådalsbanan vara klar och då kan tågtrafiken börjas utnyttjas fullt ut. Resan med tåg Stockholm–Umeå minskar från 11 timmar till ungefär 5,5 timmar. Tåget kommer därmed kunna konkurrera mer effektivt med flyget.
Umeå Airport ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum och är den sjunde största flygplatsen i landet (2011), mätt i antal passagerare. År 2011 hade flygplatsen cirka 955 000 passagerare.
Tätorter och småorter [redigera]
I Umeå kommun finns det 20 tätorter och 40 småorter.[13][14] Centralorten är i fet stil.
| Nr |
Tät- och småorter |
Folkmängd |
| 1 |
Umeå |
&&&&&&&&&&075645.&&&&&075 645 |
| 2 |
Holmsund |
&&&&&&&&&&&05482.&&&&&05 482 |
| 3 |
Sävar |
&&&&&&&&&&&02672.&&&&&02 672 |
| 4 |
Hörnefors |
&&&&&&&&&&&02573.&&&&&02 573 |
| 5 |
Röbäck |
&&&&&&&&&&&02300.&&&&&02 300 |
| 6 |
Obbola |
&&&&&&&&&&&02175.&&&&&02 175 |
| 7 |
Ersmark |
&&&&&&&&&&&01486.&&&&&01 486 |
| 8 |
Täfteå |
&&&&&&&&&&&01029.&&&&&01 029 |
| 9 |
Tomtebo |
&&&&&&&&&&&&0633.&&&&&0633 |
| 10 |
Innertavle |
&&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549 |
| 11 |
Stöcke |
&&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477 |
| 12 |
Hissjön |
&&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447 |
| 13 |
Sörfors |
&&&&&&&&&&&&0397.&&&&&0397 |
| 14 |
Bullmark |
&&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343 |
| 15 |
Flurkmark |
&&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302 |
| 16 |
Tavelsjö |
&&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247 |
| 17 |
Sörmjöle |
&&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231 |
| 18 |
Västibyn |
&&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219 |
| 19 |
Botsmark |
&&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209 |
| 20 |
Stöcksjö |
&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205 |
-
-
Politiken i Umeå kommun utövas genom kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Utöver detta finns en tjänstemannaorganisation som arbetar för nämndernas räkning och bolag där kommunen är hel- och delägare. Kommunfullmäktige fungerar som kommunens riksdag och är högsta beslutande organ. Där tas beslut i alla ärenden som är av "överordnad eller principiell natur eller som är särskilt betydelsefulla". Antalet platser, det vill säga mandat, i fullmäktige är 65 och är under mandatperioden 2010-2014 fördelade mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Arbetarpartiet. Socialdemokraterna har 25 mandat och näst största partiet Moderaterna har 13 mandat. Kommunstyrelsen som fungerar som kommunens regering ansvarar för övergripande ledning, samordning och ekonomi. Ledamöterna, femton stycken, utses av kommunfullmäktige. För närvarande är alla fullmäktigepartier representerade där utom Arbetarpartiet. Kommunstyrelsen leds av kommunalrådet Lennart Holmlund (S). Övriga kommunalråd är Anders Ågren (M), Mari-Louise Rönnmark (S) och Tamara Spiric (V). I kommunen finns tio nämnder vilka har olika ansvarsområden samt tre kommundelsnämnder. De senare har en separat organisation och fungerar som lokala kommunalstyrelser.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
RS |
AP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
22 |
|
|
|
12 |
11 |
1 |
5 |
|
51 |
88,0 |
|
| 1973 |
3 |
29 |
|
|
|
17 |
8 |
2 |
6 |
|
65 |
90,4 |
|
| 1976 |
3 |
28 |
|
|
|
18 |
8 |
2 |
6 |
|
65 |
91,1 |
|
| 1979 |
6 |
28 |
|
|
|
13 |
8 |
2 |
8 |
|
65 |
89,8 |
|
| 1982 |
5 |
30 |
1 |
|
|
12 |
5 |
2 |
10 |
|
65 |
90,4 |
|
| 1985 |
5 |
28 |
3 |
|
|
8 |
10 |
2 |
9 |
|
65 |
88,7 |
|
| 1988 |
4 |
30 |
5 |
|
|
8 |
9 |
2 |
7 |
|
65 |
85,4 |
|
| 1991 |
4 |
27 |
4 |
|
|
10 |
7 |
4 |
9 |
|
65 |
85,4 |
|
| 1994 |
5 |
31 |
6 |
|
|
8 |
5 |
2 |
8 |
|
65 |
85,6 |
|
| 1998 |
10 |
23 |
5 |
2 |
|
5 |
4 |
6 |
10 |
|
65 |
85,6 |
|
| 2002 |
8 |
26 |
4 |
3 |
|
7 |
8 |
4 |
5 |
|
65 |
79,74 |
|
| 2006 |
6 |
26 |
5 |
3 |
|
7 |
5 |
4 |
9 |
|
65 |
81,15 |
|
| 2010 |
7 |
25 |
6 |
|
1 |
4 |
5 |
4 |
13 |
|
65 |
83,85 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valresultat före 1970, se Umeå stad.
Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2010 [redigera]
| Parti |
Valdistrikt |
Kommun |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| M |
Östteg |
27,70 % |
18,29 % |
| KD |
Sävar Västra |
9,53 % |
4,65 % |
| FP |
Mariehemsgård |
17,93 % |
8,27 % |
| C |
Tavelsjö |
21,75 % |
6,29 % |
| MP |
Nydalahöjd |
23,37 % |
8,14 % |
| S |
Hörnefors Västra |
54,17 % |
38,23 % |
| V |
Ålidhem Södra |
21,05 % |
11,14 % |
| AP |
Norra Ersboda |
6,55 % |
2,38 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
 |
|
 |
|
Tamara Spiric (V) och Anders Ågren (M) är två av kommunalråden i Umeå kommun
|
En förteckning över Umeå kommuns förtroendevalda finns här.
Religiösa samfund m.m. [redigera]
Svenska kyrkans församlingar och kyrkobyggnader [redigera]
Det finns nio församlingar i Umeå kommun:[16]
Övriga samfund o.d. [redigera]
|
I Europa:
|
Utanför Europa:
|
I Vänortsparken finns ett konstverk Tellus - en jordglob, som visar de olika vänorternas geografiska läge. Varje vänort har dessutom en egen yta i parken med något typiskt för orten.
Källa:[17]
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ Statistiska centralbyrån, 16 juni 2011 läst 2011-06-16
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ Umeå landskommun i Nationell arkivdatabas
- ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
- ^ Brottsförebyggande rådet 2008
- ^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2009&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1
- ^ Umeå universitet: Umeå universitets årsredovisning 2009 (pdf)
- ^ Fairlink Mässguide
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Umeå.se
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ Http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter/vanorterochsamarbetsorter.4.bbd1b101a585d7048000173977.html
Externa länkar [redigera]
Sverige
Finland
Etiopien
Iran
Polen
Irak
Sydkorea
Kina
USA
Indien
Storbritannien
Somalia
Colombia
Tyskland
Sri Lanka
Norge
Pakistan
Thailand
Eritrea
Ryssland
Libanon
