Umeå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Umeå kommun
Kommun
Umeå vapen.svg
Slogan: Umeå. Vill mer.
Land  Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Västerbotten, Ångermanland
Domsaga Umeå domsaga[1]
Läge 63°50′0″N 20°15′0″Ö / 63.83333°N 20.25000°Ö / 63.83333; 20.25000Koordinater: 63°50′0″N 20°15′0″Ö / 63.83333°N 20.25000°Ö / 63.83333; 20.25000
Centralort Umeå
Areal 2 396,74 km² (2013-01-01)[2]
39:e största (av 290)
 - land 2 316,61 km²
 - vatten 80,13 km²
Folkmängd 118 258 (2014-06-30)[4]
11:e största (av 290)
 - centralort 79 594[3] (2005)12:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 51,05 invånare/km²[4][2]
93:e högsta (av 290)
Bildad 1974
Kommunstyrelsens
ordförande
Lennart Holmlund (S)
Kommunkod 2480[5]
Umea Municipality in Västerbotten County.png
Webbplats: www.umea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Umeå kommun är en kommun i Västerbottens län (i delar av landskapen Västerbotten och Ångermanland). Centralort är staden Umeå.

Kommunen är genomfluten av Ume älv och dess biflöde Vindelälven.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommuner runt Umeå år 1952.
Om inget annat anges är det en landskommun.

Kommunens område motsvarar socknarna: Nordmaling (mindre del) Sävar och Umeå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Umeå stad som 1863 bildade en stadskommun. Hörnefors landskommun bildades 1914 genom utbrytning av områden ur Nordmalings och Umeå landskommuner i Ångermanland respektive Västerbotten. Holmöns landskommun bildades 1925 genom en utbrytning ur Sävars landskommun.

Djupviks municipalsamhälle inrättades i Umeå landskommun 9 februari 1894. Holmsunds landskommun bildades 1918 genom en utbrytning ur Umeå landskommun, dit muncipalsamhället fördes. Detta uppgick 3 februari 1933 i det då bildade Holmsunds municipalsamhälle. Obbola municipalsamhälle inrättades 22 september 1939 i Holmsunds landskommun. 1947 ombildades landskommunen till Holmsunds köping samtidigt som municipalsamhällena upplöstes. Tegs municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes vid utgången av 1960. Backens municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1958. Hörnefors municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1957.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1965 införlivades Umeå landskommun i Umeå stad. Umeå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Umeå stad. Holmsunds kommun bildades samtidigt av Holmsunds köping. 1974 införlivades Holmön, Holmsunds, Hörnefors och Sävars kommuner.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Umeå tingsrätts domsaga. [8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Umeå kommunvapen

Blasonering: I blått fält tre avskurna renhuvuden av silver, ställda två över ett, med hornkrona och tunga röda.'

Vapnet är detsamma som gällde för Umeå stad. I ett kungligt brev från 1646 förskrivs att Umeå stads sigill ska innehålla tre renhuvuden. Som vapen fastställdes detta av Kungl. Maj:t 1947. Efter kommunbildningen på 1970-talet fanns ytterligare fyra vapen, men man beslutade att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades för Umeå kommun hos Patent- och registreringsverket 1979.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsmässigt är Umeå kommun Sveriges elfte största kommun och Norrlands största med 114 075 invånare. Centralorten Umeå är den största tätorten, och andra större tätorter är Holmsund, Hörnefors, Sävar, Obbola, Täfteå, Röbäck och Ersmark.

Medelåldern i kommunen är 38,0 år (2008)[9], vilket är 3 år under riksgenomsnittet och kan förklaras av att Umeå är en utbildningsstad med bland annat Umeå universitet (invigt 1965) och Sveriges lantbruksuniversitet.

Umeå kommun är en expansiv inflyttningskommun som hade 75 290 invånare när kommunsammanslagningarna var genomförda 1975 och passerade 100 000 invånare 1995. Det innebär bland annat att två tredjedelar av kommunens befolkning består av personer som är födda utanför kommunens gränser – de allra flesta[källa behövs] i andra kommuner i Västerbottens län och de övriga Norrlandslänen – och att omkring en tiondel är utrikes födda. De största invandrargrupperna kommer från Finland, Iran, Irak, Indien, Norge, Somalia, Kina, Etiopien, Tyskland, Ryssland, Sydkorea, Polen, Sri Lanka, Thailand, Storbritannien, USA, Colombia och från Bosnien och Hercegovina och andra nya nationer som tidigare ingick i Jugoslavien.

Brottsligheten är lägre i Umeå kommun än i andra större kommuner[förtydliga], med 9 763 anmälda brott per 100 000 invånare att jämföra med 20 187 för kommunerna i Stockholms län.[10]

Nedan redovisas de 20 största nationaliteterna med fler än 100 personer som var folkbokförda i Umeå kommun den sista december 2009. I Umeå kommun finns det 99 nationaliteter folkbokförda med fler än 10 personer.

1  Finland &&&&&&&&&&&02085.&&&&&02 085    11  Etiopien 249
2  Iran 764    12  Polen 207
3  Irak 711    13  Sydkorea 181
4  Kina 391    14  USA 179
5  Indien 332    15  Storbritannien 173
6  Somalia 328    16  Colombia 171
7  Tyskland 320    17  Sri Lanka 164
8  Norge 286    18  Pakistan 147
9  Thailand 285    19  Eritrea 140
10  Ryssland 276    20  Libanon 125

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Umeå kommun är den kommun i Norrland som ökat mest i befolkning sedan 1970-talet.[11] Befolkningstillväxten har varit +36 % under 25 år (1985-2010), och prognosticeras till ytterligare +10 % under påföljande 25 år (2010–2035) för att då nå 127 004 invånare.[12]

Befolkningsutvecklingen i Umeå kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
69 547
1975
  
75 290
1980
  
81 088
1985
  
85 108
1990
  
91 258
1995
  
101 337
2000
  
104 512
2005
  
110 758
2010
  
115 473
2014-06-30
  
118 258
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Som regionalt centrum, och med större arbetsgivare som Umeå kommun, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Västerbottens läns landsting med Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, har kommunen högre andelar anställda inom sektorerna Vård och omsorg och Utbildning än riket i genomsnitt.[13] Större arbetsgivare är också Volvo Lastvagnar, GE Healthcare, Ålö, Norra Skogsägarna, Konsum Nord, SCA Packaging Obbola, Komatsu Forest, Norrmejerier, AstraZeneca och Västerbottens-Kuriren.

Försvaret var tidigare en stor arbetsgivare, men sedan K4 1980 flyttade till Arvidsjaur och I20 lades ned år 2000 återstår främst Totalförsvarets skyddscentrum, ett kunskapscentrum som har nära samarbete med den lokala verksamheten inom Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och det Europeiska CBRNE-centret[14] vid Umeå universitet.

Offentlig sektor[redigera | redigera wikitext]

  • Umeå kommun – cirka 9 775 anställda (2013)[15]
  • Umeå universitet – cirka 4 125 anställda (2013) [16]
  • Norrlands universitetssjukhus – cirka 6 200 anställda (2013)
  • Sveriges lantbruksuniversitet – cirka 475 anställda (2013)[17]

Privat sektor[redigera | redigera wikitext]

  • Volvo Lastvagnar AB – cirka 1 975 anställda (2013)[18]
  • Komatsu Forest AB – cirka 425 anställda (2013)[19]
  • GE Healthcare Biosciences AB – cirka 425 anställda (2013) [20]
  • SCA Packaging Obbola AB – cirka 330 anställda (2013)[21]

Besöksnäringen[redigera | redigera wikitext]

En sektor som vuxit i takt med staden är besöksnäringen. 2009 omsatte rese- och turistnäringen i Umeå cirka 959 miljoner kronor[22], till stor del beroende på affärsresor, konferenser och Stora Nolia-mässan – näst Stockholms Internationella Bilsalong den mest besökta i landet[23] – som arrangeras i Umeå vartannat år, senast 2013, och i Piteå vartannat år. Några av de populäraste besöksmålen i Umeå är Västerbottens museum med Gammlia friluftsmuseum, Umeå Energicentrum, Umedalen Skulptur, Stornorrfors vattenkraftverk och Bildmuseet. Många turister besöker även öarna Holmön och Norrbyskär. I den större Umeåregionen, som förutom Umeå består av kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Vännäs och Robertsfors, är viktiga besöksmål Olofsfors bruk, Älgens Hus, Vindelälvens forsar och Ostens lager (lagring av Västerbottensost).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Två europavägar passerar genom Umeå kommun: E4 och E12. Tre bilbroar korsar Ume älv i Umeå: Tegsbron (invigd 1949), Kyrkbron (1975) och Kolbäcksbron (2001). Obbolabron mellan Holmsund och Obbola var färdigbyggd 1989. I Holmsund finns Umeå hamn med godshantering samt färjeförbindelse till finska Vasa, som är Umeås närmaste grannstad.

Botniabanan, en nyligen färdigställd järnväg längs med Norrlandskusten, kommer att kraftigt förkorta restiderna i nord-sydlig riktning. Botniabanan med regional snabbtågstrafik kommer att underlätta pendling. Stationer har byggts i södra grannkommunen Nordmaling (53 km söder om Umeå) och i Hörnefors (30 km söder om Umeå). Ett nytt resecentrum, Umeå Östra, har även byggts vid universitetssjukhuset/universitetet i Umeå.

Sträckan Umeå–Örnsköldsvik (11 mil) tar under 40 minuter att avverka med snabbtåg, jämfört med över en timme med bil i dag. När det gäller den interregionala snabbtågstrafiken kommer exempelvis restiden Umeå–Sundsvall att förkortas till ungefär 2,5 timmar när banan blir optimerad för 250 km/h, det vill säga den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. Under hösten 2011 var Ådalsbanan klar och då kan tågtrafiken börja utnyttjas fullt ut. Resan med tåg Stockholm–Umeå minskar från 11 timmar till ungefär 5,5 timmar. Tåget kommer därmed kunna konkurrera mer effektivt med flyget.

Umeå Airport ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum och är den sjunde största flygplatsen i landet (2011), mätt i antal passagerare. År 2011 hade flygplatsen cirka 955 000 passagerare.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Arbetarbostad på Norrbyskär.

Sjöar[redigera | redigera wikitext]

Åar och älvar[redigera | redigera wikitext]

Slätter[redigera | redigera wikitext]

Berg[redigera | redigera wikitext]

Tätorter och småorter[redigera | redigera wikitext]

I Umeå kommun finns det 20 tätorter och 40 småorter.[24][25] Centralorten är i fet stil.


Nr Tät- och småorter Folkmängd
1 Umeå &&&&&&&&&&075645.&&&&&075 645
2 Holmsund &&&&&&&&&&&05482.&&&&&05 482
3 Sävar &&&&&&&&&&&02672.&&&&&02 672
4 Hörnefors &&&&&&&&&&&02573.&&&&&02 573
5 Röbäck &&&&&&&&&&&02300.&&&&&02 300
6 Obbola &&&&&&&&&&&02175.&&&&&02 175
7 Ersmark &&&&&&&&&&&01486.&&&&&01 486
8 Täfteå &&&&&&&&&&&01029.&&&&&01 029
9 Tomtebo &&&&&&&&&&&&0633.&&&&&0633
10 Innertavle &&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549
11 Stöcke &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
12 Hissjön &&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
13 Sörfors &&&&&&&&&&&&0397.&&&&&0397
14 Bullmark &&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
15 Flurkmark &&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302
16 Tavelsjö &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
17 Sörmjöle &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231
18 Västibyn &&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219
19 Botsmark &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209
20 Stöcksjö &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205
Nr Tät- och småorter Folkmängd
21 Överboda &&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196
22 Brännland &&&&&&&&&&&&0187.&&&&&0187
23 Norrbyn &&&&&&&&&&&&0178.&&&&&0178
24 Bodbyn &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
25 Djäkneböle &&&&&&&&&&&&0161.&&&&&0161
26 Strömbäck &&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151
27 Yttersjö &&&&&&&&&&&&0149.&&&&&0149
28 Skravelsjö &&&&&&&&&&&&0146.&&&&&0146
29 Kåddis &&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145
30 Degernäs &&&&&&&&&&&&0139.&&&&&0139
31 Bösta &&&&&&&&&&&&0138.&&&&&0138
32 Sörmjöle havsbad (västra delen) &&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112
33 Sjömyran och område öster om Stöcksjön &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110
34 Rödåsel &&&&&&&&&&&&0109.&&&&&0109
35 Sörmjöle havsbad (östra delen) &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107
36 Rödånäs &&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106
37 Ström &&&&&&&&&&&&0101.&&&&&0101
38 Norrmjöle &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100
39 Hössjö (västra delen) &&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098
40 Baggböle &&&&&&&&&&&&&097.&&&&&097
Nr Tät- och småorter Folkmängd
41 Kassjö &&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096
42 Sand &&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
43 Brännland (södra delen) &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086
44 Brattby (södra delen) &&&&&&&&&&&&&077.&&&&&077
45 Ansmark &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
46 Nerbyn &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
47 Yttertavle &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
48 Håkmark &&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074
49 Själafjärden &&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
50 Gravmark &&&&&&&&&&&&&067.&&&&&067
51 Haddingen &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
52 Svedjan &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
53 Djupviken &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
54 Bjännsjön &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
55 Kroksjö &&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058
56 Klabböle &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056
57 Hörneå &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
58 Hössjö (östra delen) &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
59 Kroklandet &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
60 Trehörningen (västra delen) &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051


Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Se även: Sport i Umeå

Badminton[redigera | redigera wikitext]

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Innebandy[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Se även: Kultur i Umeå

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Umeå kommun utövas genom kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Utöver detta finns en tjänstemannaorganisation som arbetar för nämndernas räkning och bolag där kommunen är hel- och delägare. Kommunfullmäktige fungerar som kommunens riksdag och är högsta beslutande organ. Där tas beslut i alla ärenden som är av "överordnad eller principiell natur eller som är särskilt betydelsefulla". Antalet platser, det vill säga mandat, i fullmäktige är 65 och är under mandatperioden 2010-2014 fördelade mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Arbetarpartiet. Socialdemokraterna har 25 mandat och näst största partiet Moderaterna har 13 mandat. Kommunstyrelsen som fungerar som kommunens regering ansvarar för övergripande ledning, samordning och ekonomi. Ledamöterna, femton stycken, utses av kommunfullmäktige. För närvarande är alla fullmäktigepartier representerade där utom Arbetarpartiet. Kommunstyrelsen leds av kommunalrådet Lennart Holmlund (S). Övriga kommunalråd är Anders Ågren (M), Mari-Louise Rönnmark (S) och Tamara Spiric (V). I kommunen finns tio nämnder vilka har olika ansvarsområden samt tre kommundelsnämnder. De senare har en separat organisation och fungerar som lokala kommunalstyrelser.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP RS AP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 22 12 11 1 5
22 12 11 5
51 88,0
43 8
1973 3 29 17 8 2 6
3 29 17 8 6
65 90,4
51 14
1976 3 28 18 8 2 6
3 28 18 8 6
65 91,1
46 19
1979 6 28 13 8 2 8
6 28 13 8 8
65 89,8
40 25
1982 5 30 1 12 5 2 10
5 30 12 5 10
65 90,4
39 26
1985 5 28 3 8 10 2 9
5 28 3 8 10 9
65 88,7
38 27
1988 4 30 5 8 9 2 7
4 30 5 8 9 7
65 85,4
35 30
1991 4 27 4 10 7 4 9
4 27 4 10 7 4 9
65 85,4
34 31
1994 5 31 6 8 5 2 8
5 31 6 8 5 8
65 85,6
36 29
1998 10 23 5 2 5 4 6 10
10 23 5 5 4 6 10
65 85,6
36 29
2002 8 26 4 3 7 8 4 5
8 26 4 3 7 8 4 5
65 79,74
35 30
2006 6 26 5 3 7 5 4 9
6 26 5 3 7 5 4 9
65 81,15
34 31
2010 7 25 6 1 4 5 4 13
7 25 6 4 5 4 13
65 83,85
33 32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat före 1970, se Umeå stad.

Mandatfördelning i Kommunfullmäktige 2010-2014.

Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2010[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
M Östteg 27,70 % 18,29  %
KD Sävar Västra 9,53 % 4,65  %
FP Mariehemsgård 17,93 % 8,27  %
C Tavelsjö 21,75 % 6,29  %
MP Nydalahöjd 23,37 % 8,14  %
S Hörnefors Västra 54,17 % 38,23  %
V Ålidhem Södra 21,05 % 11,14  %
AP Norra Ersboda 6,55 % 2,38  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

 Tamara Spiric (V) och Anders Ågren (M) är två av kommunalråden i Umeå kommun  Tamara Spiric (V) och Anders Ågren (M) är två av kommunalråden i Umeå kommun
Tamara Spiric (V) och Anders Ågren (M) är två av kommunalråden i Umeå kommun

En förteckning över Umeå kommuns förtroendevalda finns här.

Religiösa samfund m.m.[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans församlingar och kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Det finns nio församlingar i Umeå kommun:[27]

Övriga samfund o.d.[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Europa:

Utanför Europa:

I Vänortsparken finns ett konstverk Tellus - en jordglob, som visar de olika vänorternas geografiska läge. Varje vänort har dessutom en egen yta i parken med något typiskt för orten.

Källa:[28]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån, 16 juni 2011 läst 2011-06-16
  4. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  5. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
  10. ^ Brottsförebyggande rådet 2008
  11. ^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2009&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1
  12. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  13. ^ Umeå kommunKommunfakta 2013 (pdf) Läst 25 april 2014
  14. ^ Umeå universitet – Europeiska CBRNE-centret Läst 28 april 2014
  15. ^ Regionfakta Västerbottens län Läst 25 april 2014
  16. ^ Regionfakta Västerbottens län Läst 25 april 2014
  17. ^ Regionfakta Västerbottens län Läst 25 april 2014
  18. ^ Regionfakta Västerbottens län Läst 25 april 2014
  19. ^ Regionfakta Västerbottens län Läst 25 april 2014
  20. ^ Regionfakta Västerbottens län Läst 25 april 2014
  21. ^ Proff, The Businee Finder Läst 25 april 2014
  22. ^ Umea.se: "Shoppingturismen ökar i Umeå" Läst 25 april 2014
  23. ^ Fairlink Mässguide
  24. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  25. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  26. ^ Umeå.se
  27. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  28. ^ Http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter/vanorterochsamarbetsorter.4.bbd1b101a585d7048000173977.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]