Uppehållstillstånd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Uppehållstillstånd kallas ett tillstånd för en icke-medborgare att uppehålla sig på ett lands territorium. Person som saknar uppehållstillstånd kan bli avvisad / utvisad av myndighet till det landet är medborgare eller eventuellt annat land. Uppehållstillstånd kan återkallas bland annat på grund av brott.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svenskt uppehållstillstånd[redigera | redigera wikitext]

Fördelning av uppehållstillstånd efter skäl mellan 1980 och 2007.

I Sverige infördes krav på uppehållstillstånd år 1927 för utlänningar som uppehöll sig permanent i landet. En föregångare, uppehållsbok, hade införts år 1918. Från 1954 togs kravet på uppehållstillstånd bort för nordiska medborgare, se Nordiska passunionen. 2006 togs kravet på uppehållstillstånd bort för EES-medborgare som i regel har Uppehållsrätt. För medborgare i Schweiz gäller avtalet EU-Schweiz om fri rörlighet för personer.

Uppehållstillstånd är antingen tillfälliga eller permanenta.

Permanenta uppehållstillstånd kan ges till

  • Flyktingar alternativt skyddsbehövande enligt 5 kap 1 § UtlL.[1]
  • Anhörig make om makarna bott samman utomlands.[2]
  • Flykting som fått skyddsstatus i Sverige.[3]
  • Person som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige.[4]
  • Utlänning som under de senaste fem åren har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år.[5]
  • Om det bedöms att utlänningens situation är sådan att synnerligen ömmande omständigheter föreligger.[6]

Tidsbegränsat uppehållstillstånd (UT) kan ges om det råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas.[7]

  • UT som beviljats för sjukdom som är av övergående natur ska tidsbegränsas.[8]
  • Arbetsinvandring.
    • Tidsbegränsade UT för att arbeta ges till experter som ett företag behöver.
    • Samma gäller gäststudenter.
    • Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.[9]

Lagtexten har kompletterats genom tre mål samlade i Migrationsöverdomstolens MIG:24.[10] I samtliga tre fall blev det avslag. Det märkliga med dessa tre rättsfall är att de inte handlar om typiska egna företagare utan om sådana som borde ha sökt som anhörig. I två av fallen tycks det snarast vara två pensionärer som vill ha en tryggad ålderdom nära sina barn. Detta är legitimt men sökanden ska i så fall söka som anhöriginvandrare och ärendet prövas enligt de regler som gäller för dessa. I de tredje fallet är det frågan om en mer odefinierad person som i vart fall inte kunde visa att han hade egna medel för sitt uppehälle.

Följande principer kan man läsa ut.

  • A Sökandens företagsplaner ska vara realistiska.
    • Detta innebär att han måste visa att han har en reell förmåga att driva den aktuella rörelsen.
    • Sökanden måste visa att han kan inom två år försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten.
    • Sökanden måste visa att han har ett bestämmande inflytande över företagets verksamhet.
    • Sökandens försörjning måste vara tryggad.
    • Han måste visa att han redan vid ankomsten till Sverige har egna medel att leva av, i vart fall det första året.
    • Sökanden ska ha kunskaper i svenska språket.

Migrationsverket har en egen information som anger att kunskap i engelska språket är tillräcklig.[11]

  • Anhöriginvandring. Anhöriga till den som har uppehållstillstånd eller anhöriga till en svensk medborgare kan också få uppehållstillstånd, i första hand man/hustru och omyndiga barn.[12]

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.[13] En utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får beviljas ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.[14] En utlänning som har familjeanknytning och som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppehållstillstånd.[15]

  • Asyl och liknande skäl. Personer med behov av skydd eller hjälp kan få uppehållstillstånd efter prövning. Det finns några kategorier:
    • Kvotflyktingar: Migrationsverket kan i samarbete med FN:s flyktingkommissarie UNHCR ge uppehållstillstånd till s.k. kvotflyktingar som befinner sig i internationella flyktingläger. Se även artikeln om flyktingar.
    • Konventionsflykting: Personer som är förföljda i sitt hemland på grund av deras åsikt, språk, folkgrupp, religion, kön eller liknande. Det ska finnas välgrundad risk för fängelse, tortyr eller liknande av dessa skäl. Det gäller i princip även de som har hög risk att råka ut för våldsbrott på grund av detta, till exempel förföljda kvinnor. Det är dock ofta svårt att bevisa.
    • Skyddsbehövande: Personer som riskerar dödsstraff/tortyr från landets myndigheter, till exempel polisen, eller riskerar dödas i inbördeskrig eller liknande. Det ska välkänt att sådant förekommer i landet, dessutom måste personen visa sin egen risk. Kan även sådana som behöver skydd från kriminella, även om det kan vara svårbevisat.
    • Humanitära skäl. Personer som har en svår situation, man tycker synd om personen. De fall som beviljas gäller ofta sjuka barn som inte kan få vård i hemlandet.[källa behövs] De närmast anhöriga får också stanna då. En stor andel av tillstånden gäller denna grupp och deras anhöriga.

Av beviljade uppehållstillstånd på senare år har 30 % gällt arbetsinvandring (18 % EU/EES, 10 % gäststudenter och 2 % normal arbetsinvandring), 50 % gällt anhöriginvandring, och 20 % asyl (3 % kvotflyktingar, 1 % konventionsflyktingar, 2 % övriga skyddsbehövande, 14 % humanitära skäl)

Se även Permanent uppehållstillstånd i Sverige

Asylsökande[redigera | redigera wikitext]

En asylsökande har inte rätt att själv välja land, utan ska söka sig till det närmsta område där personen är säker. Detta kallas för principen om första asylland. Därför avslår svensk ambassad i utlandet oftast ansökningar som inkommer till ambassader i utlandet. För att ändå få uppehållstillstånd i Sverige trots principen om första asylland och eftersom de inte tillåts resa in lagligt (visum beviljas knappast till de som kan tänkas söka asyl), använder sig asylsökande i Sverige av människosmugglare. Dessa tar bra betalt och måste hålla tyst med vad de sysslar med. Hela EU - liksom alla stater som har möjlighet - försöker förhindra olagliga inresor. En stor del av de asylsökande som inte har rätt till uppehållstillstånd och får avslag, lämnar inte Sverige frivilligt utan utvisas eller stannar som illegala invandrare[källa behövs]. Sverige har samtidigt fått kritik för att inte följa barnkonventionen i vissa utvisningsärenden.

I andra länder[redigera | redigera wikitext]

I flera länder tillämpas ett green card-system, som är ID-kort (ursprungligen grönt) som intygar arbetsrelaterat uppehålltillstånd för utlänningar. Systemet utvecklades i USA. Liknande system tillämpas i Storbritannien, Danmark, med flera länder.

USA[redigera | redigera wikitext]

I USA är green card ett permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd för utlänningar, men också en benämning på den immigrationsprocess som först innefattar ett tillfälligt arbetstillstånd.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien har ett poängbaserat system på att fasats in mellan 2008 och 2010. En viss poängnivå krävs för arbetstillstånd. Poängberäkningen baseras på utbildning, ålder, tidigare och förväntad lön, yrkeskvalifikationer, engelska språkkunskaper, samt startkapitel för att starta eller ta över ett företag (om man söker till entreprenörskategorin). Olika krav ställs på olika kategorier. Kategori 1 är högt kvalificerade sökanden som omfattar underkategorierna sökande som fått examen vid ett brittiskt universitet, entreprenörer, investerare samt en allmän underkategori. Dessa sökande behöver inte ha ett formellt arbetserbjudande för tillstånd. Kategori 2 är kvalificerade arbetare som har ett arbetserbjudande. Kategori 3 är lägre kvalificerade arbetare inom yrken där det finns tillfällig arbetskraftbrist. Kategori 4 är för studenter. Kategori 5 är tillfällig arbetskraft och ungdomar.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark infördes ett greencardsystem 2007. Det baseras på ett poängsystem, som avväger utbildning, arbetserfarenhet och ålder, och administreras av Udlændingeservice (motsvarande Migrationsverket).

Planerat gemensamt EU-system[redigera | redigera wikitext]

För närvarande har varje EU-land olika metoder för att bevilja arbetstillstånd till medborgare från länder utanför EU. EU-kommissionen inledde ett arbete under 1999 med att utveckla en gemensam EU-omfattande process för att ge icke EU-medborgare tillträde till arbetsmarknaden. I oktober 2007 antog de ett förslag om att införa ett arbetstillstånd som liknar USA:s Green Card-program, som kallas EU-blåkort. Det liknar Storbritanniens program för högutbildade migranter, med undantaget ett anställningskontrakt på plats krävs före migrationen. Efter två år i det första landet tillåts invandraren att arbeta i ett annat EU-land. Detta nya kort är tänkt att ersätta nationella system för arbetstillstånd inom EU och centralisera dess utfärdande till Bryssel.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P1
  2. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P8
  3. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P1a
  4. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P2a
  5. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P5
  6. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P6
  7. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P7
  8. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P9
  9. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P5S2
  10. ^ https://lagen.nu/dom/mig/2008:24
  11. ^ http://www.migrationsverket.se/info/177.html
  12. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P3a
  13. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P3b
  14. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P16
  15. ^ https://lagen.nu/2005:716#K5P16S2