Asylsökande

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Asylsökande är en person som ansökt om asyl men ännu ej fått ett lagakraftvunnet beslut av vederbörande myndighet.

UNHCR publicerar varje år statistik över antalet asylsökande till ett antal industriländer.[1] Det var tidigare vanligt att en person som fått avslag på sin asylansökan i ett land i EU istället för att återvända till sitt hemland sökte asyl i ett annat europeiskt land. För att förhindra detta infördes 1990 den så kallade Dublinkonventionen, 2003 ersatt av Dublinförordningen. Förordningen reglerar vilken medlemsstat inom Europeiska unionen som ansvarar för att handlägga ansökan om asyl, och utgör hörnstenen i unionens asylpolitik och en viktig del i området med frihet, säkerhet och rättvisa. För att underlätta identifikationen skapades samtidigt Eurodac, som är en gemensam biometrisk fingeravtrycksdatabas över asylsökande till EU. På senare år har det funnits problem med att utvisa asylsökande som får avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia då dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.[2] En asylsökande kan med det nya systemet inte själv välja land, utan ska söka asyl i det första land personen anländer till vid sin ankomst till EU. Detta kallas för principen om första asylland.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den genomsnittliga handläggningstiden för asylärenden är 3,5 månader.[3] Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Även migrationsdomstolens beslut kan överklagas, till Migrationsöverdomstolen, som dock i normalfallet inte beviljar prövningstillstånd. Den som överklagar så långt det går och lämnar in minst en ny ansökan måste räkna med att ärendets handläggningstid förlängs avsevärt.

Den 30 mars 1994 utfärdades lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande. En nyhet mot tidigare, är att asylsökande tillåts ordna sitt eget boende (EBO), till skillnad mot boende på flyktingförläggning eller liknande, så kallat anläggningsboende (ABO). Den har därför kallats lagen om eget boende eller EBO-lagen.[4]

Totalt under åren 1984 till 2007 kom 560 100 asylsökande till Sverige. [5] Under 2007 kom 36 207 asylsökande till Sverige.[6] Under januari-april 2008 ansökte 8899 personer om asyl i Sverige vilket är drygt 3000 färre än motsvarande period 2007 [7]. Förändringen beror till största delen på att ett minskat antal asylsökande irakier kommer till Sverige.

Antalet asylsökande 2009 var 24 194 personer, vilket är ungefär lika många som 2008 men cirka 12 000 färre än 2007. Totalt fick 8983 asylsökande permanent uppehållstillstånd 2009, vilket inkluderar personer som sökt asyl föregående år.[8]

Migrationsverkets årsredovisning för 2010 visar bland annat att antalet asylsökande ökade med 32 procent, att fler återvände självmant och att fler ville arbeta i Sverige.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.unhcr.org/statistics/STATISTICS/47daae862.pdf
  2. ^ Svårt för polisen verkställa utvisning Sveriges Radio 21 februari 2008
  3. ^ http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Myter-om-migration/Texter/2010-08-24-Asylsokande-far-vanta-flera-ar-pa-besked-utan-att-ha-nagot-att-gora-....html
  4. ^ https://lagen.nu/1994:137
  5. ^ http://www.migrationsverket.se/pdffiler/statistik/tabs2.pdf
  6. ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/statistik/asyl.html
  7. ^ http://www.migrationsverket.se/pdffiler/statistik/asylman.pdf
  8. ^ http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/
  9. ^ http://www.migrationsverket.se/info/3516.html

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]