Asylsökande
Asylsökande är en person som ansökt om asyl men ännu ej fått ett lagakraftvunnet beslut av vederbörande myndighet.
UNHCR publicerar varje år statistik över antalet asylsökande till ett antal industriländer.[1] Det var tidigare vanligt att en person som fått avslag på sin asylansökan i ett land i EU istället för att återvända till sitt hemland sökte asyl i ett annat europeiskt land. För att förhindra detta infördes 1990 den så kallade Dublinkonventionen, 2003 ersatt av Dublinförordningen. Förordningen reglerar vilken medlemsstat inom Europeiska unionen som ansvarar för att handlägga ansökan om asyl, och utgör hörnstenen i unionens asylpolitik och en viktig del i området med frihet, säkerhet och rättvisa. För att underlätta identifikationen skapades samtidigt Eurodac, som är en gemensam biometrisk fingeravtrycksdatabas över asylsökande till EU. På senare år har det funnits problem med att utvisa asylsökande som får avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia då dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.[2]
Innehåll |
Asylsökande [redigera]
En asylsökande har inte rätt att själv välja land, utan ska söka sig till det närmsta område där personen är säker. Detta kallas för principen om första asylland. Därför avslår svenska ambassader utan prövning oftast ansökningar som inkommer till dessa, eftersom de asylsökande uppmanas söka i landet de är. För att ändå få uppehållstillstånd i Sverige trots principen om första asylland, reser de själva till Sverige. Normalstraffet för människosmuggling är fängelse lägst sex månader och högst sex år.
USA har ett annat sätt att lösa problemet. De beviljar normalt inte asyl alls och utvisar omedelbart alla som inte har visum, i de fall dessa måste ha visum. Å andra sidan finns det ändå många illegala invandrare i USA, de flesta från Latinamerika. Dessa söker inte asyl utan gömmer sig direkt efter inresan.
Sverige [redigera]
I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Migrationsverket får ofta kritik för långa handläggningstider, bland annat för asylsökande. De långa handledningstiderna beror dels på att asylsökande i Sverige har kunnat söka asyl om och om igen, trots att de tidigare fått avslag, dels på att Sverige tagit emot fler asylsökande per capita än något annat industriland. Migrationsverket har även försvarat sig med att omkring 90 procent av de asylsökande saknar identitetshandlingar och att arbetet med att reda ut oklara identiteter är något som i hög grad påverkar handläggningstiderna.[3] Inom 6 månader har 53% av de asylsökande fått ett besked från Migrationsverket. Av de som fick avslag på sin asylansökan var det under åren 2001-2005 mellan 88 och 90 procent som överklagade beslutet[4] till migrationsdomstolen. Den som är missnöjd med migrationsdomstolens beslut kan överklaga till Migrationsöverdomstolen, som dock i normalfallet inte beviljar prövningstillstånd. De som överklagar så långt det går och lämnar in minst en ny ansökan måste räkna en mycket längre total handläggningstid, på 1-2 år[4].
Den 30 mars 1994 utfärdades lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande.[5] En nyhet mot tidigare, är att asylsökande tillåts ordna sitt eget boende (EBO), till skillnad mot boende på flyktingförläggning eller liknande, så kallat anläggningsboende (ABO). Den har därför kallats lagen om eget boende eller EBO-lagen. Lagens 14 § säger bara att de "som inte själva ordnar bostad har rätt till logi på en förläggning". Många asylsökande har bosatt sig hos släktingar, vilket har lett till höga koncentrationer i några få kommuner, däribland Malmö och Södertälje, och fall av extrem trångboddhet. Socialdemokraterna beslutade på sin kongress i oktober 2009 att lagen "ska ersättas av ett nytt system", om de kommer till makten.[6]
Totalt under åren 1984 till 2007 kom 560 100 asylsökande till Sverige. [7] Under 2007 kom 36 207 asylsökande till Sverige.[8] Under januari-april 2008 ansökte 8899 personer om asyl i Sverige vilket är drygt 3000 färre än motsvarande period 2007 [9]. Förändringen beror till största delen på att ett minskat antal asylsökande irakier kommer till Sverige.
Antalet asylsökande 2009 var 24 194 personer, vilket är ungefär lika många som 2008 men cirka 12 000 färre än 2007. Totalt fick 8983 asylsökande permanent uppehållstillstånd 2009, vilket inkluderar personer som sökt asyl föregående år.[10]
Migrationsverkets årsredovisning för 2010 visar bland annat att antalet asylsökande ökade med 32 procent, att fler återvände självmant och att fler ville arbeta i Sverige.[11]
USA [redigera]
USA tar emot ett visst antal kvotflyktingar, det vill säga flyktingar som kommer direkt från flyktingläger och fördelas till mottagande länder via FN.
USA tar i princip inte emot flyktingar eller skyddsbehövande som själva söker uppehållstillstånd. Därför söker illegala invandrare normalt inte asyl, eftersom det skulle göra att de skickades ut mycket snabbt. Däremot får många uppehållstillstånd som arbetskraft eller gäststudenter. Då måste de först ha fått arbete eller studieplats och bevisa sin duglighet enligt vissa kriterier. Begår de brott åker de ut mycket snabbt.
Som kuriosa höll Södertäljes kommunalråd år 2008 ett tal i USA:s kongress om det faktum att fler irakier bosatt sig i Södertälje efter Irakkrigets start än i hela USA.
Källor [redigera]
- ^ http://www.unhcr.org/statistics/STATISTICS/47daae862.pdf
- ^ Svårt för polisen verkställa utvisning Sveriges Radio 21 februari 2008
- ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?news/getArticleList.do?name=faq&ldid=19&nolist=true
- ^ [a b] http://www.migrationsverket.se/swedish/verket/skrivelser_reg/samlad_analys_2006.pdf
- ^ https://lagen.nu/1994:137
- ^ "Anders Lago positiv till ändringar i ebo-lagen", Dagens Nyheter, 30 oktober 2009.
- ^ http://www.migrationsverket.se/pdffiler/statistik/tabs2.pdf
- ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/statistik/asyl.html
- ^ http://www.migrationsverket.se/pdffiler/statistik/asylman.pdf
- ^ http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/
- ^ http://www.migrationsverket.se/info/3516.html
