Vår Fru av Fátima

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artikel från tidningen Ilustração Portuguesa, oktober 1917, där solfenomenet rapporteras. Enligt tre bondebarn var detta den sista av flera uppenbarelser och mirakler av Jungfru Maria.

Vår Fru av Fátima är en titel som Katolska kyrkan ger Jungfru Maria, och vilken har en festdag i det romerska kalendariet, den 13 maj.

Uppenbarelse[redigera | redigera wikitext]

Titeln och åminnelsedagen har sin upprinnelse i de uppenbarelser som tre bondebarn, Francisco Marto, Jacinta Marto och Lúcia Santos, uppgav sig ha haft av Jungfru Maria i Fátima, Portugal, den trettonde dagen i sex på varandra följande månader år 1917, med början den 13 maj. Vår fru av Fátima kallas ibland Vår Fru av Rosenkransen, vilket är en mycket äldre titel, och vilket beror på att barnen uppgav att jungfrun presenterat sig med detta namn; därför förekommer ibland en sammanfogning av titlarna, Vår Fru av Rosenkransen i Fátima.

Profetior[redigera | redigera wikitext]

Lúcia Santos uppgav att Vår Fru av Fátima berättade tre hemligheter, vilka troende tar för tre profetior. Under de månader som uppenbarelserna ägde rum, kom saken till allmän kännedom, och tusentals människor samlades för att ta del av händelserna. Den sista gången som barnen sade sig få uppenbarelserna, den 13 oktober, inträffade ett solfenomen, som troende hänför till Jungfru Maria. Barnen sa också att Jungfru Maria lärde dem en bön som skulle tillfogas Rosenkransen, vilken kallas Fátimas bön.

Mirakel[redigera | redigera wikitext]

Enskilda påvar har erkänt händelserna i Fátima som mirakler, däribland Pius XII, Paulus VI och Johannes Paulus II; Pius XII hade blivit biskopsvigd samma dag som den första uppenbarelsen, den 13 maj 1917. Som påve lät han utge Fátimas hemligheter. Johannes Paulus II utsattes för ett mordförsök den 13 maj 1981, och menade att det var Vår Fru av Fátima som räddat hans liv.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]