Jungfru Marie bebådelsedag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jungfru Marie bebådelsedag
Leonardo da Vinci 052.jpg
Bebådelsen, målning av Leonardo da Vinci
Typ Kristen högtid
Datum 25 mars med vissa undantag i katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna.
I Svenska kyrkan söndag mellan 22-28 mars.
Geografi och firare Kristna, Jorden sedd från Apollo 17 Hela världen
Period Gammal tradition
Anledning Maria fick genom ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande med Jesus, enligt Bibeln
Traditioner gudstjänster, våffelätande
Andra namn Vårfrudagen
Våffeldagen
Tidigare namn Herrens bebådelse
Relaterat Jul

Jungfru Marie bebådelsedag, tidigare även Herrens bebådelse, Vårfrudagen, Frue dag, är en årlig kristen högtid som firas nio månader före jul i syfte att högtidlighålla att jungfru Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus.

Jungfru Marie bebådelsedag firas 25 mars i katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, med vissa undantag beroende på när påsken inträffar. I Svenska kyrkan firas dagen på den söndag som infaller 22–28 mars.

I Sverige har benämningen Vårfrudagen även gett upphov till den så kallade Våffeldagen 25 mars, tillägnad den profana, kulinariska företeelsen våffla.

Kristen tradition[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoåret kom tidigt att innefatta en rad dagar som särskilt ägnas jungfru Maria i hennes egenskap av Guds moder. Många av dessa Mariafester har även ett starkt kristologiskt innehåll.

Katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

År 1684 införde katolska kyrkan traditionen att, när 25 mars infaller i stilla veckan, fira jungfru Marie bebådelsedag på lördagen före palmsöndagen eller på tredjedag påsk.

Denna tradition fortlever även i de ortodoxa kyrkorna.

Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1953 firas i Svenska kyrkan dagen den söndag som infaller 22–28 mars, såvida inte palmsöndagen infaller under denna period eller tidigare; då placeras Jungfru Marie bebådelsedagsöndagen före palmsöndagen.[1]

Av de ursprungliga Mariadagarna har Svenska kyrkan bevarat två. Kyndelsmässodagen firas den söndag som infaller närmast den 2 februari till minne av hur Maria frambar Jesus i templet och Marie bebådelsedag (vårfrudagen) söndagen närmast den 25 mars till minne av hur ärkeängeln Gabriel kom med budet till Maria att hon skulle föda Jesus. Marie bebådelsedag infaller nio månader före jul men är även nära associerad med vårdagjämningen.

Andra dagar tillägnade Maria[redigera | redigera wikitext]

Andra Mariafester av gammalt ursprung är Marias besök hos Elisabet (Luk. 1:39-56), Johannes döparens mor, den 31 maj (tidigare 2 juli) och Marie lekamliga upptagande till himlen den 15 augusti, assumptio. Marie födelsedag den 8 september är troligen invigningsdagen för den nuvarande Sankta Annakyrkan i Jerusalem, uppförd på den plats där Marie födelsehus anses ha legat. Marie utkorelse och fullkomliga renhet firas den 8 december.

Svenska våffeldagen[redigera | redigera wikitext]

Våffla med sylt och vispad grädde

Förr kallades denna dag – som var en helgdag – för Vårfrudagen (tidigare Frue dag i Skåne[2]) efter titeln Vår Fru för jungfru Maria. I Sverige har vårfrudagen i folkmun omformats till våffeldagen, vilket gett upphov till seden att äta våfflor denna dag. Våffeldagen är alltså fortfarande den 25 mars, trots att det svenskkyrkliga kyrkoårets helgdag flyttats till en söndag.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jungfru Marie bebådelsedag, Den svenska evangelieboken, antagen för Svenska kyrkan av 2002 års kyrkomöte.
  2. ^ NE: vårfrudagen, hämtad 30 november 2012.
  3. ^ ”Marie bebådelsedag och våffeldagen, 25 mars”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=1669. Läst 24 mars 2011. 

Se även[redigera | redigera wikitext]