Waldemar Wahlöö
| Waldemar Wahlöö | |
| Född | Per Waldemar Persson 15 februari 1889 Örebro, Närke |
|---|---|
| Död | 23 mars 1982 (93 år) Lund, Skåne |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Journalist, författare och tonsättare |
| Maka | Astrid Lundberg (gift 1914–1928; skild) Karin Svensson (gift 1928–1982; hans död) |
| Barn | Rigmor Wahlöö Mejt Wahlöö Per Wahlöö Claes Wahlöö Karin Wahlöö |
Per Waldemar Wahlöö, ursprungligen Persson, född 15 februari 1889 i Örebro, död 23 mars 1982 Lund,[1] var en svensk journalist, författare, tonsättare och målare. Han var verksam i Stockholm, Trollhättan och Lund, bland annat som journalist vid Sydsvenskan.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Waldemar Wahlöö var son till överkonstapel Per Persson och Hilda Ekbom. Han hade studentexamen från Karolinska läroverket i Örebro 1909 och handelsutbildning. Han företog ett antal studieresor bland annat Belgien, Nederländerna och Paris samt stipendieresor till världsutställningen. Han var medarbetare i Örebro Dagblad 1910–1913, Svenska Telegrambyrån i Stockholm 1914–1916, redaktör för Borlänge Tidning, Mora Tidning och Ludvika Tidning 1917–1919, notischef i Vårt Land och Folk 1920–1923, redaktör för Trollhättan 1923–1928 samt föreståndare för Sydsvenska Dagbladets Lundaredaktion från 1928.[2]
Han var sekreterare i Visans Vänner Malmö-Lund och i Lunds studentsångarförening från 1931. Han skrev prologer, tonsatte bland annat tolv visor av Jeremias i Tröstlösa och två Karlfeldt-dikter. Han ägnade sig gärna åt vissång till luta och deltog i ett flertal sångarfärder. Han fick Mannerheims Barnskyddsförbunds förtjänstmedalj 1947 och Patriotiska Sällskapets guldmedalj 1948.[2] Som konstnär var Wahlöö autodidakt bortsett från några kurser i krokiteckning. Separat hade sin debututställning 1945 hos Aura i Lund och han ställde därefter ut några gånger separat på Krognoshuset i Lund och han medverkade i en rad samlingsutställningar med bland annat Konstnärsgillet i Lund och olika konstföreningar. Hans konst består av landskapsmotiv utan att eftersträva någon fotografik återgivning utförda i olja med palettknivsteknik samt teckningar.
Waldemar Wahlöö var gift första gången 1914–1928 med Astrid Lundberg (1891–1960), med vilken han fick döttrarna Rigmor Nyberg (1914–2005) och Mejt Levin (1918–2004). Andra gången gifte han sig 1928 med Karin Svensson (1905–1990), med vilken han fick tre barn: författaren Per Wahlöö (1926–1975), arkivarien Claes Wahlöö (1939–2019) och författaren Karin Wahlöö de Soto (född 1941).[3][1][4]
Waldemar Wahlöö är gravsatt i minneslunden på Norra kyrkogården i Lund.[5]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1931 – Lundasångens hundraårsjubileum – minnesskrift på uppdrag av Lunds studentsångförening, utgiven av E. Wrangel och W. Wahlöö
- 1933 – Lill-Pers bilfärd genom Sverige från Ystad till Haparanda, tecknare: Berthold
- 1934 – 12 visor. Melodier av Waldemar Wahlöö till texter av Jeremias i Tröstlösa
- 1939 – Bülows lilla svampbok, utgiven av Waldemar Wahlöö
- 1973 – Karlin, Collin, Montelin och Mesopotamus Jönsson (alias Waldemar Bülow)
- 1979 – En baron, en torparpåg, en hjulande brandchef & Kefas – glädjespridare genom Uarda och Madavisan
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Trycka källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 554, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Waldemar Wahlöö på Libris.
- Wahlöö, Per Waldemar i Svenskt författarlexikon / 1. 1900–1940 A–Ö / s 855.
|