Vita huset

Från Wikipedia
(Omdirigerad från White House)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Vita huset (olika betydelser).
Vita huset sett från norrsidan.

Vita huset (engelska: White House) är det officiella residenset och primära arbetsplatsen för USA:s president. Det är en vit byggnad belägen på adressen 1600 Pennsylvania Avenue, NW i huvudstaden Washington, DC i District of Columbia.

I USA används begreppet Vita huset ofta som metonym för presidenten, administrationen eller presidentkansliet.

Innehåll

[redigera] Historia

Vita huset sett från söder.
Vita huset på 1800-talet, sett från sydväst

Vita huset byggdes efter skapandet av District of Columbia efter ett kongressbeslut i december 1790. Dåvarande presidenten George Washington hjälpte till att välja platsen för byggnaden tillsammans med stadsplaneraren Pierre L'Enfant. Arkitekten valdes i en tävling där de fick in nio olika förslag. James Hoban fick äran att utföra konstruktionen och 13 oktober 1792 lades grundstenen. Byggnaden han formgav var starkt inspirerad av de första och andra våningarna av Leinster House, ett hertigligt palats i Dublin som nu är herresäte för Irländska parlamentet.

George Washington kom inte att bli den första president att bo i byggnaden då han avgick 1797, utan det blev i stället efterträdaren John Adams som den 1 november 1800 flyttade in med sin fru Abigail under dess då väldigt enkla förhållanden som en väldig byggplats. Byggnaden uppfördes till stora delar av slavar, vilket också framgår i TV-serien John Adams, där bygget av Vita Huset i en omgivning av svårtillgänglig vildmarksskog skildras.

Som det anstod tiderna kallades byggnaden från början Presidentska palatset (eng. Presidential Palace) eller Presidentska herrgården (eng. Presidential Mansion). Presidentfrun Dolley Madison kallade det "Presidentska slottet" (eng. Presidential Castle) och det var först vid 1818 byggnaden började kallas "Vita huset" i folkmun. Namnet Exekutiva herrgården (eng. Executive Mansion) användes ofta i officiella sammanhang, till president Theodore Roosevelt etablerade användning av det formella namnet genom att gravera in The White House (sv. Vita huset) på sitt kontorsmateriel. 1814, under 1812-års krig, blev stora delar av staden satt i brand av brittiska trupper och Vita huset blev bokstavligt talat urblåst: Bara de yttre väggarna fanns kvar efter att bränderna lagt sig. När byggnaden återuppbyggdes målades väggarna vita för att dölja rökskadorna.

Vita huset blev attackerat igen 16 augusti 1841 när president John Tyler la in veto mot ett lagförslag om att etablera Second Bank of the United States. Rasande medlemmar ur whig-partiet ställde till upplopp utanför Vita huset i vad som var, och fortfarande är, den mest våldsamma demonstrationen vid Vita huset i USA:s historia. Byggnaden var anmärkningsvärt öppen för allmänheten fram till början av 1900-talet. President Thomas Jefferson höll öppet hus under sin andra öppningsceremoni 1805 då många människor vid hans insvärjningsceremoni följde honom hem för att bli mottagna i husets Blue Room.

Öppna hus som dessa blev ibland bråkiga: 1829 blev president Andrew Jackson tvungen att fara därifrån och ta in på hotell då dryga 20 000 medborgare firade att han svordes in som president. Hans assistenter blev till slut tvingade att lura ut folkmassan med badkar fyllda med apelsinjuice och whiskey. Detta till trots fortsatte presidenterna att regelbundet hålla öppet hus fram till 1885 då nyinvalde Grover Cleveland ändrade seden till en truppgranskning från ett podium framför Vita huset. Thomas Jefferson tillät även turer för allmänheten i hans hus, vilket har fortsatt till idag, med undantag för under krigstid. Detta påbörjade även de årliga mottagningarna på nyårsdagen och amerikanska nationaldagen. Dessa mottagningar slutade föras under det tidiga 1930-talet.

[redigera] Struktur

Röda rummet i Vita huset under 1800-talet.

I Vita huset finns

Vita huset är en av de få rullstolsanpassade amerikanska regeringsägda byggnaderna. Modifikationer gjordes under Franklin Delano Roosevelts presidentperiod, eftersom han i slutet av sin ämbetstid var rullstolsburen till följd av polio. I mitten av 1940-talet uppdagades att byggnadens struktur var instabil och riskerade att kollapsa. President Harry S. Truman flyttades till Blair House medan Vita huset byggdes om. Hela interiören rev ut; enbart de yttre fasaderna lämnades kvar. Under ombyggnationerna gjordes vissa ändringar i originalutförandet; bostäderna på övervåningarna byggdes ut och en ny balkong lades till.

Även om den byggnadens stomme hade förbättrats, var inredningen skamfilad. Jacqueline Kennedy, John F. Kennedys hustru, förändrade många rum för att få tillbaka 1800-talsutseendet, många gånger genom att flytta upp möbler av hög kvalité som hade stoppats undan i källaren och glömts bort. Senare ominredningar har gjorts av bland andra Nancy Reagan, Ronald Reagans hustru, under mitten av 1980-talet.

[redigera] Västra flygeln

Vita husets västra flygel.

Under det tidiga 1900-talet, när presidentens antal medarbetare vid sidan om regeringsdepartementen ökade räckte kontorslokalerna i Kapitolium inte till och det krävdes det en tillbyggnad av lokaler vid sidan om Vita huset. Både den västra och den östra flygeln syns sällan på fotografier tagna från norrsidan - framsidan - av huset på grund av att de ligger på ett lägre plan än huvudbyggnaden. Västra flygeln hyser presidentens tjänsterum samt kontor för medarbetarna i presidentkansliet.

Västra flygeln blev kraftigt om- och utbyggd för president Theodore Roosevelt och fick då, bland annat, ett nytt kabinettrum med ett litet, fyrkantigt kontor bredvid, vilket fungerade som presidentens kontor. Före skapandet av den nya västra flygeln arbetade presidentens stab på andra våningen. President William Howard Taft gjorde om interiören, vilket flyttade presidentens kontor i mitten av byggnaden och därigenom, med tanke på dess form, bytte namn till Ovala rummet (eng. Oval Office).

Den 24 december 1929 blev Västra flygeln förstörd av brand. 1933, då Franklin Delano Roosevelt blev president åtog han sig den tredje och sista största omorganisationen genom att flytta och bygga om Ovala rummet. Han ogillade att rummet låg i mitten av byggnaden, vilket tvingade fram ett behov av artificiellt ljus. Den nya platsen för rummet tillät också större privatliv för presidenten: Nu kunde presidenten ta sig in och ut ur Västra flygeln utan att ses av all personal där, vilket var ett problem för de två tidigare presidenterna. Roosevelt såg även till att bygga en pool för att kunna träna.

1969 såg Richard Nixon till att täcka över poolen och byggde där ett presscentrum för att kunna husera det växande antalet reportrar. Rummet fick nu namnet Roosevelt Room (sv. Rooseveltrummet) efter de två presidenterna med det namnet: Theodore, som byggde Västra flygeln från början, och Franklin, som byggde det nuvarande Ovala rummet. Eftersom presidentens stabsorganisation växte anmärkningsbart under 1900-talets senare hälft, blev Västra flygeln för liten, och vissa ur presidentens stab blev tvingade att flytta. I dag är vissa delar av staben placerad i Eisenhower Executive Office Building (EEOB, tidigare känd som Old Executive Office Building eller OEOB) som tidigare var säte för krigsministern, marinministern och utrikesministern.

[redigera] Östra flygeln

Östra flygeln las till Vita huset 1942. Byggnaden har bland annat kontorsyta, men är även byggnaden för presidentens fru. Rosalynn Carter var den förste att placera sitt personliga kontor och personal i Östra flygeln och att formellt kalla den för "Office of the First Lady". Nedanför Östra flygeln finns en bunker där Presidential Emergency Operations Center finns. Den är avsedd för presidentfamiljen, Första Familjen, och presidentens medarbetare.

[redigera] Terrordåd

Den 11 september 2001, samma dag som tre flygplan hade flugit in i World Trade Center och Pentagon, kapades även ett fjärde plan (United Flight 93). Kaparnas plan tros ha varit att flyga in i Vita huset eller Kapitolium i Washington. Planet havererade dock i Pennsylvania, troligen efter att kaparna övermannats av passagerare. Samtliga ombordvarande omkom i detta haveri. Om denna kapning har en film gjorts: United 93 (2006).

[redigera] Referenser

[redigera] Externa länkar

Koordinater: 38°53′52″N 77°02′12″W / 38.89767, -77.03655

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk