Hiss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aiga elevator.svg

En hiss är ett transportmedel för personer eller varor mellan våningsplan i byggnader. De vanligaste använder sig ofta av stålvajrar (vissa modeller använder gummiremmar med stålkärnor) och en elmotor som lyfter och sänker hissen, alternativt en hydraulcylinder som lyfter och sänker hissen genom att kolven pressas ut/dras ihop via ett hydraulaggregat.

Hissarnas viktigaste säkerhetssystem uppfanns av Elisha Otis och visades på världsutställningen 1853. Systemet revolutionerade hissmarknaden eftersom det tidigare förknippats med stora risker att färdas i hissar. Otis uppfinning förhindrar hissarna från att gå med överhastighet nedåt vid t.ex. brott på de bärande linorna eller andra mekaniska fel som kan orsaka fritt fall. I princip alla moderna hissar använder fortfarande fångapparater av olika slag för att säkerställa passagerarnas säkerhet. Utan denna revolutionerande uppfinning hade höghus och skyskrapor aldrig blivit aktuella att bygga.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Hissar med och utan motvikt[redigera | redigera wikitext]

De flesta hissarna har en motvikt som håller emot så att elmotorn inte behöver lyfta så hög vikt, balanseringen bör vara 50/50 med halv last i korgen för att få högsta möjliga lyftkraft med minsta möjliga genomsnittliga energiförbrukning, på detta vis behöver motorn i snitt aldrig lyfta mer än halv last oavsett färdriktning. Hissar med motvikt är att föredra ur komfort- och energisynpunkt, men ibland går det inte att få plats med en hiss med motvikt. I dessa fastigheter kan det istället gå att få in andra hissmodeller.

Alternativen till hissar med motvikt är följande: Motviktlös hissmaskin där linorna (vajrarna) lindas upp på en lintrumma, hydraulhiss där korgen lyfts med hjälp av en hydraulcylinder som står på gropbotten, kedjedriven hiss där korgen "klättar" på kedjor eller kuggstång i schaktet samt skruvhissen där korgen "skruvas" upp och ned med hjälp av en mutter monterad i schaktet som drivs av en motor monterad på korgen/plattformen.

En GEN2 Comfort Hiss (Takvy).

Hisskorg och dörrar[redigera | redigera wikitext]

De flesta hissar har en enda korg per hisschakt och dubbla dörrar eller grindar (en ytterdörr per våning och vanligen också en inre dörr som följer med korgen), men det finns även dörrlösa hissar så kallade paternosterhissar (uppkallade efter de radband som katoliker använder för bönen Fader vår, pater noster) där sammanlänkade hisskorgar kontinuerligt rör sig längs ett transportband upp genom ett schakt och ner genom ett annat, och där man får hoppa på och av i farten. Det finns också tvåvåningskorgar, för mycket höga byggnader, vilket höjer kapaciteten per schakt mycket kraftigt.

Ej vertikala hissar[redigera | redigera wikitext]

Nästan alla hissar är helt vertikala men det finns undantag, t.ex. Stockholms tunnelbana där det finns några hissar som går parallellt med rulltrapporna och därför går på snedden (ett mellanting mellan hiss och bergbana), denna hissmodell kallas för snedbanehissar. I Göteborg finns en sådan hiss i Hammarkullens spårvagnsstation. I Malmö finns det såna hissar i citytunnelstationen Triangeln.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Personhiss
  • Bostadshiss
  • Varuhiss
  • Lasthiss
  • Sänghiss
  • Bilhiss
  • Småvaruhiss
  • Lågfartshiss
  • Plattformshiss
Gruvhiss

Hisstyper[redigera | redigera wikitext]

Olika hisstyper:

  • Hydraulisk
  • LinHydraulisk
  • Inground-hydraulisk (Cylindern sitter centrerad under korgen i ett borrhål ned under schaktgropen, ej så vanlig i Sverige men förekommer på ändå på flera adresser)
  • Linhiss
  • MRL (MRL=Maskinrumslös) linhiss
  • Kedjedriven hiss
  • Paternosterhiss
  • Plattformshiss
  • Skruvdriven Hiss

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

2007-01-01 började Boverkets nya föreskrift (BFS 2006:26 H10) gälla, denna nya föreskrift styr vilka säkerhetshöjande ingrepp som måste utföras på en hiss (se kapitel 2, §1 i BFS 2006:26 H10) vid förändring eller byte av: "hissens Styrsystem", "Apparatskåp", "Hissmaskin", "Vid byte eller förändring av hisskorgens inredning" samt vid "Byte av hela hisskorgen".

Några viktiga delar som skall finnas på hissar efter förändringar enligt ovan är: Tät korgdörr i korgöppningen (säkerhetsljusridå kategori 2 kan godkännas om det är tekniskt omöjligt att montera en tät korgdörr), knappar som kvitterar tryck med både ljud och ljus, våningsvisare som visar våningen och samtidigt akustiskt anger vilken våning hissen är på, nödtelefon, och den del som oftast kostar mycket pengar: fysiskt eller simulerat räddningsutrymme ovan korgtak, samt i hissgropen.

Kraven i denna föreskrift har gjort att ombyggnadskostnaden på befintliga hissar nästan fördubblades över natten mellan -06 och -07.

En vanlig missuppfattning gällande BFS 2006:26 H10 är att alla hissar i Sverige måste kompletteras med korgdörr i korgöppningen (säkerhetsljusridå kategori 2 kan godkännas om det är tekniskt omöjligt att montera en tät korgdörr) innan den sista december 2012. Den rätta tolkningen är att hissar som går i fastigheter med övervägande andel arbetslokaler måste kompletteras med korgdörr i korgöppningen innan slutet av 2012. Dock gäller kravet på korgdörr alla hissar vid förändringar enligt ovan.

Boverket har nyligen släppt en ny föreskrift, H14, som ger fastighetsägaren ökade möjligheter att göra avsteg från bland annat korgdörrskravet.

Svenska företag[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns bland annat följande hissfabrikat, hissföretag och reservdelsleverantörer:

Se även[redigera | redigera wikitext]