Wikipedia:Artikelnamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riktlinjer Black check.svg
Stilguide Plume pen w.svg

De principer och riktlinjer för namngivning av artiklar som beskrivs på denna sida, sammanfattar den standard som vuxit fram på Wikipedia på svenska. Artikelnamn kan alltid ändras i efterhand, och det går utmärkt att skriva enstaka artiklar utan att bry sig om namngivningsproblematiken; troligen kommer det då ibland att hända att andra byter namn på några av artiklarna. Dock händer det att enstaka användare skapar långa artikelserier utan att först sätta sig in i standard och praxis, vilket lätt väcker irritation hos andra användare. Den som känner sig osäker på hur man brukar göra i något specifikt fall kan ställa en fråga på sidan för frågor och svar eller på bybrunnen. Den som föredrar att fråga en specifik användare som verkar ha koll, kan givetvis göra det. Se Wikipedia:Inledning och sammanhang för information om hur namn bör skrivas i början av artikeln.

Allmänna rekommendationer[redigera | redigera wikitext]

Enkelhet, konsekvens och principen om minsta möjliga förvåning (POMMF)[redigera | redigera wikitext]

Artiklar bör i allmänhet ligga under namn som de allra flesta svenskspråkiga förväntar sig att de har. Detta kallas principen om minsta möjliga förvåning (POMMF).

Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minsta möjliga förvåning.

Det har framhållits att principen om minsta möjliga förvåning skulle kunna leda till namngivning som strider mot Wikipedias neutralitetspolicy. Att följa POMMF innebär dock snarare att man inte tar ställning för endera uppfattningen där det finns flera olika åsikter om vilket namn som är korrekt, utan att man i stället använder det namn som är mest etablerat bland svenskspråkiga yrkesskribenter. Detta innebär till exempel att orter vars namn är omstridda namnges enligt den praxis som används av svenskspråkiga nyhetsmedier.

En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller direkt felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom omdirigeringar eller hänvisningar.

Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (exempelvis Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, medan det längre namnet nämns i artikelns början (exempelvis Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) och har omdirigering till artikelnamnet.

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Förkortningar undviks i artikelnamn, i synnerhet då det utskrivna namnet är relativt kort och välkänt och förkortningen för kort för att kunna antas vara unik. Detta gäller också då namnet vanligen skrivs i förkortad form, såsom Landsorganisationen (LO) och Pretty Good Privacy (PGP). Däremot kan förkortningarna med fördel användas i löpande text och hänvisningar från ofta använda förkortningar bör finnas som omdirigeringar, förgreningssidor eller topplänkar.

Ibland används förkortningen som artikelnamn, framförallt då det fullständiga namnet är okänt eller mycket klumpigt och förkortningen välkänd och entydig, såsom Nato, Ikea och Unesco.

Ord med flera betydelser[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Särskiljning

Ibland har ett ord flera olika betydelser. Helt skilda betydelser bör stå på olika sidor. För att skilja de olika betydelserna åt förses artikeltitlarna med tillägg inom parentes (eller i några fall efter ett kommatecken), som på kortast möjliga sätt anger vilken betydelse som avses. Den vanligaste betydelsen läggs på grundordet utan särskiljningstillägg, med länkar till övriga betydelser. Om det är svårt att utse vilken betydelse som är vanligast kan en förgreningssida läggas på grundordet. För att en läsare som inte vet hur särskiljningstillägget har valts ska kunna hitta rätt ska alla betydelser av ett ord gå att nå via wikilänkar från det enkla uppslagsordet.

Användning av ovanliga tecken i titlar[redigera | redigera wikitext]

När diakritiska tecken som normalt inte används i svenska språket, till exempel è och ç, används vid namngivandet av en artikel, är det bra att skapa en automatisk omdirigering från motsvarande titel med svenska bokstäver. Således ligger artikeln om författaren Émile Zola under detta uppslagsord, medan Emile Zola är en omdirigering som pekar dit.

Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk för mer information om vilka tecken från främmande språk som ska användas.

Om möjligt, använd grammatisk grundform[redigera | redigera wikitext]

Titlar står i allmänhet i grammatisk grundform. För substantiv är obestämd form singularis oftast att föredra. Exempel: Bil. Verb står gärna i infinitiv, eller i substantiverad form. Exempel: Sjunga är ett fullt möjligt uppslagsord, men troligare är att sjunga kommer att vara omdirigerat till sång. Adjektiv skrivs gärna i singular positiv. Exempel: grön. Bland undantagen från dessa tumregler finns namn på exempelvis organisationer och företag, som kan vara i vilken grammatisk form som helst, och biologiska taxa. Exempel: Fältbiologerna och kråkor. Artiklar om folkslag bör ha namn i obestämd form plural (ex samer, tyskar).

Använd aktuella namn[redigera | redigera wikitext]

Personer, institutioner, platser och annat bör i allmänhet namnges med sitt aktuella namn. Låt Charlotte Nilsson dirigera till Charlotte Perrelli, Framtidsfabriken till Framfab och Leningrad och Petrograd till Sankt Petersburg. Inaktuella namn bör inte ha en egen artikel, däremot kan de förekomma som del i namn till historiska artiklar, till exempel slaget vid Stalingrad. Namn på stater eller administrativa områden som uppgått i andra, till exempel Zaire och Älvsborgs län, bör ha egna artiklar, om det inte handlar om ett rent namnbyte (Kopparbergs län är en hänvisning till Dalarnas län).

För främmande etablerade geografiska och andra namn, som bytt namn eller ändrat transkriberingssystem, bör man dock avvakta innan man ändrar. Således används fortfarande Peking och Burma, trots att de lokala myndigheterna skulle föredra Beijing och Myanmar. Se Wikipedia:Geografiska namn.

Versalisering och textreklam[redigera | redigera wikitext]

Artiklar som handlar om varumärken och organisationsnamn får namn enligt vedertagna svenska språkregler, även om det företag eller den organisation som skapat namnet föredrar ett annat skrivsätt, till exempel i fråga om versalisering och stavning. Artikeln om Apples pekplatta heter alltså Ipad i stället för iPad, artikeln om det stora svenska möbelföretaget heter Ikea och inte IKEA, och artikeln om tillverkaren av sportkläder heter Adidas och inte adidas.

Periodiska publikationer följer samma regel. Flerstaviga tidningstitlar får dessutom ofta inledande versal i de "betydelsebärande orden" (se engelsk titelstandard), och ovanliga skiljetecken i titeln undviks. Exempel: Epix i stället för EPIX och À Suivre i stället för (A SUIVRE)

Flerordiga namn[redigera | redigera wikitext]

Då egennamn består av flera ord kan också ord utöver det första skrivas med stor begynnelsebokstav. Om det finns ett etablerat skrivsätt för ett enskilt namn följer Wikipedia i allmänhet detta, men då bruket är vacklande eller okänt används principerna nedan.

För flerordiga egennamn är huvudregeln att endast det första ordet skrivs med stor bokstav. Det gäller generellt för geografiska namn och byggnader, offentliga organ, föreningar samt titlar på böcker (dock ej namn på tidningar):

Om andra egennamn ingår i namnet ska även dessa skrivas med stor bokstav. Det gäller även i vissa fall där namnet inleds med Stora, Lilla, Norra, Södra, Västra och Östra, Sveriges eller Svenska:

När företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd gäller huvudregeln på svenska att bara första ordet inleds med versal. Om första ordet är Stiftelsen, Föreningen eller dylikt, eller om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal.

Namn på andra språk[redigera | redigera wikitext]

Enligt Svenska skrivregler kan man när man återger namn (inklusive verktitlar) på andra språk välja om man vill använda språkets versalisering eller anpassa den till svensk standard.[1]

På Wikipedia är det vanliga att utländska egennamn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord. Exempel: Isle of Beauty, Isle of Splendour, Music Corporation of America. Detta gäller även konstnärliga verk, till exempel namn på filmer och skivor – även när ursprungstiteln används i den svenska översättningen. Exempel: Schindler's List. Se vidare om namngivning av konstnärliga verk nedan.

Översatta namn skrivs dock med stor bokstav enbart på första ordet: Internationella valutafonden.

Namngivning i olika slag av artiklar[redigera | redigera wikitext]

Konstnärliga verk[redigera | redigera wikitext]

Ett verks officiella titel kan skrivas med kursiv stil. Det gäller särskilt när verkets namn kan förväxlas med ett annat begrepp, till exempel huvudpersonen, eller på annat sätt bli svårt att skilja från omgivande text. Således handlar pjäsen Hamlet om rollfiguren Hamlet. Namn som används som konventionellt namn eller smeknamn, men som inte är officiell titel, skrivs med rak stil, till exempel Gilgamesheposet. Skriv således Maos lilla röda, men Citat ur ordförande Maos verk. Om verkets titel består av huvudtitel + undertitel (på svenska), separera med tankstreck eller kolon.

Använd den svenska titeln, i andra hand originaltiteln[redigera | redigera wikitext]

Om en film, roman, TV-serie eller liknande har en svensk titel brukar denna användas i artikelns titel. Originaltiteln anges i så fall efter den svenska inne i artikeln. Det råder olika meningar om en originaltitel ska skrivas enligt svensk standard med endast första bokstaven + egennamn i versaler (rekommenderas av TT-språket[2] och i viss mån av Svenska Skrivregler) eller enligt originalspråkets standard (alternativ möjlighet enligt Svenska skrivregler[1]). Praxis på Wikipedia har varit att åtminstone versalisera engelskspråkiga titlar enligt engelsk standard (Spirited Away).

Om ingen svensk översättning finns, används originaltiteln transkriberad till svenska; sålunda återfinns filmen med originaltiteln ももへの手紙 (översatt till engelska som A Letter to Momo) tills vidare under artikelnamnet Momo e no tegami.[3]. Var uppmärksam på att transkriberingsregler kan variera mellan målspråk; en engelsk, tysk eller fransk transkribering är inte nödvändigtvis korrekt på svenska.

Se vidare: transkriberingar från kyrilliska alfabetet

Ursprungliga verk har företräde till namnet[redigera | redigera wikitext]

Om ett verk (roman/pjäs/film/tv-serie) är baserat på något annat verk som har samma namn på svenska, får i allmänhet det ursprungliga verket bära den egna titeln medan det nyare verket får ett parentestillägg. Exempel: Stolthet och fördom behandlar romanen, Stolthet och fördom (TV-serie) den TV-serie som bygger på romanen.

Moderartiklar och underordnade artiklar om fiktiva personer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om fiktion

I en artikel om en serie verk, eller en franchise i populärkultur, till exempel Harry Potter, blir tillräckligt stor, kan det vara lämpligt att dela upp den i en moderartikel och flera underartiklar. Enligt principen om minsta möjliga förvåning bör huvudartikeln vara ägnad åt franchisen i sig själv, se till exempel James Bond, medan underordnade artiklar, till exempel James Bond (figur), ägnas åt huvudpersonen i fenomenet. Huvudartikeln bör alltså inte vara ägnad åt en personbeskrivning av en enskild fiktiv figur med länkar till fenomenet i stort, utan tvärtom.

Om en fiktiv figur, grupp, plats eller liknande förekommer i flera olika verk (romaner, filmer, tecknade serier med mera) med samma namn, kan det vara lämpligt att ge figuren etc förtur till namnet. Exempel: Superhjältegruppen X-Men beskrivs under X-Men, den tecknade serien under X-Men (serietidning) och filmen under X-Men (film). Länkar bör då finnas till samtliga underliggande artiklar från moderartikeln på väl synlig plats.

Toner och musikaliska verk[redigera | redigera wikitext]

Toner, ackord och tonarter namnges olika beroende på musikgenre, enligt de facto-standard i nyskriven svensk notskrift och musikundervisningslitteratur, såsom beskrivs i artikeln B, H och Bess. Den gamla svenska tonbeteckningen B (ett halvtonssteg ovanför A) skall ej användas, utan denna ton betecknas B. I artiklar om populärmusik, harmonilära, mm, men inte om klassisk musik och konstmusik, kan B även benämnas Bess. B betecknar i det sammanhanget den ton som traditionellt kallas H (ett halvtonssteg nedanför C).

För att minska förvåningen hos läsare som inte känner till denna kutym, och för att undvika missförstånd av vad som avses med tonen B, kan artiklarna förses med någon av följande mallar:

För korrekt typografi vid förtecken, med mera, används med fördel Mall:musik.

Artiklar om musikaliska verk med särskilda titlar, till exempel Leningradsymfonin eller De fyra årstiderna, namnges enligt de riktlinjer för konstnärliga verk som beskrivs ovan. För musikaliska verk med allmänna beteckningar, till exempel numrerade symfonier och konserter, namnges artiklarna enligt principen: Typ av verk nr X (efternamn). Exempel: Symfoni nr 5 (Bruckner), Sonat för cello och piano (Schnittke). När flera kompositörer delar efternamn anges även initialer, t ex Requiem (WA Mozart).

Durtonarter skrivs med stor bokstav och bindestreck, C-dur. Molltonarter skrivs med liten bokstav, c-moll.

Återgivning av främmande språk[redigera | redigera wikitext]

Strukturer för hur diverse främmande språk återges på svenska finns på Wikipedia:Återgivning av främmande språk.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Personnamn och Wikipedia:Biografiska artiklar

Biografiska artikeltitlar och personer i löpande text bör namnges med de namn som de är kända under, utan andranamn. Detta är i vissa fall ett artistnamn eller en pseudonym. Regenter namnges med de namn som är etablerade i svensk litteratur, regentnummer och land om det behövs. Icke-regerande kungligheter namnges med kunglig titel, namn och land. Personer med samma namn åtskiljs vanligen med yrke eller levnadsår inom parentes. Om det behövs, tas även landet med i artikelns namn.

Geografi, länder och nationaliteter[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Geografiska namn

Om ett vedertaget svenskt namn existerar bör detta i de flesta fall användas. Om inget vedertaget svenskt namn finns, eller om ett sådant namn inte längre används, så bör det lokalt mest accepterade namnet användas. Undvik att på egen hand översätta geografinamn till svenska.

Det är oftast lämpligt att ha separata artiklar för ett land, en nationalitet/etnicitet, och ett språk. På så sätt är Frankrike, fransmän och franska olika artiklar, där fransk är en förgreningssida. Artiklar som beskriver en persons nationalitet bör hänvisa till artikeln om nationaliteten. Exempel:

Édith Piaf, född (...) den 19 december 1915, död den 11 oktober 1963, var en fransk sångerska.

Företag[redigera | redigera wikitext]

Artiklar om företag och andra organisationer skrivs så som de normalt refereras till, vilket oftast utesluter tillägg som "AB" eller "Corporation". Skriv till exempel inte:

Undantag görs dock i de fall där tilläggsformen är vanligare än den utan, till exempel LKAB, eller för att skilja en artikel från en annan, till exempel TV4 AB från TV4 och Vattenfall AB från Vattenfall.

Se även styckena Versalisering och textreklam, Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken och Flerordiga namn ovan.

Astronomi[redigera | redigera wikitext]

För astronomiska objekt och formationer utanför jorden används namn som är vedertagna på svenska, till exempel stora röda fläcken och Andromedagalaxen. Ibland kan parentestillägg vara nödvändigt, till exempel Platon (månkrater). De flesta astronomiska objekt skrivs alltid med inledande versal, men jorden, solen och månen skrivs som vanliga ord.

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Artiklar som handlar om enskilda fartyg kan namnges genom att låta fartygets typ ingå i namnet. Modernare fartyg använder ofta en förkortning som talar om vilken typ av fartyg det rör sig om, till exempel M/S Viking Cinderella eller S/Y Ellen med fartygstypsbeteckningarna M/S respektive S/Y. Artiklar om moderna militära fartyg använder ofta förkortningen HMS, till exempel HMS Gotland, eventuellt med fartygets officiella beteckning inom parentes, till exempel HMS Gotland (Gtd).

Om artikeln handlar om äldre fartyg från en period då beteckningar av typen HMS eller S/S inte användes, och artikeln behöver särskiljas från andra artiklar, skrivs fartygstypen eller sjösättningsåret ut inom parentes efter namnet, till exempel  Göteborg (1656),  Sigyn (barkskepp) eller  Vasaorden (kungaslup).

Flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Utgångspunkten är att namnge flygplatsartiklar enligt "[Stad]-[Flygplatsnamn] flygplats". Exempelvis Stockholm-Arlanda flygplats, Berlin-Tegel flygplats eller Madrid-Barajas flygplats. Har flygplatsen ett officiellt namn på engelska, så behålls det engelska namnet om det även är allmänt vedertaget. Exempel: Göteborg City Airport. Det engelska ordet "Airport" (Svenska: flygplats) bör undvikas i artikelnamnen i så stor utsträckning som möjligt. Städer eller regioner med flera flygplatser skiljs åt på det här sättet: London-Heathrow flygplats och London-Stansted flygplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Skavsta flygplats.

Luftfarkoster[redigera | redigera wikitext]

Artiklar om luftfarkoster som till exempel flygplan och helikoptrar namnges efter tillverkarens namn, som till exempel Saab 39 Gripen, Boeing 747 eller Eurocopter EC 135. Benämningar som en nations flygvapen använder sig av, bör ej användas som artikelnamn. Om det dock finns versioner av luftfarkosten som är så speciella att det går att skriva utförliga artiklar om just dem, kan man bryta ut dem till en egen artikel som till exempel A 32, S 32 eller JA 37. Dock så bör tillverkarens namn användas så långt som möjligt.

Tal och årtal[redigera | redigera wikitext]

Titlar som enbart består av siffror behandlar årtal enligt västerländsk tideräkning, vt. Exempel: artiklarna 1, 88 och 2005 behandlar dessa årtal. Årtal före Kristus brukar namnges enligt formen [[X f.Kr.]]. Exempel: 336 f.Kr.. Använd inte begreppet före vår tid som artikelnamn, men notera att detta skrivsätt ibland används i artikeltext. Se vidare Wikipedia:Att skriva om historia.

När det finns artiklar om särskilda tal, kan dessa ha parentestillägg. Exempel: 1 (tal) och 88 (tal). Artiklar om saker som fått namn efter tal eller årtal får parentestillägg, till exempel 3 (företag) och 1984 (roman).

Teknik och datorer[redigera | redigera wikitext]

I allmänhet bör Terminologicentrums och Svenska datatermgruppens rekommendationer följas.

Medicin, djur och natur[redigera | redigera wikitext]

Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett svenskt, etablerat och entydigt trivialnamn, så bör detta användas med hänvisning från vetenskapligt namn. Exempel: suicid hänvisar till självmord.

Om det finns namnkonflikt, risk för missförstånd, eller det inte finns något allmänt trivialnamn, så bör det vetenskapliga namnet användas. Exempel: kräfta och pung är grensidor, som hänvisar till cancer respektive scrotum för sjukdomen och den manliga könsdelen.

Om det är praktiskt lämpligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress. Listor med synonymer etc kan placeras under egen rubrik.

Vetenskapliga namn för släkten och lägre taxa (till exempel undersläkten, arter, underarter) ska skrivas med kursiv stil, exempel Amoebina.

Beteckningar för djur och växter (släkten, arter, raser, sorter och liknande) är sortnamn, inte egennamn. På Wikipedia skrivs de i regel helt utan versaler, enligt rekommendation från Svenska skrivregler.[4] Meningarna är delade om hur icke-etablerade sortnamn (exempelvis engelskspråkiga beteckningar på blandrashundar) ska skrivas – Alaskan husky eller Alaskan Husky. Svenska språkregler rekommenderar att flerordiga sortbeteckningar med namn får versal på ingående egennamn samt första bokstav – Flitiga Lisa, King Edward, Kung Karls spira – men medger samtidigt att bruket varierar[5].

Kemi[redigera | redigera wikitext]

I kemi används vetenskapliga namn genomgående för kemiska föreningar. Till exempel hänvisar brunsten till mangandioxid.

Prefix[redigera | redigera wikitext]

När en artikeltitel börjar med en siffra, bör den första bokstaven i artikelnamnet vara versal: således 1,1,1-Trikloretan och inte 1,1,1-trikloretan. En omdirigering från den icke-versala artikelversionen bör skapas för att underlätta länkning ifrån andra artiklar och underlätta artikelsökning.

Av tekniska anledningar är det ej rekommenderat att använda icke-numeriska prefix i artikeltitlar. Detta inkluderar:

Positionella identifierare orto-, meta-, para-, α-, β-, γ-
Stereokemiska identifierare cis-, trans-, (E)-, (Z)-
Kirala identifierare (R)-, (S)-, D-, L-, (+)-, (−)-

Prefixet N- (när det syftar på bindning till en kväveatom) och motsvarande är ett undantag. Ordleden cyklo, iso, neo, spiro anses vara delar av namn (såsom isopropanol) och kan användas. Inga bindestreck eller kursiv stil bör dock användas i dessa fall. Andra prefix såsom sec-, tert-, etc.) bör skrivas med bindestreck och endast med gemener, men bör undvikas i artikeltitlar.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om sport

Sportevenemang namnges i allmänhet med evenemangets namn följt av årtal. Olympiska spel följer formen Olympiska sommarspelen 2004. Det finns dock ingen standard för benämningar på herr- och damtävlingar. Landslag namnges enligt formen Sveriges herrlandslag i fotboll. Sportklubbar namnges med förkortningar, som BK, IF, IFK och SK, såvida inte förvirring kan uppstå. Idrottsplats förkortas vanligtvis IP. Det finns ingen standard för vilket av uttrycken "sport" eller "idrott" ska användas.

Militär[redigera | redigera wikitext]

Försvarsgrenar namnges med landets namn och det svenska namnet på vapenslaget: Royal Air Force hänvisar till Storbritanniens flygvapen och United States Army till USA:s armé. Denna riktlinje är omstridd.

Utländska militära enheter med väletablerade namn på svenska använder detta: [[Afrikakåren], inte Deutches Afrikakorps, Praetoriangardet, inte cohortes praetoriae. I annat fall behåller enheten sitt namn på originalspråket, om namnet skrivs med latinska bokstäver och om en vuxen svenskspråkig person åtminstone borde kunna ana namnets betydelse på originalspråk. Exempel på förband som behåller sitt namn på originalspråk är 101st Airborne Division och 1re Armée; exempel på en militär enhet vars namn översätts är 1-й Прибалтийский фронт till Första baltiska fronten och 2. magyar hadsereg till Andra ungerska armén.

Svenska militära förband[redigera | redigera wikitext]

Svenska militära förband namnges efter förbandets officiella namn – Norrbottens regemente eller Hälsinge flygflottilj. Marinförband bör för enkelhetens skull namnges som – Fjärde sjöstridsflottiljen, istället för 4. sjöstridsflottiljen.

  • Som regel särskrivs alla militära förband, det vill säga alltid mellanslag mellan bokstav och siffra (eller omvänt)! Till exempel I 19 eller F 15. Detta då förbandsbeteckning (förkortningen) utläses infanteriregemente nitton, flygflottilj femton eller fjärde sjöstridsflottiljen, och inte infanteriregementenitton, flygflottiljfemton eller fjärdesjöstridsflottiljen.
  • Har ett förband återuppsatts efter avveckling eller bytt truppslag, bör de skiljas åt med varsin artikel! (Se till exempel Livregementet till häst (det yngre) eller Göta livgarde (pansar).) Detta för att särskilja epokerna, men även för att de ej nödvändigtvis har någon nära koppling till det ursprungliga förbandet, mer än själva namnet. Har förbandet enbart bytt namn, bör den ursprungliga artikeln flyttas till det nya namnet! (Se till exempel Trängregementet.) Upphör ett förband, eller uppgår i ett annat, bör artikeln ses som historisk. Ny information och historik bör återges under nytt stycke i artikeln om förbandet som det uppgått i.

Aktuella händelser[redigera | redigera wikitext]

Det kan vara svårt att namnge aktuella/pågående händelser innan de saknar ett vedertaget namn, till exempel Parisupploppen 2005.

Artikelnamnet bör vara beskrivande och enkelt och likna namn på tidigare händelser, till exempel Tyska novemberrevolutionen.

Listartiklar[redigera | redigera wikitext]

Listartiklar namnges som "Lista över X", där "X" är ett väl beskrivande namn för vad artikeln listar. Listartiklar som är formaterade som tabeller kan även namnges "Tabell över X", till exempel tabell över atomernas elektronkonfiguration. Listor som utgör en tidslinje kan även namnges "Tidslinje över X". Artiklar som innehåller listavsnitt men även brödtext bör i allmänhet namnges som en vanlig artikel och inte som en listartikel.

Psalmböcker[redigera | redigera wikitext]

Namnges i sin grundform med en tillämpbar och begriplig nedkortning av verkets hela namn då flertalet har tilläggsord såväl före som efter ett huvudord. Grundformen, till exempel Sionstoner, har antingen en egen huvudartikel eller förgrenas eller redirectas till en huvudartikel där årtal för fastställandet av verket ingår i namnet enligt två olika principer.

  • Den svenska psalmboken särskiljs genom årtalsangivning före huvudordet då det är det gängse förekommande tilltalet i dagligt bruk sen 400 år tillbaka (1695 års psalmbok, 1819 års psalmbok, Nya psalmer 1921 som endast var ett tillägg till 1819 års psalmer, 1937 års psalmbok, 1986 års psalmbok).
  • Övriga psalmböcker årtalsanges efter huvudordet med årtal för fastställandet av versionen, (i vissa fall likvärdigt med tryckår, men som regel inte) enligt principen Sionstoner 1889, Sionstoner 1935, Sionstoner 1972. Många av 1700-talets frikyrkliga sångböcker utgavs mer kontinuerligt av enskilda tryckare eller psalmboksutgivare och fick som komplettering till titeln underrubriken "Förmerade och tillökte". För dessa äldre utgåvor är det nästan alltid tryckår som avses. I några fall har psalmböcker samma namn men helt skilda innehåll, då olika samfund utgett dem. Ett exempel på detta är de laestadianska respektive de herrnuhutiska sångböckerna Sions Sånger.

Avvikelsen från gängse typografi i namngivningen beror på en önskan att både öka läsbarheten i specifika psalmartiklar (till exempel för psalmen Var hälsad sköna morgonstund) och en önskan att visa på de olika psalmernas historia, titelförändringar vid olika bearbetningar, språkförändringar genom nya stavningsregler och liknande. Detta framgår först genom att olika publiceringar och olika rubriceringar inkluderande tidigare titlar förtydligas med hjälp av en något annorlunda typografi än den annars använda wikipediatypografin.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om politik

Artiklar om politiska partier bör namnges med de i svenska sammanhang vanligaste namnen. Etablerade utländska namn som Labour Party, Venstre och Dansk Folkeparti kan användas, särskilt för att undvika sammanblandning med svenska partier med liknande namn. Partier med samma namn går ofta att särskilja med parentestillägg för landet, se Socialdemokraterna för exempel.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Källnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenska skrivregler (2008), §8.6.2
  2. ^ "Versal eller gemen". TT.se. Läst 31 januari 2014.
  3. ^ "Projekt Animanga – Namngivning av artiklar om enskilda verk". Wikipedia.org, 2014-01-22. Läst 31 januari 2014.
  4. ^ Svenska skrivregler (2008), §8.18
  5. ^ Svenska skrivregler (2008), §8.18.2

Referensfel: <ref>-tagg med namn "gkanal2sfdb", definierad i <references> används inte tidigare i texten.

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter, 1654-0433 ; 8 (3., [utök.] utg.). Liber. 2008 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]