Willy Peters

Från Wikipedia
Version från den 12 juni 2017 kl. 02.09 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.4beta) (Cyberpower678))
Willy Peters
FöddWilhelm Ferdinand Casper Joachim Peters
31 januari 1915
Stockholm
Död13 augusti 1976 (61 år)
MakaAgneta Lagerfeldt
IMDb SFDb

Wilhelm Willy Ferdinand Casper Joachim Peters, född 31 januari 1915 i Stockholm, död 13 augusti 1976 i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör.[1]

Biografi

Peters studerade drama och teater för Julia Håkansson 1933-1935. Mellan 1936 och 1938 arbetade han som regiassistent åt Gösta Ekman. Han arbetade senare vid olika teatrar i Stockholm som både skådespelare och regissör. Åren 1955-1960 var han producent och regissör vid radioteatern, därefter var han verksam som produktionschef vid TV-teatern. Han filmdebuterade 1935 i Per-Axel Branners Ungdom av idag och kom att medverka i drygt 60 filmer. Han var sedan 1943 gift med skådespelaren Agneta Lagerfeldt och var far till Christian Peters.[1]

Willy Peters är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]

Filmografi (urval)

TV-produktioner

Regi

  • 1963 - Skilsmässa (TV)
  • 1962 - Krigsmans erinran (TV)

Producent

  • 1969 - Kråkguldet (TV)
  • 1968 - H.C. Andersen-sagor (Sagor för barn mellan 4 och 80 år)

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1937 Joe Därom tiger munnen
Roger Martin du Gard
Per Lindberg Blancheteatern[3]
1940 Fouché Jag – Kungen
Brita von Horn
Dramatikerstudion[4]
1941 Fotbollsspelaren Det evigt manliga
James Thurber och Elliott Nugent
Stig Torsslow Vasateatern[5]
1943 I evighet amen
Anton Wildgans
Per-Axel Branner Nya teatern[6]
Herr Blink Herr Blink går över alla gränser
Lars-Levi Laestadius
Per Lindberg Vasateatern[7]
1946 Lennart Westholm Aldrig en kvinna
Ivan Oljelund
Martha Lundholm Vasateatern[8]
Julien Doris
Marcel Thiébaut
Martha Lundholm Vasateatern[9]
Plom "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Anders Henriksson Vasateatern[10]
1947 Lord Windermere Solfjädern
Oscar Wilde
Martha Lundholm Vasateatern[11]
1948 Falk Kärlekens komedi
Henrik Ibsen
Martha Lundholm Vasateatern[12]
1952 Cher Ami Den eviga kärleken
Armand Salacrou
Per Gerhard Vasateatern[13]
Kommissarie Massoubre I kväll i Samarkand
Jacques Deval
Per Gerhard Vasateatern[14]
1953 Nicola Hjältar
George Bernard Shaw
Per Gerhard Vasateatern[15]
Bell Dårskapens timme
Anna Bonacci
Per Gerhard Vasateatern[16]
1954 Advokaten Kärlekens vals
Georges Neveux
Per Gerhard Vasateatern[17]
Peter Northbrook Prins på vift
Terence Rattigan
Per Gerhard Vasateatern[18]
Kapten Fisby Thehuset Augustimånen
John Patrick
Stig Olin Intiman[19]
1955 I afton kl. 8
George Dandin, Jag talar till dig, Ödets man, Familjealbumet

Molière, William Saroyan, George Bernard Shaw och Noël Coward
Sam Besekow
Isa Quensel
Hans Lagerkvist
Alléteatern[20]

Priser och utmärkelser

Källor

Fotnoter

  1. ^ [a b] ”Willy Peters”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60086&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dwilly+peters%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ Oscar Rydqvist (14 december 1937). ”Teater Musik Film: Nobelafton på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-14/340/13. Läst 19 april 2016. 
  4. ^ Oscar Rydqvist (4 april 1940). ”Studiopremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-04-04/92/10. Läst 27 augusti 2015. 
  5. ^ ”'Det evigt manliga' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-28/172/10. Läst 25 augusti 2015. 
  6. ^ ”Tysk rapsodi”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-13/128/9. Läst 15 mars 2017. 
  7. ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016. 
  8. ^ ”Aldrig en kvinna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14097&pos=15. Läst 5 juli 2015. 
  9. ^ ”Doris”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14096&pos=443. Läst 5 maj 2016. [död länk]
  10. ^ ”Patrasket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14154&pos=444. Läst 5 maj 2016. 
  11. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 230. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  12. ^ ”Kärlekens komedi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14122&pos=447. Läst 5 maj 2016. 
  13. ^ ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016. 
  14. ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016. 
  15. ^ ”Hjältar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14108&pos=463. Läst 6 maj 2016. 
  16. ^ ”Dårskapens timme”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14094&pos=465. Läst 6 maj 2016. 
  17. ^ ”Kärlekens vals”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14119&pos=466. Läst 6 maj 2016. 
  18. ^ Ebbe Linde (18 september 1954). ”Prins på vift”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-18/253/9. Läst 22 augusti 2015. 
  19. ^ ”Théhuset har öppnat igen”. Dagens Nyheter: s. 23. 28 augusti 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-28/232/23. Läst 22 augusti 2015. 
  20. ^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016.