Yngsjömordet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För filmen från 1966, se Yngsjömordet (film, 1966). För filmen från 1986, se Yngsjömordet (film, 1986).
Den mördade Hanna Johansdotter.
Sonen, Per Nilsson.

Yngsjömordet kallas ett mord som begicks 28 mars 1889 i Yngsjö by söder om Åhus i östra Skåne. Hanna Johansdotter (född 13 mars 1867) mördades av sin make, hemmansägare Per Nilsson (1862-1918) och hans mor Anna Månsdotter (1841-1890). Båda dömdes till döden sedan de erkänt brottet. Mordet uppmärksammades inte bara för gärningen i sig, utan också för att det vid domstolsförhandlingen framkom att modern utsatt sonen för incest, vilket ledde till att han benådades från dödsstraff. Anna Månsdotter avrättades i Länsfängelset i Kristianstad den 7 augusti[1] 1890, som den sista kvinnan som avrättats i Sverige. Skarprättare var Anders Gustaf Dahlman. Sedan de sexuella övergrepp Per Nilsson utsatts för under barndomen blivit mer allmänt kända, benådade kungen honom från avrättning och omvandlade straffet till livstids straffarbete. Nilsson frigavs 1913 och avled 1918.

Mordet[redigera | redigera wikitext]

Annas make avled 23 juni 1883, då Per var 21 år. Några år efter det bestämde Anna Månsdotter att det var dags för sonen att skaffa sig en fru och ta över släktgården. Hennes avsikt med det tros ha varit en önskan att skydda sig själv och Per mot ryktet om deras sexuella förhållande i socknen. Hon önskade också en arvinge till gården.

Per Nilsson gifte sig med Hanna Johansdotter, som flyttade till Pers gård medan Pers mor Anna skulle flytta till sin egen mor. Anna Månsdotter, som var 47 år vid tiden för händelsen, kunde inte finna sig i att någon mer än hon själv älskade sonen och hon vägrade i praktiken att flytta från gården. Hon såg sonen Per som sin "man" och behandlade Hanna Johansdotter som en inkräktare. Pers och Hannas äktenskap var olyckligt. Hanna bad sin far, häradsdomaren och kyrkvärden i Brösarp Johan Olsson (1852-1895), om hjälp att lösa problemet med att Pers mor fortfarande bodde kvar på gården. Varje försök från den unga kvinnan att få hjälp avvisades och hon återförvisades till sin make.

Det fastställdes aldrig hur mor och son samarbetat eller planerat mordet eftersom Per och Anna gav olika svar. Troligen hade Hanna sett Per och Anna tillsammans och insett deras förhållande. Den svartsjuka Anna hade inte stått ut med Hannas närvaro. Ett avslöjande skulle bli förenat med skam inför grannarna i byn och det är troligen det som drev henne och sonen Per till att mörda Hanna Johansdotter.

Per och Anna berättade att de hade slagit henne medvetslös med ett vedträ och att Anna sedan strypt henne. För att dölja mordet hade de klätt om Hannas kropp och kastat henne ned för källartrappan. Den historien gick inte att bevisa utan Per erkände mordet strax efter utredningens slut.

Hanna Johansdotter har sin gravsten på Brösarps kyrkogård, (grav 43 i kvarter C), på Österlen och inskriptionen lyder:

"Den arma qvinnans
tårar och böner
rörde dem alls intet".

Hennes föräldrar, Hanna Andersson och Johan Olsson, begravdes sedan tillsammans med henne.

Domarna[redigera | redigera wikitext]

Anna Månsdotter vid schavotten. Skarprättaren Anders Gustaf Dahlman är den långe mannen till vänster. Han blev Sveriges siste skarprättare.
  • Per dömdes av häradsrätten till döden för mord på sin hustru. Anna Månsdotter frikändes av häradsrätten men dömdes till döden av nämndemännen som alltså röstade ned domaren.
  • I en andra prövning i häradsrätten dömdes Per för sedlighetsbrott till straffarbete i två år och nio månader och för mordet till straffarbete i sex månader. Detta avrundades till tre år jämt. Månsdotter dömdes till livstids fängelse för sedlighetsbrott och till döden för mordet.
  • I en tredje prövning i häradsrätten skärptes Pers straff för sedlighetsbrott till fyra års fängelse och för mord till dödsstraff. Anna Månsdotters straff fastställdes.
  • Lagen vid den tiden sade att dödsstraff alltid skulle fastställas av högre instans, vilket också skedde.

Både Per och Anna begärde därefter nåd från dödsstraffet och Per fick sitt straff omvandlat till livstids fängelse. Annas dödsstraff kvarstod dock.

Filmer och böcker[redigera | redigera wikitext]

Yngsjömordet har intresserat författare och filmproducenter, till exempel Gustaf af Geijerstam (Nils Tufvesson och hans moder, 1902). Det har bland annat ställts frågan om mor och son tillsammans utförde mordet eller om modern ensam utförde det. 1966 gjordes en film om mordet, med titeln Yngsjömordet. I den spelade bland andra Gösta Ekman (som Per Nilsson), Gunnel Lindblom (som Anna Månsdotter) och Christina Schollin (som Hanna Johansdotter). För regin stod Arne Mattsson. 1986 gjordes en ny version (Yngsjömordet) av filmen i TV-serien Skånska mord; denna gång i regi av Richard Hobert. 2013 publicerades den skönlitterära boken Djävulen hjälpte mig skriven av Caroline Eriksson.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Swahn, Jan-Öjvind, red (1991). Bra Böckers Lexikon (3:e upplagan, band 22). Höganäs: Bra Böcker. sid. 193 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bernhardsson, C. O. (1954). Brottets krönika 
  • Bergstrand, Göran (2002). En själasörjares dilema 
  • Eriksson, Caroline (2013). Djävulen hjälpte mig
  • Lyttkens, Yngve (1951). Yngsjömordet 
  • Löfgren, Eliel (1934). Klockorna i Östervåla 
  • Olsson, Hanna (1984). Skulden: modern, sonen och hustrun i Yngsjödramat, Stockholm : Carlssons förlag. Libris 7665640 
  • Rosell, Sven (2007). ”Mördande moderskärlek: bruden var en svärmordsdröm : hon ströps för i nya hemmet härskande hat, incest och svartsjuka styrt av en svärmordsmardröm”. Svenska turistföreningens årsbok "2007,": sid. [36]-49 : ill.. 0283-2976. ISSN 0283-2976.  Libris 11156481