Yrjö Leino
Yrjö Kaarlo Leino, född 28 januari 1897 i Helsingfors i Finland, död 28 juni 1961 i samma stad, var en finländsk politiker och den förste kommunistiske ministern i ett västland efter andra världskriget.[källa behövs] Yrjö Leino växte upp i en arbetarfamilj i Helsingfors och anslöt sig 1926 till Finlands kommunistiska parti, som medlem 355. Efter kriget utnämndes han till inrikesminister och innehade posten åren 1945–1948.
Yrjö Leino skrev sina memoarer under 1950-talet, men på grund av det känsliga utrikespolitiska läget och relationerna till Sovjetunionen stoppade förlaget boken som redan var tryckt i 12 400 exemplar. Hela upplagan arkiverades och brändes efter Leinos död, endast ett fåtal exemplar bevarades. I stället cirkulerade en förkortad version (153 sidor, mot originalets 262) i maskinskriven form i Finland.
Han var gift tre gånger. Sonen Olle Leino utgav 1973 en biografi över honom.
Källor [redigera]
- Leino, Olle: Vem tackar Yrjö Leino, A&K, 1973.
- Meinander, Henrik: Finlands Historia, Schildts.
| Politiska ämbeten | ||
|---|---|---|
| Företrädare: Kaarlo Hillilä |
Finlands inrikesminister 1945–1948 |
Efterträdare: Eino Kilpi |
