28 juni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     28 juni     ►►
Veckodag 2014: Lördag
Maj · Juni · Jul
Årets 179:e dag
(180:e under skottår)
186 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 28 juni

Se även Mall:28 juni

28 juni är den 179:e dagen på året i den gregorianska kalendern (180:e under skottår). Det återstår 186 dagar av året.

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Leo
  • Föregående i bokstavsordning
    • Leo – Namnet förekom före 1901 på 11 april, men flyttades före detta år, till minne av påven Leo I, till dagens datum, där det har funnits sedan dess.
    • Leopold – Namnet infördes 1592 på 15 november och fanns där fram till 1993, då det flyttades till dagens datum. 2001 återfördes det dock till 15 november.
    • Liselott – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Lola – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Leo
    • 1901–1985 – Leo
    • 1986–1992 – Leo, Lola och Liselott
    • 1993–2000 – Leo och Leopold
    • Från 2001 – Leo
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1651Slaget vid Berestetjko i nuvarande Ukraina mellan å ena sidan de saporogiska kosackerna och Krimkhanatet och å andra sidan det polsk-litauiska samväldet inleds och varar till den 30 juni. Trots att kosackerna och krimtatarerna tillsammans har en styrka på 140 000, ledd av kosackledaren Bogdan Chmelnitskij och understödd av några tusen turkar, och polackerna endast är totalt 63 000 blir slaget under den polske kungen Johan II Kasimirs ledning en avgörande polsk seger. Slaget är troligen världens största fältslag under 1600-talet, men då den polske kungen gör misstaget att efteråt inte förfölja de flyende kosackerna kan de snart omgruppera sig och Chmelnitskijupproret fortsätter i ytterligare sex år.
  • 1709 – En svensk styrka på 22 000 man (varav 17 000 man deltar i slaget) blir under kung Karl XII:s och generalerna Carl Gustaf Rehnskiölds, Adam Ludwig Lewenhaupts och Carl Gustaf Creutz ledning besegrad av en rysk här om 45 000 man (varav 41 000 deltar), ledd av tsar Peter den store och generalerna Aleksandr Mensjikov och Boris Sjeremetev, i slaget vid Poltava i nuvarande Ukraina.[a] Detta blir det största svenska militära nederlaget någonsin och början till slutet på den svenska stormaktstiden, eftersom Karl XII:s segrarsvit, som han har haft dittills i stora nordiska kriget därmed bryts. Kungen lyckas med några få man fly till Osmanska riket, medan huvuddelen av den svenska armén tre dagar senare tvingas kapitulera till ryssarna, vilket leder till att tusentals svenska soldater och deras familjer för många år framåt hamnar i rysk krigsfångenskap.
  • 1776 – En brittisk flotta på nio krigsfartyg angriper under amiral Peter Parker det amerikanska Fort Moultrie under det nyligen utbrutna amerikanska frihetskriget. Fortet, som ännu är ofärdigt och vid denna tid saknar namn, är uppfört i trä med stockar av palmettoträ. Det mjuka träet går dock inte sönder av det brittiska bombardemanget, utan det har till och med rapporterats att kanonkulorna studsar mot träet. Den amerikanske befälhavaren William Moultrie (som fortet efter slaget får sitt namn efter) leder under det dagslånga slaget sina 400 mannar till seger, då de starkt skadade brittiska fartygen vid dagens slut tvingas dra sig tillbaka.
  • 1914 – Den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek blir under ett statsbesök i den bosniska huvudstaden Sarajevo mördade av den bosnienserbiske nationalisten Gavrilo Princip, genom att han skjuter dem, när de färdas med bil genom staden. Attentatet går till historien som skotten i Sarajevo och blir den utlösande faktorn till första världskriget, som utbryter en månad senare. Eftersom attentatsmannen är serbisk ställer den österrikisk-ungerska regeringen i ett ultimatum den 23 juli med långtgående krav på Serbien, vilka serberna vägrar gå med på. Detta blir i sin tur inledningen på den så kallade Svarta veckan, då Österrike-Ungern den 28 juli förklarar krig mot Serbien och de flesta europeiska stormakterna därefter går med i kriget enligt det komplicerade allianssystem, som har byggts i Europa under de senaste decennierna.
  • 1919 – På femårsdagen av skotten i Sarajevo undertecknas ett fredsavtal i Versailles utanför den franska huvudstaden Paris, vilket officiellt avslutar första världskriget (även om kriget till största delen har tagit slut genom vapenstilleståndet i Compiègneskogen den 11 november 1918). Under det halvår, som har gått mellan stilleståndet och fredsavtalets undertecknande har krigets segrarmakter fört förhandlingar, medan förlorarmakten Tyskland har bjudits in att skriva under avtalet först sedan det är klart (och alltså inte har tillåtits deltaga i förhandlingarna). Avtalets hårda villkor för Tyskland, med omfattande landförluster, stort krigsskadestånd till segrarmakterna och stark begränsning av industri och krigsmakt, leder dels till framväxten av den så kallade ”Dolkstötslegenden”, dels till att Tyskland under 1920-talet drabbas av politiskt och ekonomiskt kaos, vilket i sin tur underlättar för den nazistiske diktatorn Adolf Hitlers maktövertagande under 1930-talet och därmed andra världskrigets utbrott 1939.
  • 1922 – Ett halvår efter att brittiska och irländska representanter den 6 december 1921 har skrivit under det anglo-irländska avtalet (som en följd av det irländska frihetskriget 1919–1921) utbryter ett inbördeskrig på Irland mellan anhängare och motståndare till avtalet. Avtalets huvudpunkter innebär, att Irland blir en autonom dominon inom det brittiska imperiet och att det i huvudsak protestantiska Nordirland lösgörs från övriga Irland och förblir en del av Storbritannien. Anhängarna är de som accepterar denna lösning, medan motståndarna dels vill att Irland ska vara helt fritt från Storbritannien, dels att hela ön ska förbli en intakt stat. Trots att inbördeskriget varar i elva månader (till 24 maj 1923) träder avtalet i kraft och den Irländska fristaten bildas den 6 december 1922, på dagen ett år efter undertecknandet. Vid inbördeskrigets slut står emellertid anhängarsidan som segrare och fristaten existerar fram till 1937, då Irland blir en helt självständig republik.
  • 1942 – Tyskarna inleder årets sommaroffensivöstfronten under andra världskriget i trakten kring Kursk, med målet att erövra de sovjetiska oljefälten vid Kaspiska havet. Till en början lyckas tyskarna rycka fram långt, men når inte ända fram, innan man tvingas avbryta offensiven i november. Istället fastnar de vid Stalingrad, där de efter ett långt och blodigt slag tvingas kapitulera i början av 1943, varefter de förlorar initiativet på östfronten.
  • 1948 – Den sovjetiska Kommunistiska Informationsbyrån, som är en kontrollinstitution, som ska samordna kommuniststyret och kommunismens utveckling inom Östblocket, låter utesluta Jugoslavien ur blocket, sedan osämja har uppstått mellan sovjetledaren Josef Stalin och den jugoslaviske diktatorn Josip Broz Tito, eftersom Tito vägrar böja sig för Stalins vilja i flera frågor. Detta leder till, att Jugoslavien blir det enda kommunistlandet i Östeuropa, som under kalla kriget inte ligger bakom järnridån eller är medlem i den 1955 upprättade Warszawapakten. Det innebär också, att Sovjetunionen inte ingriper mot kommunistiska avvikelser i Jugoslavien, på det sätt som man gör mot Ungernrevolten 1956 och Pragvåren i Tjeckoslovakien 1968.
  • 1950 – Endast tre dagar efter att Nordkorea har inlett Koreakriget, genom att den 25 juni gå över gränsen till Sydkorea, blir den sydkoreanska huvudstaden Seoul intagen av nordkoreanska trupper, trots att sydkoreanerna tidigare samma dag har försökt stoppa dem genom att spränga Hanganbron över floden Han i huvudstaden. Därmed skulle kriget ha kunnat vara över med nordkoreansk seger, men då FN-styrkor under amerikansk ledning anländer i början av juli slås nordkoreanerna tillbaka och kriget fortsätter i ytterligare tre år.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

  • 683Leo II, omkring 72, påve sedan 682[1] (född 611)
  • 767Paulus I, omkring 67, påve sedan 757 (född 700)
  • 1540Federico II Gonzaga, 40, markis och hertig av Mantua (född 1500)
  • 1650Jean de Rotrou, fransk dramatiker (född 1609)
  • 1791Carl Sparre, 67, svensk friherre, landshövding, generalmajor och politiker (född 1723)
  • 1813Gerhard von Scharnhorst, 57, preussisk militär (född 1755)
  • 1829Rasmus Nyerup, 70, dansk folkvisesamlare, översättare, historiker och arkeologipionjär (född 1759)
  • 1836James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USA:s utrikesminister 1801–1809 och president 1809–1817 (född 1751)
  • 1870Henrik Reuterdahl, 74, svensk kyrkoman, Sveriges ecklesiastikminister 1852–1855, biskop i Lunds stift 1855–1856 och biskop i Uppsala ärkestift sedan 1856, ledamot av Svenska Akademien sedan 1852 (född 1795)
  • 1872Gaspard Théodore Mollien, 75, fransk upptäcktsresande (född 1796)
  • 1881Jules Dufaure, 82, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 30 januari 1879 (född 1798)
  • 1910Samuel D. McEnery, 73, amerikansk jurist och demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1881–1888 och senator för samma delstat sedan 1897 (född 1837)
  • 1913John L. Barstow, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884 (född 1832)
  • 1914
    • Franz Ferdinand, 50, kronprins och ärkehertig av Österrike-Ungern sedan 1889 (mördad) (född 1863)
    • Sophie von Chotek, 46, österrikisk hovdam, gemål till Franz Ferdinand (mördad) (född 1868)
  • 1921Charles Joseph Bonaparte, 70, amerikansk advokat och politiker, USA:s marinminister 1905–1906 och justitieminister 1906–1909, grundare av USA:s federala polis (FBI) (född 1851)
  • 1940Italo Balbo, 44, italiensk fascistledare och flygpionjär (flygolycka) (född 1896)
  • 1952Walter Welford, 84, brittisk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1935-1937 (född 1868)
  • 1961Aurore Palmgren, 81, svensk skådespelare (född 1880)
  • 1971Franz Stangl, 63, tysk SS-officer, kommendant för förintelselägren Sobibór 1942 och Treblinka 1942–1943 (född 1908)
  • 1974Vannevar Bush, 84, amerikansk ingenjör och uppfinnare (född 1890)
  • 1975Coke R. Stevenson, 87, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1941–1947 (född 1888)
  • 1993
    • GG Allin, 36, amerikansk punksångare (heroinöverdos) (född 1956)
    • Gudrun Brost, 83, svensk skådespelare (född 1910)
  • 1994Ulrik Neumann, 75, dansk kompositör, sångare, musiker och gitarrist (född 1918)
  • 1996Albert R. Broccoli, 87, amerikansk filmproducent (hjärtattack) (född 1909)
  • 1997Walter Gotell, 73, tysk-brittisk skådespelare (född 1924)
  • 2000Nils Jönsson, 92, svensk skådespelare, komiker och teaterdirektör med artistnamnet Nils Poppe (född 1908)
  • 2001Joan Sims, 71, brittisk skådespelare (född 1930)
  • 2007Kiichi Miyazawa, 87, japansk politiker, Japans premiärminister 1991–1993 (född 1919)
  • 2008Stig Olin, 87, svensk skådespelare, regissör, sångare, radioman och låtskrivare (född 1920)
  • 2009Billy Mays, 50, amerikansk tv-försäljare (hjärtsjukdom) (född 1958)
  • 2012Gunnel Broström, 90, svensk skådespelare och regissör (född 1921)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Datumet för slaget anges här enligt Svenska stilen. På grund av att Sverige mellan 1700 och 1712 har en egen kalender motsvaras det i den julianska kalendern (som används i Ryssland vid denna tid) av 27 juni och i den gregorianska av 8 juli. I svensk historia har man dock valt att inte ”översätta” datumet till den gregorianska kalendern (som används i Sverige sedan 1753), utan ange samma datum som det var i den svenska kalendern vid tiden för slaget.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]