Älvsborgs lösen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Älvsborg (olika betydelser).
Av Älvsborgs fästning, beläget vid Göta älv i Göteborg, återstår idag bara en del ruiner.

Älvsborgs lösen kallas gemensamt de penningsummor som Sverige vid två olika fredsfördrag – Stettin (1570) och Knäred (1613) – ålades att betala till Danmark för att få tillbaka fästningen (gamla) Älvsborg i Göteborgs hamninlopp.

Älvsborgs första lösen[redigera | redigera wikitext]

Fästningen erövrades av danskarna den 4 september 1563 under Nordiska sjuårskriget och summan bestämdes i freden i Stettin 1570 till 150 000 riksdaler silvermynt att betalas inom tre år. För att skaffa fram denna då stora summa uttogs, för första gången i Sveriges historia, skatt baserad på individens tillgångar.[1]

Varje bonde fick betala en tiondedel av sin egendom (fastighet) och en tiondedel av silver, koppar, oxar, stutar och andra kreatur.[2]

Älvsborgs andra lösen[redigera | redigera wikitext]

Fästningen erövrades av danskarna den 22 maj 1612 under Kalmarkriget 1611–1613 och summan bestämdes i freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt, att betalas i fyra delbetalningar: 1616, 1617, 1618 och 1619. Med den sista inbetalningen i januari 1619 kom fästningen slutligt i svensk ägo.[3]

Summan speglar inte enbart värdet av fästningen utan får också ses som ett allmänt krigsskadestånd. Som pant för skulden höll Danmark denna gång inte bara fästningen Älvsborg utan också städerna Lödöse och Nya Lödöse samt sex härader i Västergötland (Sävedal, inklusive Svenska Hisingen, det vill säga det senare Östra Hisings härad; Askim; Bollebygd; Ale; Vättle och Flundre). Fästningen var dock det försvarspolitiskt viktigaste eftersom detta var Sveriges enda hamn åt väster. Betalningen av denna andra Älvsborgs lösen skedde genom lån, extraskatter och intäkter från kopparhandeln.

Viktig historisk källa[redigera | redigera wikitext]

För historie- och släktforskare har Älvsborgs lösen blivit en viktig urkund. Skatteindrivarna förde nämligen ganska utförliga längder över vem ("husfar" med namn), varför (antal personer i hushållet) och beloppet (varifrån man kan få en uppfattning om personens tillgångar) som betalts och dessa noteringar finns fortfarande i de svenska arkiven.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nordisk Familjebok
  • NE
  1. ^ NE
  2. ^ http://Hembygdsboken[död länk] Ödeshög sid 5 hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/25988715d87e0239c125766200575913/$FILE/0.pdf
  3. ^ Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologiska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Göteborg 1953, s. 133