Östra Hisings härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östra Hisings härad
Härad
Tuve kyrka
Land Sverige Sverige
Län Göteborgs och Bohus län
Landskap Västergötland
Socknar Lundby
Tuve
Kinds häradRedvägs häradVartofta häradKåkinds häradVadsbo häradValle häradGudhems häradVilske häradFrökinds häradÅs häradMarks häradBollebygds häradVedens häradKullings häradGäsene häradBjärke häradBarne häradLaske häradViste häradÅse häradKållands häradSkånings häradKinnefjärdings häradKinne häradAskims häradSävedals häradVättle häradAle häradFlundre häradVäne häradSundals häradValbo häradNordals häradVedbo häradTössbo häradVänernVätternSmålandNorgeDanmarkNordsjönÖstra Hisings härad.jpg
Bildinformation

Östra Hisings härads läge (klickbar karta)

Östra Hisings härad var Västergötlands västligaste härad på sydöstra Hisingen och ingick i dåvarande Göteborgs och Bohus län. Häradets areal uppgick 1889 till 7 804 tunnland.[1] Tingsställe var tidigt Lundby i Lundby socken (före 1698) och Brännö i Styrsö socken i Askims härad (fram till omkring 1730) och från 1698 i Kärra i Säve socken i Västra Hisings härad. Från 1827 var tingsstället Bärby i Säve socken för att 1888 flytta till Göteborg.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet skrevs på 1200-talet HÍsing. Det anses vara avlett av stammen hiʹs med betydelsen "klyva", "skära av" eller "skilja" och tros syfta på "den från fastlandet avskurna ön".[2] (Se vidare Hisingen.)

Socknar[redigera | redigera wikitext]

  • Lundby uppgick 1906 i Göteborgs stad
  • Tuve uppgick 1967 i Göteborgs stad

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Östra Hising gränsade till häraderna Västra Hising, Askim och Sävedal samt Göteborgs stad.

Gränsen mot öster utgörs av Kvilleån som rinner ut i Göta älv strax öster om Ramberget och Keillers park. Centralt i häradet, nära gränsen mellan dess båda socknar samt Västra Hisings härad (Björlanda socken) finns Bjurslättsberget omgivet av S. A. Hedlunds park, (Slätta damm) och Hisingsparken, Göteborgs till ytan största parkområde.

Naturligt har häradet varit fattigt på skog. Där det nu är bostadskvarter, industriområden och köpcentra, var det förr bördig jordbruksmark. Stadsdelsnämndsområdet Biskopsgården har namn efter ett gammalt hemman, likaså primärområdena Brämaregården, Kvillebäcken, Tolered, Sannegården och Länsmansgården.

På 1200-talet anlades Lindholmens borg.[3] Senare sätesgårdar var Lindholmens säteri (Lundby socken),[3] Lindholmens herrgård (Lundby),[4] Sannegårdens säteri (Lundby)[5] och Stora Holms säteri (Tuve).[6][7]

På Lindholmens säteris mark startade Theodor Wilhelm Tranchell Lindholmens varv 1844. 1841 hade Alexander Keiller d.ä. (1804-1874) grundat Alex. Keiller & Co, sedermera Göteborgs Mekaniska Verkstad AB (Götaverken).

Vid Kvillebäcken i Lundby socken fanns ett gästgiveri.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området erövrades från Norge samtidigt som de s.k. Utlanden söder om älven erövrades från Danmark vid mitten av 1200-talet. Innan dess ingick det i Hisings skeppsreda (norska skipreide) och var en del av Älvsyssel. Under namnet Svenska Hisingen ingick socknarna Lundby och Tuve i Sävedals härad till 1622. Mellan 1623 och 1679 ingick Svenska Hisingen i Askims härad innan Östra Hising blev egen härad 1680.

Efter erövringen blev Svenska Hisingen som del av Sävedals härad en del av Lung bo, ett av de åtta bon Västergötland var indelat i under 200-talet. Säte var Lungs kungsgård i Longs socken i Barne härad / Vara kommun.

1612, under Kalmarkriget, blev Sävedals härad besatt av danska trupper. Vid freden i Knäred 1613 blev Sävedal ett av de västgötska härader som pantsattes i krigsskadestånd till Danmark i Älvsborgs andra lösen. 1619 löstes panten.

På 1670-talet bröts Nya Älvsborgs slottsförsamling ut ur Lundby, för att 1872 åter införlivas. 1968 överfördes Aspholmarna, där Nya Älvsborgs fästning hade anlagts 1650 till Älvsborgs församling söder om Göta älv.

När Lundby 1906 införlivades med Göteborgs stad, fortsatte Tuve att ensamt utgöra Östra Hisings härad, tills även Tuve inkorporerades med Göteborg 1967.

1603-1611 anlades staden som kallats Karl IX:s Göteborg vid Färjestaden / Färjenäs i Sannegården. 1891-1905 utgjorde större delen av dåvarande Lundby landskommun ett municipalsamhälle.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet hör sedan 1998 till Västra Götalands län, innan dess från 1680 till Göteborgs och Bohus län, före 1700 benämnd Bohus län. Kyrkligt tillhör församlingarna Göteborgs stift

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1686-1739 Askims, Sävedals och Öatra Hisings fögderi
  • 1740-1917, 1946-1966 Göteborgs fögderi
  • 1918-1945 Inlands fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • 1681-1685 Askims och Östra Hisings häraders domsaga med
    • Askim och Östra Hisings tingslag
  • 1686-1856 Askims, Östra Hisings, Västra Hisings, Inlands Södre och Torpe häraders domsaga med
    • 1686-1823 Askim och Östra Hisings tingslag
    • 1824-1856 Västra och Östra Hisings tingslag
  • 1857-1869 Askims, Östra Hisings och Västra Hisings häraders domsaga med
    • Västra och Östra Hisings tingslag
  • 1870-1970 Askim, Västra och Östra Hising samt Sävedals domsaga med
    • 1870-1887 Västra och Östra Hisings tingslag
    • 1888-1954 Askim, Hising och Sävedals tingslag
    • 1955-1966 Hising, Sävedal och Kungälvs tingslag
    • -1970 Göteborgs rådhusrätt för de delar som uppgått i Göteborgs stad

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 223
  2. ^ Hisingen, Nationalencyklopedin (läst 21/5 2016)
  3. ^ [a b] Lindholmen i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  4. ^ Program för detaljplan - Sannegårdshamnens yttre del, Göteborgs kommun Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  5. ^ Sannegården i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  6. ^ Tufve, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  7. ^ Tufve i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  8. ^ Reskarta öfver Sverige, södra delen 1830 Arkiverad 11 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga biblioteket

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Östra Hisings härad i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
  • Hisingen i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
  • Hisingen i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870