Ängsbandbi

Från Wikipedia
Ängsbandbi
Ängsbandbi, hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteBandbin
Halictus
UndersläkteSeladonia[1]
ArtÄngsbandbi
Halictus tumulorum
Vetenskapligt namn
§ Halictus tumulorum
Auktor(Linné, 1758)
Synonymer
Apis tumulorum Linnaeus, 1758[2]
metallbandbi[2]
Ängsbandbi, hane.
Ängsbandbi, hane.
Hitta fler artiklar om djur med

Ängsbandbi (Halictus tumulorum) är en biart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.[2][3] Det ingår i släktet bandbin och familjen vägbin.[3][2] Inga underarter finns listade.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ett slankt bi med metalliskt grönt huvud och mellankropp. Antennerna är helmörka hos honan, mörka med större delen av undersidan gul hos hanen. Hanen har även blekgula käkar och överläpp.[a] Benen är mörka, men hos hanen med gula fält. Tergiternas[b] bakkanter har som vanligt hos bandbin vita hårband, även om behåringen hos hanen är mer otydlig. Honan blir 6 till 8 mm lång, hanen 7 till 8 mm.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ängsbandbiet är generalist både vad gäller födokällor (den hämtar näring från 14 olika växtfamiljer[6]) och habitat, där den kan förekomma både i skog och öppna marker.[5] Den tycks emellertid vara vanligast i öppna landskap på sand- eller kalkjordar.[7]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten anses vara primitivt eusocialt: Den övervintrande honan gräver på våren ut ett bo i form av en 5 till 20 cm lång tunnel, där de 6 till 9 horisontella larvcellerna inrättas i direkt anslutning till gången, utan några förbindelsegångar.[5][7] När boet är klart och honan börjat få avkomma, utgörs den första kullen främst av honor, som visserligen kan para sig, men inte får någon avkomma. De fungerar i stället som arbetare i boet. Endast 2 till 3 av individerna i kullen är hanar. I den andra kullen produceras både hanar och fertila honor. De senare övervintrar efter de parat sig. Arten är långlivad för att vara ett bi; det förekommer att drottningarna övervintrar två gånger.[7] Boparasit är mellanblodbi, vars hona lägger sitt ägg i ängsbandbiets larvcell efter det hon ätit upp ägget eller dödat larven, så att hennes egen larv ostört kan leva av den insamlade maten.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar från Brittiska öarna i väster till Ural i öster, och från Pyreneerna, Neapel och norra Grekland i söder till 67°N i norr.[6] I Sverige finns arten i Götaland och Svealand, samt mera spritt längs Norrlandskusten, med fynd ända upp till Överkalix.[5] I Finland förekommer den främst i södra och mellersta delarna av landet, även om fynd har gjorts ända upp i Lappland.[8]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Labrum eller överläppen är den platta som sitter längst ner mellan käkarna. Över denna sitter clypeus eller munskölden.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Halictus tumulorum (Linnaeus, 1758)”. Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Halictus+tumulorum&guide=Halictus. Läst 6 december 2022. 
  2. ^ [a b c d] de Jong, Y. (2016). ”Halictus tumulorum (Linné, 1758) | ängsbandbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103141/details?lang=sv. Läst 5 december 2022. 
  3. ^ [a b] ”Halictus tumulorum (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=757865#null. Läst 5 december 2022. 
  4. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/halictus+tumulorum/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ [a b c d e] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Ängsbandbi Halictus tumulorum”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103141. Läst 5 december 2022. 
  6. ^ [a b] ”Furchenbienen: Halictus tumulorum” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-htumu.htm. Läst 5 december 2022. 
  7. ^ [a b c] G. W. Allen (Januari 2012). ”Halictus tumulorum (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/halictus-tumulorum. Läst 5 december 2022. 
  8. ^ Juho Paukkunen (2019). ”ängsbandbi (Halictus tumulorum)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204353. Läst 5 december 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ängsbandbi&oldid=51619291”